Vad är en rättvis skatt?
Vad är en rättvis skatt? En skatt som fördelar kakan i lika delar eller en skatt som ser till att den kaka som ska delas blir så stor som möjligt? Eva-Lena Ahlqvists svar är att en rättvis skatt är en skatt som ger intäkter för att finansiera det gemensamma utan att skada ekonomin mer en vad som är nödvändigt. En rättvis skatt måste också vara rättssäker och uppfattas som legitim av dem som ska betala den. I den nya boken Jakten på den rättvisa skatten (Ekerlids) diskuterar Ahlqvist, som tidigare varit journalist och ledarskribent på bl.a. Dagens Industri, det svenska skattesystemet och hur skatternas utformning påverkar viljan att arbeta, spara, ta risk och investera. Förutsättningarna idag ser på många sätt annorlunda ut än de gjorde när 1991-års skattereform genomfördes. Konkurrensen om både kompetens och kapital har globaliserats och den framtida försörjningsbördan växer. Eva-Lena Ahlqvist menar att såväl ekonomin som fördelningspolitiken skulle vinna på om skatterna utformades för att dra in pengar snarare än för att lösa andra problem. Fler behöver arbeta mer – både för att ta klara ökade behov inom vård och skola och för att klara skatteintäkterna. För det behöver skatten på arbete sänkas och skatteskalan bli mer lättbegriplig.
Ahlqvist anser att det är de höga marginalskatterna snarare än skatten på utdelningar som behöver åtgärdas för att minska spänningen mellan skatt på arbete och kapital. I boken pekar hon på Skatteverkets statistik över fastställda inkomster och visar att den största förklaringsfaktorn bakom den sista tioårsperiodens ökade kapitalinkomster är bostadsförsäljningar, snarare än vinster på aktier, fonder och andelar i fåmansföretag. Det är dessutom först under senare år som staten fått in skatt från räntor och utdelningar. De sänkta kapitalskatterna är sannolikt en bidragande orsak till de ökade skatteintäkterna. Att bortse från hur skatter påverkar beteendet är knappast rättvist och i regel dessutom en dålig affär.
Boken går att beställa här och en snabbversion av författarens huvudsakliga argument presenteras dessutom idag i en debattartikel i DI.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
