Ny skatt vid utflyttning rimmar illa med fri rörlighet

Skatteverket har presenterat förslag om beskattning vid utflyttning från Sverige. Finansministern har uttalat sig positivt till förslaget, men samtidigt tillstått att reglerna blir krångligare. Förslaget behöver analyseras närmare men det rimmar inte något vidare med tankar om öppenhet och fri rörlighet. Samtidigt understryker förslaget behovet av att göra svensk ägarbeskattning mer konkurrenskraftig.

Enligt förslaget i Skatteverkets promemoria ska den som varit skattskyldig i Sverige minst fem av tio år före utflyttning beskattas för kapitalvinster som upparbetats fram till utflyttningsdagen. Beskattningsanspråket ska gälla i evig tid efter utflyttningen. Kapitalvinsterna ska avse olika former av ägande (s.k. delägarrätter, fordringsrätter, andelar i handelsbolag m.m.). Skatteverket kalkylerar med att förslaget ökar beskattningen motsvarande 1 miljard kr.

Förslaget har behövt förses med en rad undantag; bl.a. gäller det inte för kapitalvinster under 100 000 kr och inte för fastigheter eller tillgångar på investeringssparkonto. Vidare ska enligt förslaget den som träffas av den nya skatten kunna söka anstånd med betalningen under vissa förutsättningar. Det gäller om man flyttar inom EES samt till stater utanför EES om de har skatteavtal och avtal om informationsutbyte med Sverige, men i det senare fallet begränsas anståndet till fem år. Alla anståndshavare ska varje år lämna särskilda uppgifter för att bedömas huruvida anstånd alltjämt är möjligt eller om anståndsbeloppet helt eller delvis ska betalas. Särskilda regler föreslås för beskattning då ett anstånd upphört och en värdenedgång skett efter utflyttningen. Avsevärda svårigheter kommer uppstå vid värderingen av onoterade tillgångar och ytterligare svårt blir det i alla de fall de s.k. 3:12-reglerna aktualiseras. Finansministerns farhågor att förslaget är krångligt kan utan tvekan bekräftas.

En omfattande kartläggning visar att Sveriges kapitalbeskattning på normalt 30 procent är högre än snittet i omvärlden som är neremot 17 procent. I många konkurrentländer sker lägre beskattning bl.a. genom partiell beskattning, fribelopp och möjligheter till skattefrihet vid längre innehav. I flera länder erbjuds även särskilda lättnader vid ägarskiften. Sammantaget kan konstateras att svensk kapitalbeskattning inte är särskilt konkurrenskraftig .

Förslaget har beskrivits som att syfta till att skydda den svenska skattebasen. Det kan också uppfattas som ett slags försök till inlåsning inom Sveriges gränser. Därmed stämmer förslaget dåligt överens med den syn på öppenhet och fri rörlighet som annars ofta värnas och som tjänat Sverige väl under lång tid. Det är också svårt att förstå varför realisationstidpunkten inte respekteras i förhållande till tredje land utan beskattning sker efter 5 år även om någon avyttring inte skett.

Det finns en risk att förslaget tolkas negativt av investerare och företagare som står i begrepp att expandera, söka nya marknader och öka antalet anställda. Sådana satsningar kommer då att ske med bas i andra länder än Sverige. Med den typen av negativa effekter krymper skattebasen och den påräknade skatteintäkten för staten om 1 miljard kr riskerar utebli och det kan leda till ett bortfall i stället. För att möta en sådan utveckling är det än mer angeläget att den svenska ägarbeskattningen görs mer konkurrenskraftig än idag.

Finansdepartementet väntas sända Skatteverkets förslag på remiss inom kort. Svenskt Näringsliv kommer då att göra en noggrannare analys. Det är angeläget att beskattningen riktas in på att bli konkurrenskraftig och att företagare och investerare får goda förutsättningar för att driva verksamheter och skapa jobb i Sverige.