Så påverkas svenska företag av säkerhetsläget

Vecka 16

Varningen: Bristande stöd till Ukraina hotar världsekonomin
Ukrainas centralbankschef Andrij Pysjnyj har hyllats för att ha säkrat landets finansiella stabilitet och Riksbanken försöker nu dra lärdom av hur han har skyddat banksystemet mot attacker. Men utan stöd från väst kan han återigen tvingas trycka mer pengar och riskera skenande inflation, säger han i en intervju med Di. Risken med otillräckligt stöd från väst blev påtaglig redan i början av året, då det internationella stödet försenades och Ukraina tvingades förlita sig på nationella tillgångar och det stöd som landet tagit emot tidigare. Till slut fick Ukraina i mars motsvarande 103 miljarder kronor, som man hade förväntat sig att få stegvis från januari och framåt.

Läs hela intervjun: Ukrainas centralbankschef: Bristande stöd hotar världsekonomin (di.se)

Totalförsvaret stärks genom samarbete mellan Försvarshögskolan, KTH och Handelshögskolan
Samhällets krisberedskap vilar både på offentliga och privata aktörer – men privata företags skyldigheter och åtaganden är otydliga och beredskapen begränsad. Försvarshögskolan, KTH och Handelshögskolan i Stockholm inleder nu ett samarbete för att tydliggöra och utveckla näringslivets centrala roll som en del i totalförsvaret, förbättra samverkan mellan myndigheter och näringsliv, och stärka krisberedskapen i samhället. Genom samarbetet planerar lärosätena att utveckla forskning och utbildningsprogram som direkt möter de utmaningar och behov som Sveriges försvars- och säkerhetsstruktur står inför. Målet är bland annat att nyckelaktörer inom näringslivet får en tydlig bild av hur deras uppdrag ser ut vid höjd beredskap och krig samt att de får möjlighet att kompetensutveckla sin organisation för detta.

Läs mer: Totalförsvaret stärks genom samarbete mellan Försvarshögskolan, KTH och Handelshögskolan | KTH (tt.se)

ECB-topp: Säkerhetsläget hot mot sänkning
Sjunkande inflation har gett hopp om att centralbanker kommer börja sänka sina räntor framåt sommaren. Men då gäller det också att det globala säkerhetsläget inte förvärras, vilket skulle kunna sinka kommande räntesänkningar. Det menar den finländske ledamoten i Europeiska centralbanken (ECB) Olli Rehn. Det gäller inte minst kriget i Ukraina och situationen i Mellanöstern, särskilt efter Irans attack mot Israel under helgen.

– Detta förutsätter att det inte blir några ytterligare bakslag, till exempel när det gäller den geopolitiska situationen och därmed energipriserna, sade Rehn i ett anförande i Helsingfors den 16 april, enligt TT-Bloomberg.

ECB lämnade i förra veckan styrräntorna oförändrade för femte mötet i rad. De flesta bedömare räknar med att ECB sänker räntorna i juni.

Utan export överlever inte två av fem SME
42 procent av landets små och medelstora företag (SME) som exporterar säger att de troligen eller absolut inte skulle överleva utan export. Det framkommer av en undersökning som Exportkreditnämnden (EKN) låtit göra. – Och på frågan hur de ska växa säger hälften (49 procent) genom ökad export, säger Carl-Johan Karlsson, affärsområdeschef SME på EKN.EU utanför Norden (37 procent) är den mest lockande exportmarknaden om företagen skall öka sin export. Näst mest lockande är Norden (26 procent) följt av övriga Europa 13 procent, Nordamerika (11 procent) och Asien (6 procent).

