Lista: Här är lösningarna som minskar sjukfrånvaron

Sjukfrånvaron i Sverige skjuter i höjden – och kostar samhället över 90 miljarder kronor per år. Längre sjukfall, ökande psykisk ohälsa och politisk handfallenhet är några av utmaningarna. Men det går att lösa med en rad viktiga åtgärder, enligt försäkringsexperten Catharina Bäck.

Förra året kostade sjukskrivningarna Sverige 92 miljarder kronor, enligt en rapport från Skandia. Det var en ökning med drygt 14 miljarder från året innan. Särskilt ökar sjukskrivningarna bland kvinnor.

Den största enskilda orsaken till sjukskrivning är psykisk ohälsa, som ökar stadigt och som nu står för nästan vartannat sjukfall.

Men sjukfallen har inte bara blivit fler – de har också blivit längre. Och regeringen verkar stå handfallen. Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) sa i en intervju med Svenskt Näringsliv i början av året att ”vi kan alldeles för lite när det gäller de stressrelaterade diagnoserna”.

– Vi har alldeles för lite kunskap. Du väcker relevanta frågor, men vi har faktiskt inte de relevanta svaren och vi har inte heller de relevanta metoderna för hur vi möter de här stora sjukskrivningstalen, sa hon.

Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, har däremot flera konkreta förslag på åtgärder som skulle vända trenden.

I centrum står behovet av att behålla karensavdraget, att återinföra skyddet mot onormalt höga sjuklönekostnader, att förstärka rehabiliteringskedjan och samarbetet mellan vården, Försäkringskassan och arbetsgivare.

Systemet måste vara stabilt och förutsebart och ge såväl trygghet som incitament för återgång i arbete. Just nu är det varken eller, menar Catharina Bäck.

– Vi måste komma bort från en ordning där människor fastnar i onödigt långa och passiva sjukskrivningar. Arbete är inte bara en försörjning – det är också hälsofrämjande.

Företag behöver förutsägbarhet

Företagen har ett långtgående ansvar för att främja hälsa och underlätta för sjukskrivna medarbetare att snabbt komma tillbaka i arbete. Det är angelägna frågor för företagen som hänger nära samman med lönsamhet och överlevnad.

För företagen är god arbetsmiljö, friska medarbetare och förutsägbara kostnader helt avgörande, konstaterar Catharina Bäck. Tidigare gjorde skyddet mot höga sjuklönekostnader det möjligt för företag att kunna förutse och budgetera för hur höga sjuklönekostnaderna kunde bli och planera verksamheten.

Utan ett sådant högkostnadsskydd kan företagens sjuklönekostnader variera kraftigt från månad till månad.

Men sommaren 2024 togs skyddet plötsligt bort, vilket för många småföretag har inneburit en helt ny ekonomisk osäkerhet.

– För anställda som är sjuka ofta finns det högkostnadsskydd som begränsar deras självrisk, genom att karensavdrag inte görs. På motsvarande sätt måste det finnas ett högkostnadsskydd mot onormalt höga sjuklönekostnader för arbetsgivare, säger Catharina Bäck.

Sjuklönekostnaderna är en osäkerhet som är svår att bära, särskilt för mindre och nystartade företag, betonar hon.

– Ett skydd mot onormalt höga sjuklönekostnader gör att företagen inte drabbas lika hårt när någon anställd plötsligt ofta är sjuk. Dessutom blir det lättare för personer med ohälsoproblematik i bagaget att få anställning, eftersom arbetsgivaren då inte behöver bära hela risken själv, säger hon.

”Behåll karensavdraget”

Hon är också kritisk till det förslag som har lyfts i den politiska debatten om att avskaffa karensavdraget. Historien visar tydligt att det leder till kraftigt ökande sjukskrivningar och kostnader för företagen.

Mätningar från Svenskt Näringsliv visar att även med nuvarande karensavdrag uppger vart fjärde företag att sjuklönekostnader är ett hinder för tillväxt.

– Slopas karensen i sjukförsäkringen kommer det att innebära ökad frånvaro, ökade kostnader för företagen och färre arbetade timmar. Det är inte vad vi behöver just nu, säger Catharina Bäck.

Självrisk motverkar överutnyttjande och är en naturlig del av en försäkring, enligt Catharina Bäck.

– Karensavdraget är den anställdes självrisk i sjukförsäkringen och sjuklöneansvaret kan sägas vara arbetsgivarens självrisk. Systemet har också särskilda högkostnadsskydd för anställda som ofta är sjuka eller tillhör riskgrupper, som innebär att de slipper karensavdrag.

Allt längre sjukfall

Efter pandemin ligger sjukskrivningarna kvar på en hög nivå, framför allt har de blivit längre. En anledning är enligt Catharina Bäck införandet av flera undantag från den så kallade rehabiliteringskedjan, en kedja som var tänkt att just förhindra långa passiva sjukskrivningar.

– De många undantagen har blivit regel och gjort att sjukfallen har blivit längre utan att fler återgår i arbete. Människor blir kvar i sjukskrivningar år ut och år in – de göms och glöms, säger Catharina Bäck.

