Ska företag behöva deklarera?
Inom ramen för Skatteverkets projekt digitaliserade informationskedjor bedrivs olika aktiviteter för att hitta metoder för att flytta hanteringen av skatter och avgifter in i företagens egna ekonomisystem. En av ambitionerna på sikt är att företag inte längre ska behöva deklarera. Om skattekontot finns i företagets egna system kan pengarna dras direkt. Därmed behövs inte längre deklarationen. Som företagare kan man sluta bry sig om skattedetaljen och helt ägna sig åt den egna verksamheten. Skönt! Eller?
Tillvaron för i synnerhet mindre företagare skulle säkert bli betydligt enklare om man lättade på den administrativa bördan. Men den vision som Skatteverket ger uttryck för innebär samtidigt en i grunden förändrad syn på deklarationsskyldigheten vilket ger upphov till en hel del funderingar. Vad händer om de uppgifter Skatteverket hämtar in direkt från systemen inte visar sig stämma? Ska någon som inte aktivt godkänt en deklaration kunna göras ansvarig för oriktiga uppgifter och påföras skattetillägg? Hur blir de med de sammanställningar, tolkningar och bedömningar som deklarationen bygger på, ska de helt övertas av Skatteverkets algoritmer? Och hur påverkas transparensen i skattesystemet av att pengarna dras direkt utan den naturliga kontroll den aktiva deklarationshandlingen innebär?
Det finns all anledning att ha hög tilltro till förenklingspotentialen hos de digitala verktygen. Men det är ett misstag att tro att den digitala informationshanteringen ersätter behovet av ett rättssäkert förfarande med tydlig ansvarsfördelning.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Johan Hörberg
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Fredrik Carlgren
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Sofia Bildstein-Hagberg
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...