Svenskar underskattar arbetsgivaravgiften

Efter kommunalskatten är arbetsgivaravgiften vår största skatt. I år väntas den dra in ca 700 miljarder kronor. Till skillnad från kommunalskatten redovisas den dock inte i våra självdeklarationer och framgår oftast inte heller av våra lönebesked.

Mot bakgrund av dess dolda natur är det relevant pejla allmänhetens kunskaper i frågan. Just detta gjordes i en undersökning genomförd av Svenskt Näringsliv kring årsskiftet, där respondenterna fick ange hur hög arbetsgivaravgiften är i normalfallet.

Svaren kan brytas ner på olika grupper, bl.a. efter sysselsättningsstatus. Föga förvånande visar en sådan indelning att företagare är den grupp som har bäst koll. I genomsnitt uppgick deras svar till 31,8 procent, vilket ligger mycket nära den faktiska skattesatsen på 31,42 procent.

Övriga grupper tenderade att underskatta skattesatsen. Mest påtagligt var detta bland förvärvsarbetande, dvs. de vars löner faktiskt belastas av arbetsgivaravgiften, där underskattningen uppgick till drygt 5 procentenheter.

Sett till samtliga respondenter hamnade det genomsnittliga svaret på 27,1 procent – en underskattning med drygt fyra procentenheter. Översatt till skatteintäkter motsvarar det över 90 miljarder kronor. Vidare kan man konstatera att nästan hälften (46 procent) underskattade arbetsgivaravgiften med mer än fem procentenheter. Endast 17 procent överskattade med lika stor felmarginal.

Även om man inte kan förvänta sig att allmänheten ska ha järnkoll på varenda skattesats är det lite illavarslande att samtliga grupper utom företagare tenderar att underskatta vår näst största skatt. Någon snabb lösning på detta finns knappast, men att den konsekvent redovisas på lönebesked och i våra deklarationer vore ett bra första steg.

Här kan du läsa mer om hur enkelt (och gratis!) det är att öka skatternas synlighet.