EU:s statsstödsregler

EU:s statsstödsregler begränsar medlemsstaternas möjlighet att gynna sina egna företag. Utan dessa regler skulle en rättvis och jämlik konkurrens på den inre marknaden inte vara möjlig. Samtidigt medger reglerna att det offentliga agerar när marknaden inte når ända fram, t ex för att stödja klimatåtgärder och forskningsinsatser. Sammantaget betalar EU:s medlemsstater ut över 100 miljarder Euro årligen i statligt stöd.

Läs mer

Kommissionen har framgångsrikt arbetat med att förenkla stödprocesserna och ge medlemsstaterna större ansvar över processen. Det har samtidigt lett till en minskad kontroll och rättssäkerhet. Kommissionen behöver möta dessa problem genom bättre rättslig vägledning och ytterligare åtgärder för att stötta nationella domstolars tillämpning av reglerna.

Svenskt Näringsliv förordar att statligt stöd bör ges med restriktivitet. Näringslivet gynnas bättre av generella åtgärder som skapar goda grundförutsättningar för fritt företagande. Det statliga stöd som ändå beviljas bör bestå av breda proportionella stöd som åtgärdar marknadsmisslyckanden. Reglerna behöver också förenklas för att minska administrativa kostnader, bli mer transparent genom en sammanhållen redovisning som är tillgänglig för alla företag och allmänheten.

Under senare år har tillfälliga undantag införts för att möjliggöra krisstöd för att åtgärda de ekonomiska skador som coronapandemin och kriget i Ukraina har orsakat. Även om dessa tillfälliga undantag har varit nödvändiga så är det nu viktigt att dessa tillfälliga regler fasas ut. Företag behöver kunna förhålla sig till långsiktiga och väl utformade regelverk.

Stefan SagebroNyhet

Bra att statsstödsreglerna reformeras – men fallgroparna är många

Svenskt Näringsliv välkomnar att EU-kommissionen ser över statsstödsreglerna, men delar av regelverket är ogenomtänkta. Extra bekymmersamt är elprisstödet för energiintensiv industri, skriver Stefan Sagebro, expert på industripolitik, konkurrens och statsstöd.

Kontaktpersoner

Senaste artiklarna