Sverige tappar experter på ai till USA och Kina

Sverige har många ingenjörer och högskoleutbildade tekniker. Svenskar använder bank-id och swish och kan köpa tjänster i en digital självbetjäningskiosk utanför kassan i livsmedelsbutiken. Det är några exempel på att Sverige ligger långt fram i sin digitalisering.

Men när det gäller de senaste framtidsteknikerna som maskininlärning, artificiell intelligens, robotik, ansiktsigenkänning har det inte skett särskilt mycket i Sverige, enligt Christian Guttmann AI-chef på Tieto och forskare. Han menar att intresset för att investera inom de här områdena är för litet.

– Det är nästan en katastrof när man jämför med de investeringar som görs i många andra länder. Man kan snabbt få en uppfattning om att vi ligger långt framme men det gör vi inte alls.

Han nämner sjukvården som ett område där AI eller maskininlärning sällan används i Sverige, till skillnad från till exempel Japan som kommit långt fram inom robotik. Det används bland annat mycket inom sjukvården där robotar till exempel kan lyfta en patient från en säng till en annan, eller ha en enklare dialog med en äldre person.

I Sverige används nästan uteslutande robotteknik från andra länder.

– Det finns inga svenska produkter för det finns ingen förståelse för att det är viktigt. Massor av pengar investeras i forskning som kanske ger intäkter om 20 år. Det räcker inte för att göra business och skapa nya företag nu.

Han efterfrågar bättre och enklare relationer mellan näringsliv och universitet. Själv är han industriprofessor i Australien, ett land som ser stor nytta med professorer som har ena benet i akademin och det andra i industrin. Men i Sverige är motsvarande tjänst svår att hitta.

– Som professor förstår jag vad forskning betyder men eftersom jag också arbetar på ett it-bolag förstår jag även vad relevant applikationsforskning är.

För att Sverige ska vara konkurrenskraftigt inom teknikområdet framåt behöver regeringen i större utsträckning även bjuda in industripartner, enligt Christian Guttmann. Att regeringen söker mycket kontakt med akademiker ger ett starkt akademiskt perspektiv på utvecklingen i Sverige, men för lite koppling till näringslivet, anser han.

– För att förstå AI och dess affärspotential måste man omge sig med personer som har bra koll på det. Inte bara akademiker utan också personer med industriell erfarenhet.

Han uppmanar också regeringen att börja investera på ett annat sätt. Att inte bara ge pengar till startups utan också till de som ska använda tekniken.

– Även om det satsas mycket pengar och tid på startups och AI-initiativ blir det ändå inte effektivt eftersom de inblandade sällan är industriexperter med praktisk kunskap.

I Kina ger staten pengar till sjukhus som måste gå till utveckling av AI-tillämpningar. Därmed söker de aktivt efter startups som kan hjälpa dem att implementera ai som löser deras problem.

– I Sverige har de som har behoven antingen inga pengar eller inget incitament. Det innebär att även om det finns startups med bra idéer så finns det ingen som kan köpa dem.

Även på företagsnivå behövs mer investeringar, påpekar han och ger råd till de som vill satsa på ai:

– Tänk strategiskt. Många gör inte sin hemläxa. Det krävs en engagerad ledning och styrelse som förstår vad ai betyder och att det är något helt annat än it och programvara.

– Lägg mycket möda på att ta fram bra affärsmodeller. Det går inte bara att stoppa in produkter och tjänster som bygger på AI i företaget och tro att allt ska fungera som tidigare. Vilka flöden påverkas i verksamheten? Hur förändras de anställdas beteende?

– Rätt it-infrastruktur och data måste finnas på plats. Är inte datat tillgängligt enkelt är det svårt att använda data på rätt sätt och utnyttja AI-systemens kapacitet.

Hur ska företagen se på AI? Ska alla hoppa på tåget?

– Ja, alla måste satsa på AI – annars är det kört. Företag som inte börjar använda smarta algoritmer kommer ganska snabbt bli irrelevanta och få stora problem. AI är lika grundläggande som el eller internet för att ett företag ska vara konkurrenskraftigt.

Samtidigt är det ett problem att det inte finns tillräckligt med AI-experter och mjukvaruingenjörer som förstår teknologin, affärsmöjligheterna och vad det betyder för samhället. De som får en bra AI-utbildning i Sverige får ofta jobb i USA eller Kina.

– De stannar inte här så det finns inte många kvar. Sverige är en stor nettoexportör av AI-kompetens.

Även företag som har startats i Sverige flyttar ofta eftersom det är svårt att hitta kunder som förstår AI och efterfrågar deras kunskaper.

I Europa finns ingen naturlig förståelse för vad AI betyder och därför försvinner kompetensen snabbt, enligt Christian Guttmann. Hans råd är att bjuda in personer med mycket erfarenhet till Sverige och satsa på att bygga upp den egna kompetensen.

– Sverige måste göras attraktivt som land igen. Regeringen borde göra som hela den finska regeringen – gå en AI-kurs för att lära sig vad konceptet innebär och hur det kan användas.