Norrmejerier har utsatts för ett cyberangrepp
Natten mot den 16 april utsattes Norrmejerier för ett cyberangrepp och beslut togs omedelbart att stänga ned både produktion och nätverk i Umeå. Norrmejeriers krisledning arbetar med att isolera och kartlägga angreppet för att så snabbt som möjligt få igång verksamheten. Cyberangreppet är polisanmält. Norrmejeriers krisledning har gjort framsteg framåt i arbetet med att kartlägga cyberangreppet senaste dygnet. Fokus är att skapa förutsättningar för att komma i gång med verksamheten på Umeå mejeri men någon prognos för när det tidigast kan ske finns inte just nu. Mjölk kommer fortsatt att transporteras vidare till Norrmejeriers egna produktionsenheter i Burträsk och Luleå samtidigt som kontakt har etablerats med andra mejerier som står redo att ta emot mjölk om behov uppstår.

Norrmejerier meddelar att de löpande kommer uppdatera informationen på sin hemsida så fort de har kommit vidare i deras kartläggning kring både angreppet och dess konsekvenser.

Regeringen stöttar insatser för Ukrainas uppbyggnad inom hälso- och sjukvården
Stiftelsen Swecare får bidrag av regeringen för att bland annat genomföra en förstudie om Ukrainas behov inom hälso- och sjukvårdssektorn och ge förslag på hur stiftelsen kan möjliggöra för näringslivet att möta dessa behov.

– Sedan Ryssland inledde en oprovocerad och illegal fullskalig invasion av Ukraina har regeringens stöd till Ukraina stått fast. Stödet är både omfattande och långsiktigt och vi ser ett starkt intresse från näringslivet att medverka i detta, vilket den här förstudien ska bidra till att förverkliga, säger socialminister Jakob Forssmed.

Swecare får 6,5 miljoner kronor för att förbättra förutsättningarna för att kunskap och erfarenheter tas tillvara i syfte att förbättra hälso- och sjukvård och äldreomsorg i Sverige såväl som i andra länder. Delar av detta ska också gå till insatser som främjar näringslivets bidrag till Ukrainas uppbyggnad och EU-närmande inom hälso- och sjukvårdssektorn. Bland annat får Swecare medel för att genomföra en förstudie som redogör för Ukrainas behov inom hälso- och sjukvårdssektorn samt ge förslag till hur Swecare kan möjliggöra för aktörer inom näringslivet att möta dessa behov.Stiftelsen Swecare är en halvstatlig icke-vinstdrivande stiftelse med representanter från Regeringskansliet, myndigheter under Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Regioner som samverkar med det privata näringslivet inom life-science sektorn.

Den Europeiska Försvarsindustristrategin EDIS och förordningen om det Europeiska försvarsindustriella programmet EDIP
Faktapromemoria om Kommissionens meddelande om en Europeisk försvarsindustristrategi (EDIS) är en strategi med åtgärder för att stödja EU:s försvarsberedskap, lyfta fram ekonomiska stöd, och öka samarbetet och koordineringen mellan medlemsländernas behov av försvarsmateriel såsom krigsmateriel, annan materiell och materielrelaterade tjänster.Förslaget till en förordning om ett Europeiskt försvarsindustriellt program (EDIP) består av ett rättsligt och ekonomiskt ramverk som syftar till att skapa ett strukturellt och långsiktigt program för att uppnå försvarsindustriell beredskap. EDIP kommer enligt förslaget att tilldelas 1,5 miljarder euro ur EU:s budget under perioden 2025–2027 och ska användas för att:

1. 1.
   stärka den europeiska försvarsindustriella och teknologiska basens konkurrenskraft och beredskap,
2. 2.
   stärka försörjningstryggheten på den inre marknaden, samt
3. 3.
   stärka Ukrainas försvarsteknologiska bas.

Läs promemorian: Den Europeiska Försvarsindustristrategin EDIS och förordningen om det Europeiska försvarsindustriella programmet EDIP (regeringen.se)

