Omdiskuterat EU-förslag om momsskattesatser åter på tapeten

Nu har det gått drygt tre år sedan EU-kommissionen presenterade sitt förslag om förändrade regler avseende vilka momsskattesatser som EU-länderna får tillämpa. I korthet innebär förslaget att den nuvarande listan som finns i bilaga III till momsdirektivet, över transaktioner vilka reducerade skattesatser får tillämpas på, ersätts med en så kallad negativ lista som anger vilka transaktioner som inte får ha reducerad moms, t.ex. alkohol och tobak. Ett omvänt synsätt föreslås alltså. En välkommen översyn om föråldrade och restriktiva regler överges samtidigt som större frihet ges till varje medlemsstat att fatta beslut om sina momsskattesatser.

Förslaget har bearbetats under de senaste åren och har särskilt prioriterats upp under pandemin då det har blivit uppenbart att nuvarande regler är föråldrade. Dagens regler fördyrar nödvändiga investeringar för verksamheter som saknar momsavdrag exempelvis på vårdområdet, vilket ledde till att medlemsstaterna i december förra året beslutade om en tillfällig möjlighet att inom EU tillämpa en reducerad moms eller nollskattesats (d.v.s. undantag med avdragsrätt) för covid-19-vacciner och nära sammanhängande produkter.

Den 18 juni kommer Ekofin att diskutera förslaget som sedan det presenterades har förändrats. Istället för att införa en negativ lista är det nu en reformerad positiv lista som ska debatteras. Det kan tolkas som att vissa medlemsstater föredrar en positiv lista framför en negativ lista för att kunna skjuta ifrån sig ansvaret på EU vad gäller vilka transaktioner som får ha lägre moms. Fokus tycks nu läggas på möjligheten att begränsa medlemsstaternas rätt att tillämpa reducerade skattesatser för bl.a. fossila bränslen, kemiska bekämpnings- och gödselmedel samt ved. EU:s gröna giv står i centrum och man vill att reglerna bättre ska överensstämma med klimatmålen. Den svenska regeringens ståndpunkt kan sammanfattas som att den ökade flexibiliteten som följer av förslaget har sina fördelar, men riskerar leda till skattekonkurrens mellan medlemsstaterna och en ökad komplexitet för företag verksamma på flera marknader.

Momsskattesatserna är ett kärt ämne som gärna diskuteras, men att diskutera effekterna av momsundantagen är inte lika populärt. Undantagna transaktioner är inte momsfria utan belastade med dold moms som fördyrar genom kumulativa effekter. I och med de ekonomiska effekter som pandemin fört med sig har momsundantagens negativa konsekvenser blivit allt tydligare inte bara i Sverige utan även på EU-nivå där momsundantagen ansågs försvåra tillhandahållandet av covid-19-vaccin. I flertalet bloggar och rapporter har vi framfört hur reglerna hindrar tillväxt, innovation och samhällsutveckling. Även om allt fler ser behovet av en breddad momsbas behövs fler röster.

EU-förslaget om momsskattesatser har bidragit till en välkommen diskussion om hur reglerna ska utformas för att dess syften och ändamål ska kunna uppnås. Särskilt mot bakgrund av pandemins effekter behöver inte minst de momsregler som hindrar utveckling och investeringar inom välfärdsområdet omgående reformeras.

Se även bloggen Hög, låg eller dold moms – det är frågan | Fokus på skatterna (svensktnaringsliv.se)