”Bryt tabut kring enkla jobb”

NYHET Publicerad

INTEGRATION Många arbetsplatser skulle tjäna på att ta in någon som utför enkla uppgifter som inte kräver utbildning, eller ens kunskaper i svenska. Men för att arbetsgivare ska ta steget krävs någon ekonomisk lättnad, enligt Lee Wermelin som gjort att 50 invandrarkvinnor nu jobbar inom förskolan.

x

Lyckad matchning. På förskolan S-E Björnen arbetar Mirjana Stojkovic som lunch- och mellanmålsvärd.

Lee Wermelin

"Det finns ett enormt behov av enkla jobb för att avlasta, men idag är de höga ingångslönerna en hög tröskel för arbetsgivarna", säger Lee Wermelin som skapat ett praktikkoncept som sprider sig på förskolorna.

Under tio år drev Lee Wermelin den kooperativa förskolan där hennes tre barn gick. En dag när hon hoppade in i stället för en i personalen som var sjuk blev hon helt ställd. Hon upptäckte att de utbildade pedagogerna ägnade två timmar varje dag åt praktiskt köksarbete i samband med måltiderna. Och under den tiden var barngrupperna underbemannade.

Lee Wermelin ordnade då så att förskolan via arbetsförmedlingen kunde ta in en praktikant. Men det ville inte personalen eftersom arbetsförmedlingen alltid pressar ut praktikanterna i barngrupperna.

– Om praktikanterna inte kan språket eller vet hur arbetet går till i förskolan blir de bara en belastning för pedagogerna som handleder dem. Det fungerar inte.

I stället såg hon till att praktikplatsen avgränsades till ett eget område, lunch- och mellanmålsvärd. På så sätt är det inget måste att kunna svenska, men det går ändå snabbt att komma in i jobbet.

– Det är ett enkelt, repetitivt och trevligt jobb i en omtänksam miljö med barn, och kollegor som är glada att få avlastning. Efter bara en vecka var kvinnan vi tog in en jättetillgång.

Många vinnare

Den som är lunch- och mellanmålsvärd på förskolan idag har varit där i fyra år med en så kallad trygghetsanställning, vilket innebär att arbetsförmedlingen står för i stort sett hela lönen.

Konceptet har många vinnare. Barnen har pedagogerna hos sig hela tiden, pedagogerna får jobba med det de är utbildade för, och kvinnorna som kommer in får ett riktigt, viktigt och meningsfullt arbete där de blir mycket uppskattade. Dessutom innebär det en samhällsvinst att kvinnorna mår bättre.

För den här gruppen, ofta är lite äldre språksvaga invandrarkvinnor varav många är analfabeter, är det en bra matchning, förklarar hon.

– De har skött ett hem i hela sitt liv, och det är en väldigt bra kompetens för den som ska sköta hemmet i daghemmet. De är stolta och noggranna.

Lee Wermelin, med en bakgrund som managementkonsult och vd i rekryteringsbranschen, arbetar nu heltid på ideell bas med att hjälpa andra förskolor att pröva en lunch- och mellanmålsvärd. Hon erbjuder sig också att guida dem genom arbetsförmedlingens snåriga system. Hittills har 50 förskolor nappat och av dem har redan 38 praktiker övergått i ettåriga bidragsfinansierade anställningar.

– Lösningen är att designa arbeten som fungerar och ger direkt nytta. De här kvinnorna behöver ett jobb med ett tydligt avgränsat ansvar för att göra ett bra jobb, och känna sig trygga och uppskattade.

"En smärtgräns för vad det är värt"

Kollektivavtalen inom barnomsorgen skiljer på förskollärare och övriga. För den senare gruppen, som omfattar allt från barnskötare till städare, ligger ingångslönen på runt 18 000 kronor och det är mycket pengar för en extraresurs som utför relativt okvalificerade arbetsuppgifter.

– Problemet med de enkla jobben är att det finns en smärtgräns för vad det är värt. En arbetsgivare som betalar de 18 000 kronorna helt själv kanske inte väljer en analfabet som inte kan svenska.

Hon tror att få företag kan tänka sig att betala 300 000 kronor om året för någon som håller snyggt trevligt i köket och fyller på papper på toaletterna, men kanske är det värt 100 000 kronor. Och när företaget har vant sig är det mer naturligt att betala en högre lön för att personen ska stanna.

– Får vi fler företag och organisationer att förstå att det fungerar kan de jobba effektivare, tjäna mer pengar och ha råd att betala mer. Betalningsviljan kommer först när någon är på plats.

