Svenskar underskattar arbetsgivaravgiften
Efter kommunalskatten är arbetsgivaravgiften vår största skatt. I år väntas den dra in ca 700 miljarder kronor. Till skillnad från kommunalskatten redovisas den dock inte i våra självdeklarationer och framgår oftast inte heller av våra lönebesked.
Mot bakgrund av dess dolda natur är det relevant pejla allmänhetens kunskaper i frågan. Just detta gjordes i en undersökning genomförd av Svenskt Näringsliv kring årsskiftet, där respondenterna fick ange hur hög arbetsgivaravgiften är i normalfallet.
Svaren kan brytas ner på olika grupper, bl.a. efter sysselsättningsstatus. Föga förvånande visar en sådan indelning att företagare är den grupp som har bäst koll. I genomsnitt uppgick deras svar till 31,8 procent, vilket ligger mycket nära den faktiska skattesatsen på 31,42 procent.
Övriga grupper tenderade att underskatta skattesatsen. Mest påtagligt var detta bland förvärvsarbetande, dvs. de vars löner faktiskt belastas av arbetsgivaravgiften, där underskattningen uppgick till drygt 5 procentenheter.
Sett till samtliga respondenter hamnade det genomsnittliga svaret på 27,1 procent – en underskattning med drygt fyra procentenheter. Översatt till skatteintäkter motsvarar det över 90 miljarder kronor. Vidare kan man konstatera att nästan hälften (46 procent) underskattade arbetsgivaravgiften med mer än fem procentenheter. Endast 17 procent överskattade med lika stor felmarginal.
Även om man inte kan förvänta sig att allmänheten ska ha järnkoll på varenda skattesats är det lite illavarslande att samtliga grupper utom företagare tenderar att underskatta vår näst största skatt. Någon snabb lösning på detta finns knappast, men att den konsekvent redovisas på lönebesked och i våra deklarationer vore ett bra första steg.
Här kan du läsa mer om hur enkelt (och gratis!) det är att öka skatternas synlighet.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
Sofia Bildstein-Hagberg
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”
I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
- Anders Ydstedt
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Tara Muinafshar
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Johan Hörberg
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer
Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
- Anders Ydstedt