”Bryt tabut kring enkla jobb”

NYHET Publicerad

INTEGRATION Många arbetsplatser skulle tjäna på att ta in någon som utför enkla uppgifter som inte kräver utbildning, eller ens kunskaper i svenska. Men för att arbetsgivare ska ta steget krävs någon ekonomisk lättnad, enligt Lee Wermelin som gjort att 50 invandrarkvinnor nu jobbar inom förskolan.

x

Lyckad matchning. På förskolan S-E Björnen arbetar Mirjana Stojkovic som lunch- och mellanmålsvärd.

Lee Wermelin

"Det finns ett enormt behov av enkla jobb för att avlasta, men idag är de höga ingångslönerna en hög tröskel för arbetsgivarna", säger Lee Wermelin som skapat ett praktikkoncept som sprider sig på förskolorna.

Under tio år drev Lee Wermelin den kooperativa förskolan där hennes tre barn gick. En dag när hon hoppade in i stället för en i personalen som var sjuk blev hon helt ställd. Hon upptäckte att de utbildade pedagogerna ägnade två timmar varje dag åt praktiskt köksarbete i samband med måltiderna. Och under den tiden var barngrupperna underbemannade.

Lee Wermelin ordnade då så att förskolan via arbetsförmedlingen kunde ta in en praktikant. Men det ville inte personalen eftersom arbetsförmedlingen alltid pressar ut praktikanterna i barngrupperna.

– Om praktikanterna inte kan språket eller vet hur arbetet går till i förskolan blir de bara en belastning för pedagogerna som handleder dem. Det fungerar inte.

I stället såg hon till att praktikplatsen avgränsades till ett eget område, lunch- och mellanmålsvärd. På så sätt är det inget måste att kunna svenska, men det går ändå snabbt att komma in i jobbet.

– Det är ett enkelt, repetitivt och trevligt jobb i en omtänksam miljö med barn, och kollegor som är glada att få avlastning. Efter bara en vecka var kvinnan vi tog in en jättetillgång.

Många vinnare

Den som är lunch- och mellanmålsvärd på förskolan idag har varit där i fyra år med en så kallad trygghetsanställning, vilket innebär att arbetsförmedlingen står för i stort sett hela lönen.

Konceptet har många vinnare. Barnen har pedagogerna hos sig hela tiden, pedagogerna får jobba med det de är utbildade för, och kvinnorna som kommer in får ett riktigt, viktigt och meningsfullt arbete där de blir mycket uppskattade. Dessutom innebär det en samhällsvinst att kvinnorna mår bättre.

För den här gruppen, ofta är lite äldre språksvaga invandrarkvinnor varav många är analfabeter, är det en bra matchning, förklarar hon.

– De har skött ett hem i hela sitt liv, och det är en väldigt bra kompetens för den som ska sköta hemmet i daghemmet. De är stolta och noggranna.

Lee Wermelin, med en bakgrund som managementkonsult och vd i rekryteringsbranschen, arbetar nu heltid på ideell bas med att hjälpa andra förskolor att pröva en lunch- och mellanmålsvärd. Hon erbjuder sig också att guida dem genom arbetsförmedlingens snåriga system. Hittills har 50 förskolor nappat och av dem har redan 38 praktiker övergått i ettåriga bidragsfinansierade anställningar.

– Lösningen är att designa arbeten som fungerar och ger direkt nytta. De här kvinnorna behöver ett jobb med ett tydligt avgränsat ansvar för att göra ett bra jobb, och känna sig trygga och uppskattade.

”En smärtgräns för vad det är värt”

Kollektivavtalen inom barnomsorgen skiljer på förskollärare och övriga. För den senare gruppen, som omfattar allt från barnskötare till städare, ligger ingångslönen på runt 18 000 kronor och det är mycket pengar för en extraresurs som utför relativt okvalificerade arbetsuppgifter.

– Problemet med de enkla jobben är att det finns en smärtgräns för vad det är värt. En arbetsgivare som betalar de 18 000 kronorna helt själv kanske inte väljer en analfabet som inte kan svenska.