Minskar stressen och höjer kvaliteten

Men det räcker inte med sänkta ingångslöner – Lee Wermelin efterlyser specialdesignade jobb med lägre lön och lägre krav, som till exempel en flykting utan utbildning kan välja. Efter något år kanske de kan komma in på den ”riktiga” arbetsmarknaden och tjäna mer.

– Rätt hanterat är alla som kommer till Sverige en naturtillgång men vi måste vara beredda att göra insatser som inte betalar sig förrän om några år.

Om fler kan ägna sig åt sin huvudsakliga kompetens, och avlastas de enklare uppgifterna, minskar stressen samtidigt som kvaliteten blir högre.

– Vi måste bryta det tabu som finns kring enkla jobb. Det finns ett enormt behov av enkla jobb för att avlasta, men idag är de höga ingångslönerna en hög tröskel för arbetsgivarna, säger Lee Wermelin.

EFTERLYSES: 340 000 NYA JOBB

Regeringens mål är att Sverige ska ha EUs lägsta arbetslöshet år 2020. För att nå dit behövs 340 000 nya jobb.

Mycket måste göras, och det är bråttom. Här listar vi de mest akuta åtgärderna som politikerna behöver ta tag i på kampanjsajten  www.svensktnaringsliv.se/340000/

Även om Sverige har en hög sysselsättningsgrad står fortfarande alldeles för många utanför. Särskilt svårt att få ett jobb är det för nyanlända med bristande utbildning. Regeringen tar inte tag i problemet på allvar, utan gör det istället svårare och dyrare för företagen att anställa.

Det krävs politiska reformer för att underlätta framväxten av fler enkla jobb – och det är bråttom.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Jobbmål kräver radikala reformer

ENKLA JOBB Regeringens mål är att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Det förutsätter 340 000 nya jobb. För att de ska skapas krävs genomgripande åtgärder, anser vd Carola Lemne.
NYHET Publicerad:

Fler enkla jobb kräver samarbete

DEBATT Vi är redo att sänka trösklarna in till arbetsmarknaden. Samtidigt måste LO och regeringen ta sitt ansvar. Det krävs reformer för att underlätta framväxten av fler enkla jobb – och det är bråttom, skriver företrädare för fem medlemsorganisationer och Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

”Ett arbetsmarknadspolitiskt fiasko”

ARBETSMARKNAD Extratjänster är ett arbetsmarknadspolitiskt fiasko, menar Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert. Trots att regeringens utlovade 20 000 tjänster bara har blivit runt 3 000 ska projektet nu utvidgas till att omfatta fler områden.
NYHET Publicerad:

En lösning för varje elev

SKOLA Kan man ge en elev lätt bränd korv, pommes frites och brunsås till lunch varje dag? ”Ja, om det gör att eleven kommer till skolan, lär sig saker och mår bra”, säger Navid Ghannad som driver Pusselbitens skola för barn med autism. Här skräddarsys verksamheten efter varje elevs behov.
NYHET Publicerad:

Sajt gör valfriheten enkel 

ÄLDREOMSORG Äldre och deras anhöriga upplever det ofta som krångligt att flytta till ett äldreboende eller få hemtjänst. ”Vi vill göra det enklare att hitta det som passar varje individ”, säger Fanny Falkenberg, en av initiativtagarna till sajten Seniorval.se, som är en guide genom den snåriga processen.
NYHET Publicerad:

Så fick nyanlända anställningar i byggbranschen

INTEGRATION SH Bygg har sedan 2016 samarbetat med Uppsala kommun och Arbetsförmedlingen kring ett integrationsprojekt i syfte att hjälpa nyanlända in i byggbranschen. Reza Fazilik, från Afghanistan, är en av de som fått jobb efter praktiken.
NYHET Publicerad:

Förslag om arbetstid får kritik

ARBETSMARKNAD I ett blogginlägg kritiserar arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson regeringens förslag om bland annat alterneringsår och arbetstidsbanker.
NYHET Publicerad:

Ica-handlare vill få fler i arbete – hindras av regler

ARBETSMARKNAD ”Vi står inför enorma samhällsproblem om vi inte gör det lättare för företagen att anställa, något som har ställts på sin spets efter hösten 2015 då vi tog emot fler flyktingar än någonsin tidigare. Att snabbt komma i arbete är viktigt för självkänsla, språkinlärning och självständighet”, säger Jonas Berg, som driver Ica Maxi i Södertälje.
NYHET Publicerad:

