Vad är en rättvis skatt?
Vad är en rättvis skatt? En skatt som fördelar kakan i lika delar eller en skatt som ser till att den kaka som ska delas blir så stor som möjligt? Eva-Lena Ahlqvists svar är att en rättvis skatt är en skatt som ger intäkter för att finansiera det gemensamma utan att skada ekonomin mer en vad som är nödvändigt. En rättvis skatt måste också vara rättssäker och uppfattas som legitim av dem som ska betala den. I den nya boken Jakten på den rättvisa skatten (Ekerlids) diskuterar Ahlqvist, som tidigare varit journalist och ledarskribent på bl.a. Dagens Industri, det svenska skattesystemet och hur skatternas utformning påverkar viljan att arbeta, spara, ta risk och investera. Förutsättningarna idag ser på många sätt annorlunda ut än de gjorde när 1991-års skattereform genomfördes. Konkurrensen om både kompetens och kapital har globaliserats och den framtida försörjningsbördan växer. Eva-Lena Ahlqvist menar att såväl ekonomin som fördelningspolitiken skulle vinna på om skatterna utformades för att dra in pengar snarare än för att lösa andra problem. Fler behöver arbeta mer – både för att ta klara ökade behov inom vård och skola och för att klara skatteintäkterna. För det behöver skatten på arbete sänkas och skatteskalan bli mer lättbegriplig.
Ahlqvist anser att det är de höga marginalskatterna snarare än skatten på utdelningar som behöver åtgärdas för att minska spänningen mellan skatt på arbete och kapital. I boken pekar hon på Skatteverkets statistik över fastställda inkomster och visar att den största förklaringsfaktorn bakom den sista tioårsperiodens ökade kapitalinkomster är bostadsförsäljningar, snarare än vinster på aktier, fonder och andelar i fåmansföretag. Det är dessutom först under senare år som staten fått in skatt från räntor och utdelningar. De sänkta kapitalskatterna är sannolikt en bidragande orsak till de ökade skatteintäkterna. Att bortse från hur skatter påverkar beteendet är knappast rättvist och i regel dessutom en dålig affär.
Boken går att beställa här och en snabbversion av författarens huvudsakliga argument presenteras dessutom idag i en debattartikel i DI.
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn...
Franska ”löntagarfonder”

Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