Hon tror att få företag kan tänka sig att betala 300 000 kronor om året för någon som håller snyggt trevligt i köket och fyller på papper på toaletterna, men kanske är det värt 100 000 kronor. Och när företaget har vant sig är det mer naturligt att betala en högre lön för att personen ska stanna.

– Får vi fler företag och organisationer att förstå att det fungerar kan de jobba effektivare, tjäna mer pengar och ha råd att betala mer. Betalningsviljan kommer först när någon är på plats.

Minskar stressen och höjer kvaliteten

Men det räcker inte med sänkta ingångslöner – Lee Wermelin efterlyser specialdesignade jobb med lägre lön och lägre krav, som till exempel en flykting utan utbildning kan välja. Efter något år kanske de kan komma in på den ”riktiga” arbetsmarknaden och tjäna mer.

– Rätt hanterat är alla som kommer till Sverige en naturtillgång men vi måste vara beredda att göra insatser som inte betalar sig förrän om några år.

Om fler kan ägna sig åt sin huvudsakliga kompetens, och avlastas de enklare uppgifterna, minskar stressen samtidigt som kvaliteten blir högre.

– Vi måste bryta det tabu som finns kring enkla jobb. Det finns ett enormt behov av enkla jobb för att avlasta, men idag är de höga ingångslönerna en hög tröskel för arbetsgivarna, säger Lee Wermelin.

EFTERLYSES: 340 000 NYA JOBB

Regeringens mål är att Sverige ska ha EUs lägsta arbetslöshet år 2020. För att klara det behövs 340 000 nya jobb.

Mycket måste göras, och det är bråttom. Här listar vi de mest akuta åtgärderna som politikerna behöver ta tag i på kampanjsajten  www.svensktnaringsliv.se/340000/

Även om Sverige har en hög sysselsättningsgrad står fortfarande alldeles för många utanför. Särskilt svårt att få ett jobb är det för nyanlända med bristande utbildning. Regeringen tar inte tag i problemet på allvar, utan gör det istället svårare och dyrare för företagen att anställa.

Det krävs politiska reformer för att underlätta framväxten av fler enkla jobb – och det är bråttom.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Valfriheten inom välfärden är åter hotad

KOMMENTAR Att ge regioner och kommuner rätt att reservera LOV-system för idéburna utförare är detsamma som att ge dem rätt att utesluta vinstdrivande företag från valfrihetssystemen. Det vore mycket olyckligt för valfriheten i välfärden, skriver Anders Morin, Svenskt Näringsliv och Christina Cedergren, Cedergruppen.
NYHET Publicerad:

Skattemedel i miljardklassen klantas bort

OFFENTLIG UPPHANDLING Miljarder slarvas bort i samband med offentlig upphandling. Usla inköp, dålig kontroll och uppföljning samt bristfällig konkurrens innebär att det saknas 70-100 miljarder kronor, enligt en ny kartläggning.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Nyanlända lyfte arbetsmoralen på Bröderna Jansson

INTEGRATION Efter några veckors praktik erbjöd Bröderna Jansson-Nissavarvet två nyanlända svetsare från Syrien anställning. Det är ett lyft för kulturen och arbetsmoralen, enligt vd:n Christin Jansson.
NYHET Publicerad:

Tjörnbolag växte snabbt med Lov

HEMTJÄNST Under flera år drev Margreth Andersson ett hemtjänstföretag på Tjörn. Hon beskriver kontakten med de äldre som underbar men konstaterar också att livet som småföretagare är tufft.
NYHET Publicerad:

Succé för industrigymnasiet i Södertälje

UTBILDNING Snart är det sju år sedan Scania och Astrazeneca startade ett industrigymnasium i Södertälje. Söktrycket till skolan är idag högst av alla gymnasier i hela Stockholmsregionen och utbildningen ger ett tillskott på hett efterfrågad kompetens i regionen.
NYHET Publicerad:

Nyköpingsskola prisas för kvalitetsarbete

YRKESUTBILDNING Målen är tydliga. Varje lärare och elev vet vad som gäller för att uppnå bästa resultat. Arbetet har gett Nyköping Strand Utbildningscentrum utmärkelsen Bättre skola 2018.
NYHET Publicerad:

