Arbetsgivarsamverkan
Under en avtalsrörelse ska nya kollektivavtal förhandlas fram för en mängd medarbetare i Svenskt Näringslivs medlemsföretag. Svenskt Näringslivs roll i avtalsförhandlingarna är att som centralorganisation stödja medlemsorganisationerna i deras förhandlingsarbete.
Läs mer
Svenskt Näringsliv företräder 60 000 små, medelstora och stora företag. Dessa är organiserade i 49 branschvisa medlemsorganisationer, varav 34 också är arbetsgivareförbund som förhandlar fram kollektivavtal. Arbetsgivareförbunden är ömsesidigt beroende av varandra i avtalsrörelser. Det ställs höga krav på samverkan för goda avtalsresultat och vid konflikter.
Ett gemensamt mål i avtalsrörelserna är att verka för lönenivåer som stärker företagens internationella konkurrenskraft. Det är därför som de arbetsgivareförbund som omfattas av Industriavtalet sätter normen, det så kallade märket, för övriga avtalsområden.
Under avtalsförhandlingarna är Svenskt Näringsliv ansvarig för det som kallas samverkansprocessen. Det är den process som ser till att medlemsorganisationerna överlägger och behandlar avtalsfrågor av större karaktär tillsammans. På så sätt håller alla medlemsorganisationer en gemensam linje genom avtalsrörelsen.
Ett annat gemensamt mål är att utveckla lönebildningen till varje företags förutsättningar och behov. Syftet är att företagen ska kunna använda lönesättningen till att motivera medarbetarna att utveckla sina prestationer och därmed företaget.
Inom den företags- och medarbetarnära lönebildningen arbetar Svenskt Näringsliv dels med att inspirera företag att använda de möjligheter som finns i löneavtalen att sätta individuella löner, dels på att ytterligare öka möjligheterna i avtalen till företags- och medarbetarnära lönebildning.
Aktuella frågor

Industrinormeringen är bra för Sverige, men beroendet av arbetsgivarsamverkan, fackens respekt och Medlingsinstitutet är tydligt
Beata Hammarskiöld, ansvarig arbetsgivarsamverkan
NyhetSverige behöver mer arbete, inte mindre
En bra livsregel är att om något låter för bra för att vara sant, så är det sällan sant. När någon lockar med mindre arbete, mer fritid och samma lön utan att samhällsservicen försämras finns det skäl att påminna sig om den regeln, skriver sju arbetsgivarföreträdare på Expressen debatt.
NyhetTre myter om nya lönereglerna – ”En stor utmaning”
Företagen har bara månader på sig att förbereda sig inför regelkrånglet som är en följd av de nya lönetransparensreglerna. Samtidigt sprids flera missförstånd om vilka krav som kommer att ställas på arbetsgivarna. ”Vi måste slå ihjäl de här myterna”, säger lönebildningsexperten Camilla Gannvik.
NyhetReglerna om lönetransparens missar målet
Jämställdhetsminister Nina Larsson har presenterat nya lönetransparensregler som införs för att motverka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. De riskerar att bli en mycket kostsam åtgärd med oproportionerligt hög administrativ börda för arbetsgivare, skriver experten Camilla Gannvik.
Våra senaste webbinarier

Lönebildningsdagen 2025: Lönebildning i en dynamisk tid – statisk struktur eller levande process?
Sändes: 2025-10-23

Hur står sig kvaliteten i den privat utförda välfärden jämfört med den offentliga?
Sändes: 2025-04-24

Lönebildningsdagen 2025: Lönebildning i en dynamisk tid – statisk struktur eller levande process?
Sändes: 2025-10-23

Hur står sig kvaliteten i den privat utförda välfärden jämfört med den offentliga?
Sändes: 2025-04-24

Lönebildningsdagen 2024: Företagsnära och jämställd lön – nya krav på arbetsgivarna
Sändes: 2024-10-09
Kontaktpersoner

Beata Hammarskiöld
Se kontaktuppgifterEdel Karlsson Håål
Se kontaktuppgifter
Isabelle Galte Schermer
Se kontaktuppgifter