Vecka 15

Upphandlingsregler stoppar utrustning till Ukraina
Sveriges industri har utrustning som skulle kunna vara till stor nytta för den ukrainska militären. Men på grund av förlegade upphandlingsregler förblir de hemma. Ändra på det, skriver Frida Wallnor på Dagens Industris ledarsida. För svensk del finns några lågt hängande frukter, noterar hon. Inte minst reservdelar. ”Ukraina kan inte använda delar av den utrustning som Sverige donerat för att man saknar exempelvis olje- och luftfilter, vilket är skandalöst”, skriver hon. Sverige har endast möjlighet att skicka material som Försvarsmakten kan avvara under en begränsad tid. På grund av detta stannar utrustning som skulle kunna göra stor nytta för den ukrainska militären. ”Det skulle kunna förändras om FMV får i uppdrag att upphandla och donera materiel direkt från svenska bolag baserat på vad Ukraina efterfrågar”. En annan möjlighet, menar hon, är att regeringen upprättar en fond som Kiev kan använda för att lägga beställningar direkt hos svenska bolag. Läs hela artikeln här:

Ledare: Med Trump i Vita huset behöver industrin utnyttjas maximalt (di.se)

Tullfrihet med restriktioner för Ukraina
EU:s medlemsländer och Europaparlamentet enades den 8 april om att införa hårdare restriktioner för vissa jordbruksprodukter från Ukraina. Samtidigt förlängs ramverket kring tullfri export av främst lantbruksprodukter från Ukraina till EU-länder. Det uppger EU:s ordförandeland Belgien. Tullfriheten infördes strax efter Rysslands invasion av Ukraina 2022. De nya reglerna innebär vissa restriktioner för ukrainsk export av bland annat kyckling, ägg, socker, majs och honung. Handelsnivån ska ligga på en nivå som motsvarar ett genomsnitt under en period mellan sommaren 2021 och slutet av 2023. Däremot blev det inga förändringar av tullarna på bland annat vete, vilket Frankrike och Polen initialt krävt. Beslutet godkändes av EU-ländernas ambassadörer på den 8 april.

”Detta kommer att göra det möjligt för Ukraina att fortsätta att få egna inkomster genom handel med EU, samtidigt som det stärker skyddet för utsatta jordbruksprodukter”, skriver ordförandelandet Belgien på X, tidigare Twitter. Ett parlamentsutskott kommer att godkänna förslaget under tisdagen, i en ren formalitet. Bönder i bland annat Polen och i Frankrike har visat missnöje över bland annat Ukrainas tullfrihet i EU:s inre marknad.

Läs hela överenskommelsen: Ukraina: rådet stöder förlängning av EU:s autonoma handelsåtgärder - Consilium (europa.eu)

Ryssland försöker sabotera europeiska järnvägar
Ryssland har gjort tusentals försök att förstöra och störa europeiska järnvägar för att destabilisera EU och sabotera kritisk infrastruktur. Det säger Tjeckiens transportminister Martin Kupka i en intervju med Financial Times.

- Jag är väldigt nöjd med hur vi har försvarat oss, säger Kupka.

Moskva misstänks ligga bakom försöken att försvaga EU:s infrastruktursystem. Försök som har eskalerat efter den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022. Cyberattackerna riktas främst mot den tjeckiska järnvägsoperatören Äeské dráhys nätverk där signalsystemet riskerar att slås ut. Tidigare attacker gjorde så att biljettsystemet slogs ut och har väckt oro för störningar av signaler som kan orsaka allvarliga olyckor.

Läs hela artikeln: Russia is trying to sabotage European railways, warns Prague (ft.com)

Yellen i Kina: Släpp in våra företag
Kina behandlar amerikanska och andra utländska företag orättvist, bland annat med att inrätta hinder för utländska företag att ta sig in på den kinesiska marknaden, enligt Bloomberg. Det sa den amerikanska finansministern Janet Yellen den 5 april under ett besök i Kina och en träff med bland andra vice premiärminister He Lifeng.

– Jag tänker ta upp de frågorna i möten den här veckan, sade hon på plats i Kina. Hon uppmanar därför Kina till marknadsmässiga reformer. Hon pekade också på risken för att Kinas tillverkningsindustri kör på för hårt, att världsmarknaden inte kan svälja utbudet.

385 miljoner kronor till satsningar på civilt försvar och cybersäkerhet
I ett läge av höjd beredskap eller ytterst krig är ett starkt och motståndskraftigt civilt försvar en grundförutsättning för att de viktigaste samhällsfunktionerna ska fungera och civilbefolkningen skyddas. Den 11 april presenterade regeringen ett paket med åtgärder som ska stärka det civila försvaret och cybersäkerheten. Satsningarna på totalt 385 miljoner kronor i vårändringsbudgeten 2024 är en del av regeringens arbete för att öka takten i att utveckla det civila försvaret. Regeringens satsningar i vårändringsbudgeten för 2024 riktar sig exempelvis till kommuner, regioner samt beredskapsmyndigheter och omfattar bland annat upprustning av skyddsrum, ökad lagerhållning av sjukvårdsprodukter, ökad förmåga för dricksvattenförsörjning samt stärkande av Sveriges cybersäkerhet. Dessa satsningar på det civila försvaret bidrar även till att stärka den fredstida krisberedskapen.

Läs hela förslaget: 385 miljoner kronor till satsningar på civilt försvar och cybersäkerhet (Regeringen.se)

Regeringen föreslår att Tullverkets befogenheter stärks

Regeringen har den 11 april beslutat om en proposition med förslag som ska stärka Tullverkets befogenheter. Bland förslagen ingår att öka tulltjänstemännens säkerhet, samt att stärka Tullverkets kontrollverksamhet och brottsbekämpning. Tulltjänstemän ska bland annat få utökad rätt att använda våld i tjänsteutövningen, nya möjligheter att stoppa transportmedel och större möjligheter att kontrollera försändelser som förs in i eller ut ur landet. Regeringen föreslår även att tulltjänstemän ska kunna kroppsvisitera personer i samband med förhör, i vissa fall kroppsvisitera i samband med kontroll och avvisa eller avlägsna ordningsstörande personer från en kontrollplats. För att kunna förbättra underrättelsearbetet och det brottsförebyggande arbetet ska Tullverket även få utökad rätt att samla in information från transportföretag.

Läs hela förslaget: Regeringen föreslår att Tullverkets befogenheter stärks (Regeringen.se)

Vecka 14

Stoltenberg: Inför Natofond för att säkra stöd till Ukraina
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg vill införa en gemensam fond som garanterar över en biljon kronor till Ukraina de kommande fem åren, rapporterar Politico. Alla medlemsländer ska bidra till fonden med en summa som avgörs av landets bnp. Syftet är att garantera fortsatt stöd till Ukraina och följer efter att det republikanska partiet i USA visat allt större motstånd mot att stötta det krigsdrabbade landet. Det är fortfarande oklart om alla medlemsländer kommer att godta planen. Exempelvis har Ungern tidigare motsatt sig militärt stöd till Ukraina.

Läs hela artikeln: NATO’s Stoltenberg floats $100B, five-year fund for Ukraine (POLITICO)

Ryssland övervakar invånarna med hjälp av nederländskt gigföretag
Kameror med ansiktsigenkänning används för att begränsa oliktänkande i Putins Ryssland. Ett gigföretag baserat i Nederländerna har hjälpt Ryssland att utveckla tekniken, skriver ETC. En granskning av journalistnätverken The Bureau of investigative journalism, Follow The Money och Paper Trail Media visar att ryska regimen tagit hjälp av ett bolag registrerat i Nederländerna för att finslipa den ansiktsigenkänningsfunktion som den ryska övervakningsapparaten använder sig av. Närmare bestämt handlar det om Amsterdambaserade företaget Toloka, som hjälpt två ryska företag, Tevian and Ntechlab, att utveckla sin teknik för just ansiktsigenkänning. Toloka är en mindre teknikplattform baserad i Amsterdam som rekryterar gig-arbetare. Företaget är ett dotterbolag till Yandex, ett stort ryskt teknikföretag som kan sägas vara Rysslands motsvarighet till Google.

