Vad är en rättvis skatt?
Vad är en rättvis skatt? En skatt som fördelar kakan i lika delar eller en skatt som ser till att den kaka som ska delas blir så stor som möjligt? Eva-Lena Ahlqvists svar är att en rättvis skatt är en skatt som ger intäkter för att finansiera det gemensamma utan att skada ekonomin mer en vad som är nödvändigt. En rättvis skatt måste också vara rättssäker och uppfattas som legitim av dem som ska betala den. I den nya boken Jakten på den rättvisa skatten (Ekerlids) diskuterar Ahlqvist, som tidigare varit journalist och ledarskribent på bl.a. Dagens Industri, det svenska skattesystemet och hur skatternas utformning påverkar viljan att arbeta, spara, ta risk och investera. Förutsättningarna idag ser på många sätt annorlunda ut än de gjorde när 1991-års skattereform genomfördes. Konkurrensen om både kompetens och kapital har globaliserats och den framtida försörjningsbördan växer. Eva-Lena Ahlqvist menar att såväl ekonomin som fördelningspolitiken skulle vinna på om skatterna utformades för att dra in pengar snarare än för att lösa andra problem. Fler behöver arbeta mer – både för att ta klara ökade behov inom vård och skola och för att klara skatteintäkterna. För det behöver skatten på arbete sänkas och skatteskalan bli mer lättbegriplig.
Ahlqvist anser att det är de höga marginalskatterna snarare än skatten på utdelningar som behöver åtgärdas för att minska spänningen mellan skatt på arbete och kapital. I boken pekar hon på Skatteverkets statistik över fastställda inkomster och visar att den största förklaringsfaktorn bakom den sista tioårsperiodens ökade kapitalinkomster är bostadsförsäljningar, snarare än vinster på aktier, fonder och andelar i fåmansföretag. Det är dessutom först under senare år som staten fått in skatt från räntor och utdelningar. De sänkta kapitalskatterna är sannolikt en bidragande orsak till de ökade skatteintäkterna. Att bortse från hur skatter påverkar beteendet är knappast rättvist och i regel dessutom en dålig affär.
Boken går att beställa här och en snabbversion av författarens huvudsakliga argument presenteras dessutom idag i en debattartikel i DI.
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
