Alla vinner på att fler kommer i arbete

NYHET Publicerad

DEBATT Bakom Sveriges internationellt sett låga arbetslöshet, gömmer sig en hög arbetslöshet för stora grupper. Inte minst för nyanlända och lågutbildade. Lyckas vi få 100 000 personer i arbete, kan vi öka skatteintäkterna med 29 miljarder kronor netto. För att nå dit måste mer göras. Därför presenterar vi fem reformer för att få fler i arbete, skriver vd Carola Lemne och chefsekonom Bettina Kashefi.

carola lemne och bettina kashefi

Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne och chefsekonom Bettina Kashefi.

Sverige har internationellt sett låg arbetslöshet. Men bakom genomsnittssiffrorna döljer sig hög arbetslöshet för stora grupper. Utan omfattande strukturreformer riskerar vi att få ett permanent utanförskap med allvarliga konsekvenser framför allt för de som hamnar utanför, men även för de offentliga finanserna.

För det första har vi en stor grupp nyanlända som har mycket svårt att få ett jobb. Arbetslösheten bland inrikes födda ligger kring fyra procent. Bland utrikes födda är den hela 16 procent. Det tar i genomsnitt nio år innan en utrikesfödd är sysselsatt.

Detta är en djupt olycklig utveckling socialt och ekonomiskt, både för den enskilda människan och för samhället.

För det andra blir arbetsmarknaden allt tuffare för alla med lite eller ingen utbildning. Enligt en ny rapport från SCB ökade arbetslösheten bland lågutbildade från 10 till knappt 17 procent mellan 2005 och 2016.

Utöver att vara ett stort problem för alla dem som riskerar ett långvarigt utanförskap, och för hela samhället med lägre tillväxt och ökade sociala spänningar, är det också en stor utmaning för de offentliga finanserna. Omvänt är vinsten för de offentliga finanserna stor för varje individ som går från bidragsberoende till arbete.

Svenskt Näringsliv har använt modellen FASIT (ett verktyg finansdepartementet använder för att analysera effekter av policyförändringar) för att beräkna en genomsnittlig årlig effekt av att en person lämnar bidragsförsörjning för ett arbete.

En genomsnittsperson i yrkesaktiv ålder som inte är sysselsatt kostar det offentliga 71 000 kronor om året, medan en genomsnittsindivid som är sysselsatt till minst 90 procent ger ett positivt netto om 215 000 kronor, en skillnad på cirka 286 000 kronor. Då räknar vi med transfereringar, inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Om 100 000 personer som idag inte är sysselsatta får ett jobb skulle det alltså öka skatteintäkterna med knappt 29 miljarder kronor netto.

En invändning mot den här typen av beräkningar är att det saknas ett dynamiskt perspektiv. De inbetalade arbetsgivaravgifterna som vi här räknar som en ren vinst innebär också att individen erhåller pension och sjukersättning med mera längre fram från det offentliga. Å andra sidan är det rimligt att anta att den totala kostnaden för det offentliga ökar ju längre tid en individ är utanför arbetsmarknaden eftersom sannolikheten att få ett jobb minskar. Vi har valt att beräkna en statisk effekt det första året för att visa på den stora potential som finns.

Det är inte minst i ljuset av detta som man ska se parternas förhandlingar om etableringsjobb. Samarbetet mellan parterna och staten kan komma att innebära en möjlig väg in på arbetsmarknaden för grupper som står långt från arbetsmarknaden. Naturligtvis blir inte den omedelbara effekten för det offentliga som ovan beskrivet. Men en första etablering på arbetsmarknaden ökar möjligheterna att få ett vanligt jobb senare.

Mot bakgrund av problemens omfattning måste mer göras. Fem reformer vore en god början, tillsammans med att staten tar sitt ansvar för att etableringsjobben får rätt förutsättningar.

1. Förbättra och bygg ut yrkesutbildningarna. Våra rekryteringsenkäter visar hur svårt företagen har att hitta rätt kompetens. Detta beror ofta på att yngre har fel utbildning. Vi behöver förbättra yrkesutbildningarna på gymnasienivå och underlätta omskolning från gymnasieskolans teoretiska program till yrkesprogram.

2. Stärk incitamenten för människor i bidragsberoende att söka jobb och göra sig anställningsbara. Marginaleffekterna kan vara nästan 100 procent för den som går från bidragsförsörjning till arbete – man får inte mer pengar i handen av att ta ett jobb. Dessa marginaleffekter måste sänkas omgående.

3. Reformera LAS. Även den svenska arbetsrätten behöver anpassas för att skapa fler arbetstillfällen. LAS-reglerna skapades i en annan tid med helt andra förutsättningar. Idag har vi en annan näringslivsstruktur, inte minst med många små företag i helt nya sektorer med en oerhört snabb teknikutveckling. Här är en omodern arbetsrätt ett hinder.

4. Bredda RUT och ROT. RUT och ROT-reformerna har bidragit till många jobb och nya företag i tjänstesektorn. Gör skattereduktion till grundprincip för alla hushållsnära tjänster.

5. Lägg ner Arbetsförmedlingen i sin nuvarande form. Dela upp matchningsuppdrag och myndighetsutövning så att matchningen fungerar bättre och vägen till jobb förkortas för de som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Det växande utanförskapet är kanske Sveriges allvarligaste samhällsproblem. Vi ser också tydligt hur bristen på personal hämmar tillväxten i våra företag.

Sverige behöver en flexiblare arbetsmarknad. Det finns stora vinster i detta, inte minst socialt. Men eftersom det vore en mycket god affär även för den offentliga sektorn är detta reformer som är ytterst angelägna även ur ett statsfinansiellt perspektiv.

Debattartikeln har publicerats på DI Debatt 11/12.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Tydligt trendbrott: Arbetslösheten ökar

KOMMENTAR Hade regeringen lyckats med ambitionen att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet vid årsskiftet, så hade 330 000 fler varit sysselsatta. Istället har svensk arbetslöshet varit högre än genomsnittet i EU fyra månader i rad, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Regeringen måste vässa politiken för att möta ökande arbetslöshet

BUDGETEN "Regeringens prognos för arbetslösheten är överspelad. Fyra månader i rad har den svenska arbetslösheten legat klart över snittet i EU. Nu måste regeringen vässa sin politik för att möta trendbrottet på arbetsmarknaden." Det säger Svenskt Näringslivs chefekonom Bettina Kashefi i en kommentar till regeringens budget.
NYHET Publicerad:

Deppigt värre i företagarleden

EKONOMI En oväntat snabb försvagning av konjunkturen. Det är företaqens beskrivning av det ekonomiska läget, enligt en undersökning som görs varje kvartal av Svenskt Näringsliv. Den negativa trenden håller i sig ett tag framöver, enligt ekonom Lars Jagrén.
NYHET Publicerad:

Finansministern har rätt om finanspolitiken

DEBATT Det är först när en lågkonjunktur blir värre än vanligt som det blir befogat att använda riktade finanspolitiska åtgärder. Just nu gör finansministern rätt som argumenterar för en neutral finanspolitik, skriver Bettina Kashefi och Jonas Frycklund.
NYHET Publicerad:

"Sverige behöver en politik för nya jobb i fler och växande företag"

EKONOMI "Den stora klyftan i Sverige finns mellan de som har jobb och de som inte har. För att minska den behövs en politik som leder till nya jobb i fler och växande företag." Det säger chefekonom Bettina Kashefi i en kommentar till regeringens syn på det ekonomiska läget.
NYHET Publicerad:

”Privata aktörer riskerar dö sotdöden innan reformen är sjösatt”

KOMMENTAR Privata aktörer ska ta över viktiga delar av Arbetsförmedlingen uppdrag. Under sommaren har det visat sig att samma leverantörer inte får tillräckligt många arbetslösa anvisade till sig. Det äventyrar möjligheterna till en framgångsrik reform, skriver arbetsmarknadsexpert Edward Hamilton.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingens matchning kritiseras av Riksrevisionen

ARBETSMARKNAD Riksrevisionen kritiserar Arbetsförmedlingen för brister i matchningsarbetet mellan arbetssökande och arbetsgivare. Revisionen pekar på att verksamheten aldrig har blivit utvärderad på ett systematiskt sätt. Dessutom uppges verksamheten vila på en svag kunskapsgrund. ”Något vi påpekat länge”, säger Svenskt Näringslivs Edward Hamilton.
NYHET Publicerad:

Världens första digitala centralbanksvaluta ett vågspel

KONTANTLÖST SAMHÄLLE Riksbanken planerar att införa en e-krona. Nationalekonomen Anders Bornefalk anser att det är ett vågspel med bland annat en ökad risk för politisk styrning av utlåningen. ”Att införa en digital centralbanksvaluta är inte bara onödigt, utan också riskfyllt.”
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Internationella experter om AF-reform: "Lova inte för mycket"

ARBETSMARKNAD Hur ska Sverige bäst hantera reformeringen av Arbetsförmedlingen? Den frågan svarade tre internationella experter på vid ett seminarium nyligen.
NYHET Publicerad:

Svag produktivitetsutveckling i en vikande konjunktur

KONJUNKTUR Produktivitetsutvecklingen fortsätter att vika nedåt samtidigt som tillväxten bromsar. Svensk ekonomi följer det internationella mönstret med försvagad konjunktur och sjunkande produktivitetstillväxt. Det visar konjunkturrapporten från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ineffektiva klimatåtgärder i vårbudgeten

KONJUNKTUR Regeringens vårbudget har inslag som går i fel riktning. Tuffare beskattning av svenska klimatvänliga gruvor och elektronikvaror ger negativa effekter, konstaterar chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Privata jobbleverantörer efterlyser ett bättre betygssystem

ARBETSMARKNAD Satsningen Stöd & matchning, STOM, har varit ett sätt för Arbetsförmedlingen att förbättra resultatstyrningen – men systemet står inför flera utmaningar. Nu vill leverantörer av fristående arbetsförmedlingstjänster att systemet blir mer transparent och effektivt, för både arbetssökande och leverantörer.
NYHET Publicerad:

Nationalekonom: Tysk modell kan lösa integrationen

ARBETSMARKNAD Att utrikes födda har svårare att komma in på arbetsmarknaden än infödda svenskar beror på många olika saker, konstateras i en ny rapport. Och det krävs många olika lösningar – och snabba insatser. "Sverige skulle vinna mer på att komma igång tidigt", säger nationalekonomen Patrick Joyce.
NYHET Publicerad:

Alarmerande kockbrist – prövning för restaurangbranschen

KOMPETENSBRIST Bristen på kockar är så stor att många företagare tvekar att öppna eller expandera sin restaurang, enligt bransch- och arbetsgivarorganisationen Visita.
NYHET Publicerad:

Dyra extratjänster får bisarra konsekvenser

DEBATT Malmös hantering av extratjänster väcker frågor om arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det krävs en omläggning från ineffektiva åtgärder till riktiga jobb i riktiga företag, skriver regionchef Carina Centrén och arbetsmarknadsexpert Edward Hamilton.
NYHET Publicerad:

Hoppfulla medlemsföretag trots dystra konjunktursignaler 

FÖRETAGARPANELEN Medlemsföretagen ser positivt på det kommande halvåret. Regelbördan är fortfarande ett rött skynke för sex av tio företag, visar en färsk enkät.
NYHET Publicerad:

Sveriges tillväxt mattas av

KONJUNKTUR Högkonjunkturen går mot sitt slut. En osäker internationell utveckling, en långsam ränteuppgång och minskad efterfrågan på nyproduktion av bostäder gör att svensk tillväxt bromsar in och landar på 2,4 procent i år och 1,8 procent nästa år, enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport. ”Huvudscenariot är en ganska normal konjunkturavmattning”, säger chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Inget utrymme för höjda lönekostnader

KONKURRENSKRAFT Fortsatt låg produktivitet ger inget utrymme att höja lönekostnaderna i Sverige. Det skulle äventyra den redan sköra konkurrenskraften vi har mot omvärlden, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. "Vi måste bevara den konkurrenskraft vi redan har", säger Lars Jagrén, en av rapportens författare.
NYHET Publicerad:

Svensk konkurrenskraft måste stärkas

SAMHÄLLSEKONOMI På kort sikt ser det bra ut. Men i ett längre perspektiv tornar problemen upp sig. En ny regering bör därför fokusera på frågor som bygger svenskt välstånd, skriver elva ekonomer inom Svenskt Näringsliv.