Här uppmuntras äldre att leva livet

HEMTJÄNST Att ge äldre möjligheten att leva sitt liv fullt ut. Det är hemtjänstföretaget Alevas främsta mål. Framgångarna bygger på ett tydligt fokus på att individens behov tillgodoses, och att medarbetarna får stort handlingsutrymme att fatta beslut i vardagen.
NYHET Publicerad:

En myt att mer resurser löser välfärdens problem

KOMMENTAR Mer resurser löser inte välfärdens problem, utan leder till följdproblem. Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Nöjda lärare ger nöjda barn och föräldrar

FÖRSKOLA Med sin profil för bra mat, miljö och hälsa har Trädets förskola växt och frodats sedan starten. ”Ofta är det bemötandet och hur vi jobbar med barnen som uppskattas”, säger grundaren Erica Rautila. Snart är det dags att ta nästa steg och öppna förskola nummer två.
NYHET Publicerad:

Små förskolor får nytt liv med gemensamma processer

VALFRIHET Nya regler och myndighetskrav gör det allt krångligare att driva små förskolor. För att fler små förskolor ska överleva stöttar Tivoliförskolor dem med administrationen. ”Enda möjligheten att klara det på sikt är att samla många under samma paraply”, säger Anders Grahn, verksamhetschef.
NYHET Publicerad:

Familjär hemtjänst lockar både personal och äldre

OMSORG Hemtjänstföretaget Allas vård och omsorg i Enköping växer så att det knakar. Antalet anställda har ökat från 6 till 40 sedan starten för två år sedan. Enligt vd:n Elvir Blazevic ligger företagets familjära känsla bakom en stor del av framgångarna.
NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Kommunerna måste bli effektivare – nu!

DEBATT Bristen på arbetskraft hotar den svenska välfärden. Om inget görs snarast kommer hela ökningen av sysselsättningen fram till år 2025 behöva ske i kommunsektorn. Ett sådant scenario vore förödande för Sverige, skriver Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

"Vi måste använda skattekronorna mer effektivt"

VÄLFÄRD Välfärden står inför enorma utmaningar. Men det finns utrymme för effektivisering, menar Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne. "Egentligen behöver vi inte mer pengar till välfärden. Vi måste bara bli mer effektiva", sa hon under ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Jobb en förutsättning för integration

ARBETSMARKNAD Med många utlandsfödda utanför arbetsmarknaden och företag som skriker efter kompetens borde integrationen kunna lösas. Men varför går det så långsamt? Och vad behöver göras för att det ska fungera bättre? Det diskuterades vid ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

På Förskolan Viljan får barnen styra

VÄLFÄRD På Förskolan Viljan styrs verksamheten mycket av barnens nyfikenhet och kreativitet. Det kräver att det finns struktur och tydlighet i grunden, enligt grundaren Vesna Birkedahl. ”Att vi är så tydliga med hur vi vill jobba är en av våra absoluta framgångsfaktorer”.
NYHET Publicerad:

Barn och äldre umgås i vardagen med nytt koncept

OMSORG Kontakten mellan barn och äldre i samhället är inte lika självklar som förr. Det vill omsorgsjätten Norlandia ändra på. Från och med nu börjar företaget att bygga sina verksamheter med förskola och äldreboende i samma hus, med gemensamma lokaler och mötesplatser.
NYHET Publicerad:

Larmet: Miljarder saknas i välfärden

VÄLFÄRD Välfärdssektorn står inför stora finansiella utmaningar de närmaste åren, visar beräkningar från Finansdepartementet. För att möta behoven krävs det att både offentliga och privata aktörer samarbetar och att skattepengarna används mer effektivt, menar representanter från näringslivet.
NYHET Publicerad:

Bussbolag sätter nyanlända i förarsätet

INTEGRATION Västanhede Trafik i Avesta var i stort behov av fler busschaufförer, tack vare en vunnen upphandling. Att större delen av de rekryterade chaufförerna var nyanlända var inget hinder. Fyra år senare jobbar företaget fortfarande med integration.