NYHET18 april 2023

Här är kommunala verksamheterna som är företagens värsta konkurrenter

Restauranger, gym, campingplatser, festlokaler. När kommunerna använder skattemedel för att bedriva kommersiella affärer ställer det till det för näringslivet. Och det kan till och med vara olagligt. ”De allra flesta klagomål som kommer in till Konkurrensverket och som rör osund konkurrens handlar om kommunal verksamhet”, säger Stefan Sagebro, expert på konkurrens.

Foto: Mostphotos

Att det förekommer osund konkurrens när skattepengar används för att bedriva kommersiella verksamheter är ett känt problem. Men vilka är de kommunala verksamheter som framför allt ställer till det för de privata företagen? Det finns det nu svar på. I rapporten ”Osund kommunal konkurrens” har Svenskt Näringsliv, Almega och Visita listat företagens tio i topp.

En av rapportförfattarna är Stefan Sagebro, expert på bland annat konkurrens på Svenskt Näringsliv. Han menar att det är ett utbrett problem att kommuner skapar osund konkurrens genom att sälja varor och tjänster på en öppen marknad.

− Det försämrar företagsklimatet. Kommunernas agerande drabbar många små entreprenörer som får svårare att få verksamheten att gå ihop när de inte kan konkurrera på lika villkor, säger han.

”Kommunernas agerande drabbar många små entreprenörer som får svårare att få verksamheten att gå ihop när de inte kan konkurrera på lika villkor.”

Stefan Sagebro förklarar att offentliga aktörer har flera fördelar jämfört med privata verksamheter. De driver inte affärsverksamhet på samma sätt som privata näringsidkare.

− De offentliga verksamheterna är oftast skattefinansierade och kan gå med förlust utan att riskera konkurs, säger han och fortsätter:

− Dessutom kan de många gånger hålla lägre priser än de privata företagen, eftersom de dels kan få bidrag från staten eller kommunen i form av skattemedel, dels kan bortse från vissa kostnader som företagen har.

Kommunal verksamhet slår extra hårt

Den osunda konkurrensen finns på alla offentliga nivåer, men den mest utbredda osunda konkurrensen från det offentliga återfinns i kommunala verksamheter.

− De allra flesta klagomål som kommer in till Konkurrensverket och som rör osund konkurrens handlar om kommunal verksamhet, säger han.

− Eftersom många privata företag som verkar i kommunerna är små, så slår den kommunala konkurrensen ofta extra hårt mot dem.

”Eftersom många privata företag som verkar i kommunerna är små, så slår den kommunala konkurrensen ofta extra hårt mot dem”, säger Stefan Sagebro.
Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

Men inte nog med det. Enligt Stefan Sagebro kan den kommunala konkurrensen till och med vara olaglig. Var gränsen går regleras framför allt i kommunallagen.

− Verksamheter som kommunerna driver måste vara kompetensenliga. Det innebär att verksamheten ska ligga inom ramen för vad kommunen får göra, säger Stefan Sagebro och påtalar att om kommunen snedvrider eller hämmar konkurrensen så kan Konkurrensverket väcka talan mot kommunen om att förbjuda kommunen att fortsätta verksamheten.

Blotta närvaron är ett problem

För att verkligen belysa var problemen är som svårast har Stefan Sagebro, tillsammans med Ulrica Dyrke och Celicia Svärd, näringspolitiska experter på Almega, kartlagt vilka verksamheter som ställer till de största problemen. Värst ser situationen ut på restaurangområdet. Rapporten visar att 154 företagare i 85 olika kommuner menar att kommunal restaurangverksamhet skapar osund konkurrens.

− De kommunala restaurangernas blotta närvaro är det största konkurrensproblemet. Men en del företagare nämner uttryckligen att de kommunala restaurangerna håller lägre priser än de privata krögarna kan göra, säger Stefan Sagebro.

Han understryker att kommuner, enligt kommunallagen, inte ska bedriva verksamheter som är av en sådan karaktär att de typiskt sett tillhandahålls av andra aktörer, som till exempel privat näringsliv.

− Just restauranger är det ju många privata aktörer som tillhandahåller. Det är med andra ord ett område som är förbehållet näringslivet. Kommuner ska inte bedriva restauranger, helt enkelt.

I vissa fall kan det dock finnas anledning för en kommun att driva restaurang, menar Stefan Sagebro. Det är till exempel när elever på restaurang- och livsmedelsprogram ska lära sig sitt kommande yrke och därmed behöver praktisera sina kunskaper.

− Men en sådan restaurang bör hålla marknadsmässiga priser, säger han.

Negativ påverkan redan belagd

Tvåa på tio i topp-listan över de värsta kommunala synderna är gymverksamhet. 132 företagare i 68 olika kommuner har angett kommunal gymverksamhet som ett problem ur konkurrensperspektiv.

− Det är en stor andel, eftersom det finns kommunala gym i totalt 87 kommuner i landet, säger Stefan Sagebro.

”Fler kommunala gym leder inte bara till färre privata gym utan även till färre gym totalt sett. Man kan ju fundera på vad det har för effekt på folkhälsan.”

Och när det gäller gymverksamhet är en negativ konkurrenspåverkan redan belagd.

− En studie från Konkurrensverket visar de kommunala gymmens konkurrenseffekt är stor och det skapar en negativ inverkan på den kommunala gymmarknaden.

− Fler kommunala gym leder inte bara till färre privata gym utan även till färre gym totalt sett. Man kan ju fundera på vad det har för effekt på folkhälsan, säger Stefan Sagebro.

Men precis som när det gäller restaurangverksamhet så kan det finnas några få undantag där det är okej för en kommun att bedriva gym.

− Det gäller bara om gymmet ligger i samma lokal som till exempel ett badhus. Och då ska det handla om att verksamheten bedrivs i mycket begränsad omfattning, säger Stefan Sagebro och poängterar att även i de sammanhangen bör prissättningen vara marknadsmässig.

Arbetsmarknadsinsatser som skapar säljverksamhet

Han berättar att en problembild som många företagare har påtalat är kommunala arbetsmarknadsinsatser. Det handlar inte sällan om verksamheter som drivs för att kunna sätta människor som står långt från arbetsmarknaden i arbete.

− Konkurrensen uppstår när den här typen av insatser består av säljverksamhet ut mot marknaden, säger Stefan Sagebro.

Han menar att eftersom arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvar, så borde de arbetslösa få sysselsättning genom det matchningssystem som Arbetsförmedlingen ansvarar för.

− Det finns förvisso visst lagstöd för att kommuner driver arbetsfrämjande insatser för enskilda individer, men det är en gråzon där bedömningarna bör göras från fall till fall. Och även i de fall där insatserna görs med stöd av lagen ska de inte äventyra konkurrensen.

Men vad krävs då för att komma till rätta med problemen? Stefan Sagebro tycker att kommunerna ska börja med att inventera sina befintliga säljverksamheter för att kunna göra en bedömning över vilka som är lagliga – för att inte tal om vilka som är lämpliga.

− Kommunerna måste fråga sig om det är lämpligt att driva en verksamhet, även om den är laglig, om den innebär att privata verksamheter trängs undan på marknaden. Alla kommuner bör ha en policy som rör riskerna för osund konkurrens. På så sätt blir det lättare att minska riskerna att förstöra för de privata företagen.

Företagens tio i topp-lista över osund konkurrens

  1. 1.
    Restaurangverksamhet
  2. 2.
    Gymverksamhet
  3. 3.
    Kaféverksamhet
  4. 4.
    Uthyrning av konferens- och festlokaler
  5. 5.
    Campingplatser och ställplatser för husbil
  6. 6.
    Städtjänster
  7. 7.
    Anordnande av evenemang
  8. 8.
    Trädgårdsskötsel
  9. 9.
    Övriga hushållsnära tjänster
  10. 10.
    Bredband och fiber
Konkurrens från offentlig sektor/osund konkurrensKonkurrensOSUND KONKURRENS.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist