"I framtiden blir ingen serverad utbildningar"

Utbildningen som sker i början av livet måste kompletteras löpande i yrkeslivet. Men kompetensutvecklingen på företagen behöver uppgraderas. Det framförde Ole Lidegran, cio på friskolekoncernen Lärandegruppen, under Microsoft-seminariet ”Hur påverkar digitaliseringen det livslånga lärandet?” i Almedalen.

– Vår tradition med folkhögskolor och studiecirklar ska leva vidare men vi måste tillföra en viktig sak – det informella och spontana lärandet som sker i stunden. Att ta tillvara när en medarbetare säger att ”det här är intressant, det vill jag lära mig mer om”. 

I våras gjorde Arbetsförmedlingen med hjälp av Kantar/Sifo en undersökning om livslångt lärande bland 3000 svenskar. På frågan om hur många timmar i snitt per månad som bör ägnas åt lärande var svaret 3–5 timmar, men i själva verket lägger de bara ner 1–2 timmar.

Fyra av tio ägnar ingen tid alls åt lärande, vilket är dramatiskt med tanke på den snabba utvecklingstakten. Det påpekade Erik Sandström, digitaliseringschef på Arbetsförmedlingen.

– Ett dilemma är att många har en väldigt traditionell syn på lärande. När hälften av de svarande ser på det som klassrumsundervisning är det svårt att nå upp till 3–5 timmar per månad. Därför behöver fler upptäcka andra verktyg för lärande, på webben och på arbetsplatsen.

När studenter på universitetet svarar på vad som avgör när de väljer arbetsgivare hamnar faktorer kopplade till lärande högt upp på listan. De letar efter en kreativ, dynamisk arbetsmiljö som gör att de får lära sig mer, en arbetsgivare som omfamnar den senaste tekniken där ledarna stöttar medarbetarnas utveckling, enligt Claes Peyron, Norden-vd på Universum.

– Slutsatsen är att människor vill vara i en miljö där de lär sig fortare än förändringen som pågår utanför. Då kan de framtidssäkra sin kompetens. Annars går de någon annanstans.

Individer måste känna ett eget ansvar för att hitta vägen fram i digitaliseringen, påpekade Ole Lidegran.

– Arbetsgivaren kan absolut hjälpa till men den anställde kan inte bara förvänta sig att bli erbjuden att gå en kurs, utan måste se sin egen del i det. 

Även Arbetsförmedlingens rapport visar att många lägger huvudansvaret för sitt lärande hos arbetsgivaren och vill att det ska ske genom att åka iväg och gå kurs.

Enligt Ole Lidegran börjar det redan i skolan, där den elev som säger att ”det var min lärare som sa att jag skulle skriva mer än 2500 ord” har missförstått hela grejen.

– Läraren är ju där för att lära och coacha dig. Risken är att den elev som inte känner det i skolan heller inte kommer att känna det hos en arbetsgivare, och då byter jobb och aldrig blir nöjd.

Företagen måste få medarbetare att förstå att det är de själva som äger sitt lärande och att de måste ta lärplattformar och kollegor till hjälp, tillade Claes Peyron.

– I framtiden kommer ingen att bli serverad utbildningar. Varje medarbetare måste själv ta för sig.

Men det kräver tydliga mål och visioner så att varje medarbetare förstår vad de är där för att göra, betonade Maria Arneng, generalsekreterare på idella föreningen Hello World.

– Då blir det lättare att se vilka verktyg man behöver för att nå företagets mål.

Enligt Claes Peyron är det inte ”learning and development-gänget på hr” som håller i organisationens lärande framöver.

-Det måste vara den närmaste chefen som kontinuerligt diskuterar företagets vision, vad det innebär för medarbetaren och vilka färdigheter var och en behöver för att växa i sin roll – mer lärande i stunden.

I framtiden drivs lärandet till stor del av kulturen och medarbetarna, konstaterade Erik Sandström, och alla kan inte lära sig allt på arbetstid.

– Det är en attitydfråga, hur var och en förhåller sig till digitaliseringen i sin arbetsroll. Många är idag mer digitala på väg till jobbet än vad de är på jobbet. Det gäller att verkligen modernisera företagets digitala tjänster och dra nytta av den digitala kompetens som vi alla utvecklar i privatlivet.

Avslutningsvis slog Ole Lidegran fast att framtiden kan vara skrämmande och att det säkert blir både ”häftigt och coolt, omvälvande och jobbigt”.

– Jag tror att vi kan vila i att det blir bra. Vi har klarat övergången från bondesamhället till industrialismen och kommer att klara även övergången till informationssamhället. Det blir lite bråkigt men det blir bra om vi bara hjälps åt och arbetar tillsammans.