Konkurrenstrycket i internationella värdekedjor

I avtalsrörelsen 2027 kommer de flesta centrala kollektivavtal förhandlas och nytecknas. Som vanligt är industrin först ut att förhandla det så kallade märket, som blir normerande för övriga delar av arbetsmarknaden. En central utgångspunkt är att förhandlingarna ska leda till förbättrad internationell konkurrenskraft. Sveriges starka ställning som exportnation har länge byggt på en hög innovationsförmåga och en framskjuten position inom teknikutveckling. På så sätt har svenska företag framgångsrikt kunnat erbjuda varor och tjänster som efterfrågats på världsmarknaden. Men den internationella konkurrenssituationen förändras snabbt. Många länder har flyttat fram sina positioner och konkurrerar numera i delar av värdekedjorna där de tidigare inte ens varit verksamma. Utvecklingen har pågått under en längre tid, men på senare år har konkurrenstrycket mot svenska företag blivit ännu mer påtagligt. För att värna Sveriges internationella konkurrenskraft och svenska jobb bör det ökande konkurrenstrycket vara en av utgångspunkterna när parterna sätter sig vid förhandlingsbordet. Denna rapport utgår från internationell handelsstatistik och syftar till att belysa hur villkoren för svenska exportföretag har förändrats.

Rapportens huvudsakliga slutsatser kan sammanfattas i följande punkter:

• Fler svenska jobb än någonsin berörs av global konkurrens Nästan 1,5 miljoner arbetstillfällen är kopplade till svensk export och vilar därmed på att Sverige förblir konkurrenskraftigt.

• Svenska exportföretag möter fler och nya konkurrentländer Tyngdpunkten för global handel har successivt förskjutits. Kina, men även östeuropeiska länder och andra snabbväxande asiatiska ekonomier, har fått en exportstruktur som alltmer liknar den svenska.

• Kostnadspressen börjar bli mer påtaglig Länder med låga arbetskraftskostnader deltar i större utsträckning i globala värdekedjor än tidigare.