Företagsnära lönesättning lönar sig

Under många år har Svenskt Näringsliv haft som målsättning att lönebildningen i allt större utsträckning ska ske företags- och medarbetarnära, och det arbetet kommer att fortsätta för lång tid framöver. Det säger Mattias Dahl, som nyligen tillträdde som vice vd och ansvarig för arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv.

– Det finns många skäl till att det är rimligt att differentiera lönerna – det är inget konstigt. Alla inser att lönen inte kan vara densamma oavsett vad du jobbar med och hur du presterar.

Men målet att flytta ut en större del av ansvaret för lönebildningen till företagen är samtidigt tufft eftersom det är svårt att bli helt nöjd och veta att arbetet är klart, påpekar han.

I dagsläget har olika branscher, medlemsförbund och företag kommit olika långt i sitt arbete med individuella löner eftersom förutsättningarna ser så olika ut.

Svenskt Näringslivs vision ska inte ses som en pekpinne, konstaterar han. Snarast är det en ideologisk riktning och en uppmaning att tro på modellen att det är individens prestation och hur företaget går som ska påverka hur lönen sätts.

– De flesta anser att det är rimligt. Ingen vill se motsatsen – att det inte har någon betydelse.

Svenskt Näringsliv tror på marknadsekonomi och på att det gynnar alla om företag och ägare får bestämma vad som är bäst för deras verksamhet. Men samtidigt ställer medarbetar- och företagsnära lönebildning stora krav på en arbetsgivare.

Att bestämma att alla anställda får lika mycket i löneökning är enkelt. Att tala om i förväg vad man vill att en person ska göra, titta på vad var och en presterar, följa upp och ha strukturerade samtal – det innebär mycket mer jobb, konstaterar Mattias Dahl.

– Det är ingen quick-fix men avkastningen motiverar arbetsinsatsen för de flesta. Görs det på rätt sätt blir lönen ett instrument för att styra mot det du som företagare tror är bäst för din firma.

För arbetsgivaren är det viktigt att vara tydlig med bedömningskriterierna så att de inte kommer som en överraskning för medarbetaren vid lönesamtalet.

– Då har man missat hela styrningen. Om medarbetaren trodde att något var bra att göra och så var det inte alls så blir det i stället orättvist.

På övergripande nivå stöttar Svenskt Näringsliv företagen genom att se till att medarbetar- och företagsnära löner är något som diskuteras i samhället så att fler kollektivavtal öppnas och gör det möjligt. Svenskt Näringsliv håller även kurser i ämnet, tar fram material, ger företag råd och sprider goda exempel på hur andra företag har gjort.

– Vår roll är att se till att den som vill jobba mer med individuella löner känner stöd, får råg i ryggen och varken behöver uppfinna hjulet eller köra ner i diket.

Den stora utmaningen inför nästa års avtalsrörelse är var nivån på löneökningarna ska ligga, anser han. Efter en historiskt lång högkonjunktur kommer allt fler signaler från ekonomer om att en lågkonjunktur är på gång.

– Sverige och världsekonomin bromsar in. Även om vi inte vet hur djup nedgången blir behöver vi ta ansvar genom att se till att nivån på löneökningarna är sådan att Sverige kan fortsätta att vara konkurrenskraftigt.

Det handlar om att så många som möjligt ska ha kvar sina jobb och att fler ska få jobb i stället för det omvända, att lågkonjunkturen tvingar företag att dra ner och friställa personal. Har företag inte råd med kostnadsökningen som läggs på via löneökningar finns det en risk att hamna i en dålig spiral som varken är bra för individer, företag eller för staten, betonar Mattias Dahl.

– Det är en jätteutmaning. I Sverige har vi en ordning där man förväntar sig en högre lön varje år, men nu måste vi titta på hur förutsättningarna för det ser ut, och det är något som även facken är med på.