750 miljoner till Yrkeshögskolan

I coronakrisens Sverige tvingas mängder av företag korttidspermittera, varsla och säga upp anställda. Det gör att efterfrågan på utbildningar i samband med omställning väntas öka de kommande åren.

Därför har regeringen i sin vårändringsbudget föreslagit att Yrkeshögskolan under 2020 och 2021 tilldelas ytterligare 750 miljoner kronor.

– Syftet är att svara upp mot de nya behov som uppkommer i samband med corona. Vi ska se till att individer får den kompetens som arbetslivet behöver, så att de får omedelbar nytta av det i form av ett nytt jobb, säger Thomas Persson, generaldirektör, Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH.

Många går en yrkeshögskoleutbildning för att byta karriär eller för att fördjupa sig inom sitt område. Utbildningarna, som normalt är på ett eller två år, finns för de flesta branscher men tyngdpunkten ligger på samhällsbyggnad, ekonomi och administration, data/it och teknik.

Det som är speciellt med Yrkeshögskolan, YH, är kopplingen mellan teori och den arbetslivsnära praktiken, konstaterar Thomas Persson.

En del av de utökade resurserna ska nu gå till att utöka antalet platser och tillfällen för de utbildningar som redan finns. Antalet helårsplatser kan därmed gå från 43 000–44 000 helårsplatser till nästan 49 000 nästa år.

– Det blir ännu mer av det vi brukar ha för att se till att de som har blivit korttidspermitterade, varslade eller uppsagda ska ha ett bra utbud av YH-utbildningar att välja mellan.

Sedan tidigare är dessutom 100 kortare YH-utbildningar planerade att starta i år med runt 7000 kursdeltagare 2020 och 2021. De är i genomsnitt fem-sex veckor långa och upplägget är ofta flexibelt för att det ska gå att arbeta heltid parallellt med utbildningen.

Framför allt inriktar de sig på två områden med stora behov av nya kunskaper, digitalisering och hållbarhet/energiomvandling/klimat.

– Med de här tillfälliga pengarna kan vi troligen utöka med ytterligare 2000 platser, säger Thomas Persson.

Den ökade efterfrågan på utbildning som corona ger upphov till ligger också bakom försöksverksamheten YH Flex som MYH startar till hösten. Det är en variant av YH där den som har jobbat länge inom ett yrke kan tillgodoräkna sig en stor del av en utbildning genom att komplettera med några kurser och sedan få en fullständig examen.

– Det är en validering av både teoretiska och praktiska kunskaper som vi nu testar för att se om det kan underlätta kompetensförsörjningen. Vi börjar med att se hur det fungerar under coronakrisen.

MYH samarbetar med myndigheter som Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen, Skolverket, Vinnova och högskolemyndigheterna kring utbildningarna.

Varje YH-utbildning har också en ledningsgrupp som till största delen består av personer från det privata och det offentliga arbetslivet som bidrar med kunskap om vilka utbildningar som behövs för tillfället och hur de bäst läggs upp för att fungera i verkligheten.

– Där finns ett riktigt bra nätverk. Vi har också nära samarbete med många branschkonstellationer där vi diskuterar hur branschen ser ut på kort och lång sikt, för att vi ska veta vilken kompetens som behövs när vi prioriterar mellan utbildningar.

De planerade extraresurserna till Yrkeshögskolan leder i slutänden till att tillgången på kompetens ökar, både genom att redan anställda utbildar sig och genom att det blir lättare att hitta personer med rätt kompetens att anställa.

– Fler personer med högre kompetens borde vara bra för arbetslivet både ur kort och långt perspektiv – det ger utvecklingspotential. Fortsätter kompetensbehoven som fanns före corona att finnas även efter att krisen klingat av gör det här att vi ligger steget före, säger Thomas Persson.