Försämrat Rut-avdrag ger färre jobb på barnvaktsföretag

ARBETSMARKNAD Kaos utbröt i branschen när Rut-avdraget försämrades. Ökande svartarbete, sämre möjligheter till integration och uppsägningar är bara några konsekvenser. "Det är rent otäckt att vi har en regering som har så lite koll på vad som skapar jobb och skatteintäkter", säger Jeanette Holm, grundare av Nannynu.
NYHET Publicerad:

Kritiker hugger klorna i välfärdsutredning

VÄLFÄRD Kritiken är hård och ilskan stor över regeringens välfärdsutredning från såväl små omsorgsföretag som internationella vårdkoncerner. Att gå vidare med en utredning som inte har något stöd i riksdagen är häpnadsväckande, anser en företagare.
NYHET Publicerad:

Spotifys talangjakt fast i snårig byråkrati

ARBETSKRAFTSINVANDRING Bristen på arbetskraft på en snabbföränderlig arbetsmarknad har gjort arbetskraftsinvandringen allt viktigare för de svenska företagen. Men regelverken är för smala och det är alldeles för lätt att göra fel. ”Vi har svårt att konkurrera och bli en attraktiv arbetsgivare”, säger Katarina Berg, HR-chef på Spotify.
NYHET Publicerad:

OKQ8 Scandinavia satsar på nyanlända akademiker

PRAKTIK Förra året erbjöd OKQ8 Scandinavia utländska akademiker praktik på sina kontor. Nu har projektet blivit permanent och förhoppningen är att göra det skandinaviskt.
NYHET Publicerad:

Närhet ger nöjda assistanskunder

VÄLFÄRD Lyhördhet, flexibilitet och närhet till kunderna. Carina Funck startade ett eget företag för att få den assistans hon ville ha till sin son men inte hittade någonstans. Nu driver hon Wisby Assistans som är en av Gotlands största privata arbetsgivare.
NYHET Publicerad:

Digital manick avlastar vården

DIGITAL HÄLSA Långa väntetider och höga kostnader ökar behovet av effektivisering i vården. Som ett led i det har Coala Life utvecklat en manick för att göra ett enkelt EKG på sig själv och få resultatet i mobilen. Vid tecken på en hjärtsjukdom kan sjukvården koppla upp sig direkt och ta del av värdena.
NYHET Publicerad:

Utanförskap hotar vid dålig språkintroduktion

SEMINARIUM 36 000 ungdomar läser språkintroduktionsprogram på gymnasiet för att kunna gå nationella program. Men resultaten är för dåliga och ungdomarna riskerar att fastna i utanförskap. "Vi behöver vara nytänkande och våga testa saker för att förbättra resultatet", säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Skolföretagen höjer resultaten i svensk skola

DEBATT För första gången är det möjligt att studera skillnaderna mellan skolor med olika ägandeformer i Pisa 2015. Vår fördjupade analys visar att regeringens grundläggande antaganden i vinstdebatten är felaktiga.
NYHET Publicerad:

Vi värnar valfriheten

KOMMENTAR Vinstdebatten är absurd. Inget tyder på att skolföretagen ligger bakom de sjunkande resultaten i Pisa. Vi värnar föräldrarnas rätt att välja skola, oavsett om skolhuvudmannen är en kommun, ett aktiebolag eller en stiftelse. Det skriver Tobias Krantz och Fredrik Skälstad i en kommentar till artikeln på DN-debatt.
NYHET Publicerad:

Helt feltänkt om privata sjukvårdsförsäkringar

KOMMENTAR Regeringen vill förmånsbeskatta privata sjukvårdsförsäkringar. Det kommer att leda till längre köer i den offentligt finansierade vården, högre sjukskrivningstal och slå hårdast på små företag. Förslaget är helt igenom feltänkt, skriver Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig.
NYHET Publicerad:

Språkintroduktionsprogrammet måste förbättras nu

KOMMENTAR Nästan var femte elev på gymnasieskolan läser på ett introduktionsprogram, vid årskurs ett är det var fjärde elev. Men det fungerar inte tillräckligt bra. Därför är det angeläget att Språkintroduktionsprogrammet snabbt förbättras. Det skriver skolexpert Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Ubi jobbar 160 procent – utvisas

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Sedan Ubi kom som asylsökande från Sydostasien för knappt två år sedan, har han jobbat mer än heltid hos två arbetsgivare. Nu har han fått avslag på sin asylansökan och tvingas lämna landet. ”Utöver den personliga sorgen, så är det brutalt för verksamheten att han bara försvinner från en dag till en annan”, säger hans arbetsgivare Josefin Elmer, ägare till O´ Learys i Mora.