Ökad kvalitet i skolan viktigare än kösystem

NYHET Publicerad

DEBATT Företrädare för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund vill avskaffa kötid som urvalskriterium för fristående skolor för att motverka segregation. Fel fokus, anser Svenskt Näringsliv som hellre ser åtgärder som ökar kvalitén i skolan.

Johan Olsson

Johan Olsson

Foto: Ernst Henry Photography AB
Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv.

Anders Morin

Foto: Ernst Henry Photography AB

Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén från Lärarförbundet respektive Lärarnas Riksförbund vill avskaffa kötid som urvalskriterium för fristående skolor. Det syfte som anges är att man vill motverka segregation.

Det allra mest angelägna i svensk skola är enligt Svenskt Näringslivs uppfattning att kunskapsresultaten förbättras för alla elever. Och detta såväl för de med goda förutsättningar som de med ogynnsamma.  Även om PISA-resultaten visade på en påtaglig förbättring jämfört med när läget var som värst år 2012 är detta inte tillräckligt. För att utveckla välståndet måste vi vara en ledande kunskapsnation i en alltmer globaliserad värld. Så tryggas också välfärdens finansiering. Även likvärdigheten behöver förbättras. Att nästan var fjärde elev inte slutför gymnasiet är en tickande bomb som kräver åtgärder nu.

Men förbättrade kunskapsresultat och ökad likvärdighet skapar vi främst genom ökat fokus på kunskap i skolan, ordning och reda, förbättrad lärarutbildning, åtgärder mot betygsinflation och ökat statligt ansvar för skolans finansiering inklusive differentiering av skolpeng. För att stärka kunskapsuppdraget och öka likvärdigheten är det också viktigt att framgångsrika skolor, såväl friskolor som kommunala skolor, ska kunna växa, något som också skulle minska platsbristen på eftersökta skolor. Idag försvåras detta av rådande lagstiftning där friskoletableringar och skolutvidgningar behovsprövas. Dåliga skolor läggs inte heller ner.

Det som är anmärkningsvärt i Åstrands och Fahléns artikel är detta fokus vid friskolornas köer. I Sverige går 15 procent av eleverna i friskolor. Enligt artikeln är sju av tio undersökta friskolor översökta. Utslaget på landets alla grundskolor skulle det innebära 575 skolor av totalt drygt 4800 grundskolor. Dagens kösystem har brister som kan och bör rättas till men det kan knappast vara huvudfrågan för svensk skola när 88 procent av grundskolorna inte har den köproblematik som förslaget riktar sig mot. För bara någon vecka sedan framförde UKÄ kritik mot nästan hälften av de ämnesutbildningar som myndigheten nyligen granskat. I de grundläggande ämnena svenska och matematik ifrågasätts kvaliteten på mer än hälften av utbildningarna. Detta borde rimligen vara ett större problem och ett problem som drabbar en mycket stor del av eleverna, skolorna och skolhuvudmännen runt om i landet. Kring detta är dock facken tysta.

Det är dessutom mycket oklart vad Åstrand och Fahlén vill ersätta kötid som urvalskriterium med. De nämner närhetsprincip som en möjlighet. Detta skulle snarast spä på segregationen. Och vad menar de med sina andra kriterier som ”ska stå relativt fria från socioekonomiskt segregerande effekter”? Är det lottning eller kvotering på socioekonomisk grund de förespråkar (eller något annat)? Vad har dessa kriterier i så fall för legitimitet? Än så länge är ju kötid det enda system vi har för föräldrar att faktiskt kunna visa sina preferenser. Något som varken närhetsprincip, kvoter eller lottning lyckas med.

För att minska köproblematiken bör fokus vara att få framgångsrika och populära skolor att växa samt att förbättra skolvalet genom att införa ett aktivt skolval för alla elever, tillsammans med krav på stärkt och tydlig kvalitetsredovisning på skolenhetsnivå. Detta skulle också driva kvalitetsutveckling.

Kommentaren är en replik på ”Förbjud friskolor att använda kötid som urval” på DN Debatt.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Bra att näringslivets behov av kompetens ska styra

UTBILDNING Arbetsmarknadens behov ska i högre grad styra gymnasieskolans olika program i framtiden, enligt en utredning. Svenskt Näringsliv välkomnar den övergripande inriktningen.
NYHET Publicerad:

Likvärdighetsutredning missar målet

KOMMENTAR Utredningen om en mer likvärdig skola föreslår ett förändrat skolval. "Svenskt Näringsliv anser att utredningen landar i ett antal mycket problematiska förslag", skriver Magnus Wallerå, chef för utbildning, forskning & innovation.
NYHET Publicerad:

Rätt program ökar chanserna att klara av gymnasieskolan

KOMMENTAR 25 procent av gymnasieeleverna, som går det avslutande året på högskoleförberedande program, studerar inte vidare, enligt nya siffror från SCB. Bättre går det för dem som går ett yrkesprogram. Chanserna att klara av gymnasieskolan ökar om eleverna väljer rätt program, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ökad kvalitet i skolan viktigare än kösystem

DEBATT Företrädare för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund vill avskaffa kötid som urvalskriterium för fristående skolor för att motverka segregation. Fel fokus, anser Svenskt Näringsliv som hellre ser åtgärder som ökar kvalitén i skolan.    
NYHET Publicerad:

Skolinspektionen ska visa musklerna

UTBILDNING Skolinspektionen ska vara vass och tydlig så att den kan göra skarpa ingripanden. Utvecklingen är positiv, men den kan bli bättre. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Karin Rebas och Johan Olsson som lyfter fem reformområden.
NYHET Publicerad:

Vill bredda ungas syn på arbetslivet

SYV I mitten av februari öppnar storsatsningen Jobblabb – Arbetets museums nya utställning, som ska nå alla elever i årskurs 5 i Östergötland. Då möter experimentverkstad studie- och yrkesvägledning.
NYHET Publicerad:

DN Debatt. ”Gymnasiets yrkesprogram leder snabbast till jobb”

DEBATT Ny statistik visar att det är stor skillnad mellan olika gymnasieprogram i hur lång tid det tar för eleverna att etablera sig på arbetsmarknaden. Därför vill vi öka medvetenheten om hur programmen står sig på arbetsmarknaden, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt näringsliv, på DN Debatt.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar ger välbetalda jobb

UTBILDNING Studenter från yrkesutbildningar har en gynnsam löneutveckling, visar siffror från SCB som Ekonomifakta har sammanställt.
NYHET Publicerad:

PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så blir studie- och yrkesvägledningen bättre

KOMMENTAR Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten. Skolexperterna Karin Rebas och Johan Olsson föreslår ett SYV-index med parametrar som till exempel måluppfyllelse i grundskolan, studieavbrott i gymnasiet och övergång till jobb.
NYHET Publicerad:

Så blir studievägledningen effektivare

UTBILDNING Studievägledningen i den svenska skolan måste bli bättre, anser flera instanser. Större möjligheter att mäta och följa upp verksamheten samt en övergripande strategi på området är centralt, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik