Ökad risk för effektbrist i svenska elsystemet

I årets Kraftbalansrapport från Svenska kraftnät (SVK) pekar man på risken för effektbrist i det svenska elsystemet. Trots kraftigt utbyggd vindkraft ser vi en tydlig trend när det gäller ökad sårbarhet vad gäller leveranssäkerheten i det svenska elsystemet. Även om vi haft ett högt vindkraftsutnyttjande bedömer SVK att Sverige står inför ökade risker för effektbrist.

Bara fyra dagar efter det att SVK publicerade sin Kraftbalansrapport meddelade myndigheten att överföringskapaciteten i elnätet mellan de olika elhandelsområdena skulle begränsas. Detta beror på att de låga elpriserna som är en följd av välfyllda vattenmagasin, lågt oljepris och stark utbyggnad av vindkraften har gjort att kärnkraftsproduktionen i södra Sverige dras ned över sommaren. Då uppstår flaskhalsar i överföringskapaciteten från norr till söder.

Det har även framkommit uppgifter om att Svenska kraftnäts egna analyser visar att det svenska elsystemet nu är ytterst sårbart. Elsystemet ska vara dimensionerat för att klara ett större fel, det ska finnas reserver som kan ta vid. Idag är vi i en situation när dessa reserver inte klarar av ett längre avbrott och det finns i sådana fall, enligt SVK, en stor risk att manuell frånkoppling kan behöva bli aktuellt. Detta är en åtgärd som endast används vid en extrem krissituation när alla reserver redan är aktiverade, en sån situation har aldrig förut inträffat. Vi blir mycket oroande av dessa uppgifter men de betonar också vikten av det arbete som bedrivs inom ramen för Svenskt Näringslivs projekt Kraftsamling elförsörjning. Inom projektet lyfts bland annat denna problematik i en rapport om försörjningstryggheten som publiceras i slutet av sommaren.

I två tidigare delrapporter som tagits fram inom ramen för projektet beskrivs läget vad gäller möjligheter till ökad effektivisering, flexibilitet och lagring som är viktiga pusselbitar för att klara det framtida effektbehovet i det svenska elsystemet. Även om man räknar in optimistiska scenarier vad gäller effektivisering av elanvändningen så kommer elbehoven öka kraftigt framförallt på grund av omställningen till ett fossilfritt samhälle och den ökade digitaliseringen som ställer ökade krav på elförsörjning och leveranssäkerhet.

Flexibilitets- och lagringslösningar kommer också att vara viktiga för att klara behoven och trots en snabb utveckling vad gäller sådana lösningar kommer det i ett längre perspektiv även behövas en kraftfull utbyggnad av den svenska elproduktionen och av elnätet. Inom Kraftsamling elförsörjning pågår nu en bred kartläggning av de utmaningar det svenska elsystemet står inför. Siktet är inställt på att ta fram policyförslag som kan lägga grunden för arbetet med att säkerställa att Sverige år 2045 har en klimatneutral, leveranssäker och konkurrenskraftig elförsörjning. Fram till hösten 2020 planerar projektet att släppa ytterligare underlagsrapporter vilka ska ligga till grund för ett antal policyrekommendationer.