Styrelser i förändring - kvinnors växande roll i svenska bolag
I rapporten undersöker vi hur andelen kvinnor i bolagsstyrelser och på ordförandeposten i Sverige har förändrats från år 2000 till 2024, samt om styrelser med jämnare könsfördelning har en högre lönsamhet.
Resultaten visar att:
- Andelen kvinnor i svenska bolagsstyrelser har ökat från 11,8 procent år 2000 till 20,1 procent år 2024. Även andelen bolagsstyrelser med jämn könsfördelning, de där andelen kvinnor ligger mellan 40 och 60 procent kvinnor, har ökat från 9,3 till 16,8 procent.
- Den största ökningen av andelen kvinnor i bolagsstyrelsen finns i branscher med hög andel kvinnor bland de sysselsatta.
- Andelen bolag med en kvinna på ordförandeposten har ökat från 5,7 till 15,5 procent mellan 2000 och 2024. Även här har den största ökningen skett i kvinnodominerade branscher.
- Vi ser inga genomsnittsskillnader i vinstmarginal mellan företag med olika könssammansättning i styrelserna och på ordförandeposten när vi justerar för övriga relevanta skillnader mellan företagen.
I debatten om svenska bolagsstyrelsers könssammansättning lyfts ibland kvotering fram som en önskvärd policy. Detta utgör ett direkt angrepp på äganderätten eftersom bolagsägarnas rätt att bestämma vilka personer som ska sitta i bolagets styrelse inskränks. Det har också hävdats att en ökad andel kvinnor i styrelsen ökar bolagens lönsamhet, vilket skulle vara ytterligare ett skäl för kvotering. Våra resultat tyder dock på att de kvinnor och män som har valts in i styrelser har blivit tillsatta utifrån sin kompetens och inte utifrån sitt kön. Tidigare forskning på data från Norge visar dessutom att kvotering har antingen ingen eller negativ effekt på lönsamheten. Kvotering är med andra ord ett dåligt förslag av både principiella och empiriska skäl.