Enligt de nya reglerna kan prövningen av den sjukskrivnes arbetsförmåga i förhållande till “normalt förekommande arbete” numera skjutas upp flera gånger – först vid dag 180, sedan vid dag 365 ända fram till dag 550. Det har lett till att rehabiliteringskedjan successivt har försvagats.

Dessutom har undantag som bygger på ålder införts i sjukförsäkringen, som innebär att det inte längre endast är sjukdom som har betydelse för bedömningen av arbetsförmågan för sjukpenning och sjukersättning (tidigare förtidspension). Undantagen för äldre har förlängt sjukfrånvaron och ökat antalet förtidspensionerade, vilket rimmar illa med ambitionerna att uppnå ett längre arbetsliv, menar Catharina Bäck.

– Det är de medicinska skälen som ska ligga till grund för bedömning i sjukförsäkringen – inte vilket år du är född, säger hon.

Tillbaka till struktur

Hon vill se en återgång till fasta bedömningstidpunkter i rehabiliteringskedjan, avtrappning av ersättningsnivån och en tydlig bortre tidsgräns i sjukförsäkringen. Det leder till tidigare insatser och en mer rättssäker och aktiv sjukskrivningsprocess, menar hon.

– Sjukförsäkringen är inte en yrkesförsäkring. Det är förmågan att arbeta som är försäkrad. Det är också därför arbetsförmågan hos sjukskrivna bedöms mot fler arbetsuppgifter och arbeten över tid. Vi vet att ju längre en sjukskrivning pågår desto mindre är sannolikheten att komma tillbaka till arbetslivet, därför är det viktigt med tidiga insatser för att ta tillvara arbetsförmåga.

Få beviljas arbetsträning

Ett sätt att underlätta återgången i arbete är att få pröva att arbeta utan prestationskrav.

Att arbetsprövning för kortare perioder med bibehållen sjukpenning nu är på väg att återinföras är ett steg i rätt riktning, konstaterar Catharina Bäck. Men även längre arbetsträning med rehabiliteringspenning borde användas mer, anser hon.

En längre arbetsträning är en möjlighet för långtidssjukskrivna att stegvis bygga upp och testa sin arbetsförmåga. Försäkringskassan är den myndighet som beviljar rehabiliteringspenning under arbetsträning, men i dag sker det sällan.

– När så många är långtidssjukskrivna, inte minst i psykiska diagnoser, kan arbetsträning vara ett värdefullt verktyg för att underlätta återgången till arbetslivet. För många borde det vara ett bättre alternativ än en lång passiv väntan.

Försäkringskassan allt mer osynlig

Överhuvudtaget är det många arbetsgivare som vittnar om svårigheter att få kontakt med Försäkringskassan och om en bristande samordning från myndigheten.

Försäkringskassan har ett ansvar att klarlägga individens rehabiliteringsbehov och samordna insatserna som behövs från aktörerna i rehabiliteringsprocessen. Försäkringskassan ska samverka med den sjukskrivne, arbetsgivaren, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och Arbetsförmedlingen, men kallar mycket sällan till gemensamma avstämningsmöten, enligt Catharina Bäck.

– Särskilt vid psykisk ohälsa, där sjukskrivningarna kan bli mycket långa, behövs mer samarbete och samverkan för att bättre och tidigare underlätta den sjukskrivnes återgång i arbete. Där behöver Försäkringskassan steppa upp. Nu rullar många långtidssjukskrivningar bara på år efter år.

Större fokus på återgång

Catharina Bäck betonar att även läkarna har en central roll i arbetet med att få bukt med de allt längre sjukskrivningarna, och menar att det är nödvändigt att tydliggöra hälso- och sjukvårdens rehabiliteringsansvar för återgång i arbete.

En läkare som sjukskriver intygar att personen, på grund av sjukdom, saknar arbetsförmåga i förhållande till sitt arbete, och med det följer ett ansvar att också hjälpa patienten tillbaka i arbete, i samverkan med arbetsgivaren, anser hon.

– Läkarna borde vara mer delaktiga och fokuserade på att rehabiliteringsinsatser kan komma till stånd utan att förlora tid, så att vi kommer ifrån slentrianmässiga sjukskrivningar som går ut på att individen ska vila sig i form.

Långvarig passiv sjukskrivning kan snarast förvärra hälsan, inte minst vid psykisk ohälsa, menar hon.

– Arbete i sig är hälsofrämjande. Ju längre sjukfrånvaro pågår, desto svårare är vägen tillbaka.

Samtidigt som psykisk ohälsa i dag är den vanligaste orsaken till sjukskrivning, är kunskapsläget skralt om varför sjukdomen uppstår och vad som är adekvat och effektiva behandlingsmetoder. Catharina Bäck efterlyser mer forskning, bättre samordning och fler tidiga insatser för att minska den psykiska ohälsan under arbetslivet.

– Trots att det är högst osäkert om bästa behandlingen vid psykisk ohälsa är sjukskrivning, så är det vad läkare förskriver i väldigt hög grad. Vi behöver evidens för vilka insatser och behandlingar som bäst hjälper människor tillbaka till arbete. Sjukskrivning som fjärmar den sjukskrivne från arbete kan snarare förvärra och förlänga frånvaron.