Läs hela artikeln: Ryssland övervakar invånarna med hjälp av nederländskt gigföretag (Dagens ETC)

Geopolitisk oro trycker upp oljepriset
Oljepriset steg tydligt den 21 april och är nu uppe på de högsta nivåerna sedan oktober. Uppgången kommer samtidigt som oron ökar för en växande konflikt mellan den stora oljeproducenten Iran och Israel, skriver Di.En direkt iransk inblandning i kriget mellan Israel och Hamas riskerar att leda till en regionomfattande konflikt med stor påverkan på oljepriset, varnar råvaruhandlaren PVM enligt Bloomberg. Priset på olja steg med runt 1,5 procent den 2 april. Brentoljan kostar nu 89 dollar per fat, vilket är den högsta nivån sedan slutet av oktober förra året. Det senaste dygnets uppgång förklaras i huvudsak av en ökad geopolitisk oro, skriver Bloomberg.

Nästa mål för cyberattacker: Sveriges bönder
Cyberattacker mot Sveriges bönder. Det är inte det första man tänker på, men det är i dag en högst reell risk för landets livsmedelssäkerhet. Det hävdar Marcus Nohlberg, docent i cybersäkerhet på Högskolan i Skövde i en intervju med Di.

– Man har inte riktigt tittat på livsmedelsbranschen ur ett cyberperspektiv. Den är ju numera också en högteknologisk bransch, men vi har inte riktigt hängt med och insett att det är det, säger Marcus Nohlberg.

– Dagens lantbrukare jobbar jättemycket med teknik och avancerad utrustning som AI, robotar och automatiseringssystem. Men de flesta som är i branschen är ju av helt rimliga skäl inte så engagerade i detta.

Nohlberg hävdar att jordbruket är en bransch som generellt ligger jämförelsevis långt efter när det gäller it-säkerhet.

Läs hela artikeln: Sveriges bönder måltavla för cyberattacker (di.se)

Elever ska lära sig om Nato och totalförsvaret
Regeringen vill att alla svenska elever ska lära sig om Sveriges totalförsvar och Natos roll. Dessutom moderniseras regleringar för skolans roll i händelse av kris, krigsfara eller krig.

– Vi har nu ett förändrat säkerhetsläge, och med anledning av detta och Sveriges inträde i Nato är det viktigt att svenska elever har kunskaper om totalförsvarsfrågor och Nato, säger skolminister Lotta Edholm.

Från och med höstterminen 2025 kommer Sveriges gymnasieelever att få lära sig om totalförsvaret och Nato, då detta kommer att ingå i ämnet samhällskunskap. Eleverna ska bland annat få kunskap om Sveriges totalförsvar, folkrätten samt utrikes- och säkerhetspolitikens roll för mellanstatliga förbindelser, däribland Natos roll. I den pågående Läroplansutredningens uppdrag ingår att ta ställning till om kunskap om totalförsvaret och Nato även bör ingå i läroplanen för grundskolan, i exempelvis ämnet samhällskunskap. I dagens läroplan för grundskolan finns inga uttryckliga skrivningar inom området. Utredningen ska bland annat ta ställning till om tillägg bör göras om totalförsvaret och Nato, och vid behov lämna förslag på sådana ändringar. Uppdraget ska redovisas senast 28 februari 2025.

Vecka 13

Därför gynnas EU om Ukraina blir medlem
I en artikel i Tidningen Näringslivet presenteras olika perspektiv med Ukraina som en framtida EU-medlemsstat. Överlag är bedömningen positiv och pekar på att handeln kommer att öka, tydliga geopolitiska skäl, Ukrainas viktiga roll som global spannmåls- och oljeväxtproducent samt att det är många från Ukraina som arbetar i våra näringar och med ett medlemskap i EU blir det mycket enklare med arbetstillstånd.

Läs hela artikeln: Därför gynnas EU om Ukraina blir medlem – ”Ser bara fördelar”

Ukraina tar bort svartlistning av företag som gynnar Ryssland
Ukraina kommer att ta bort sin svartlistning av bolag som anses stötta Rysslands krigsmaskineri, som har syftat till att pressa företag som gör affärer med Ryssland. Det rapporterar Reuters med hänvisning källor med insyn i saken. Anledningen till att listan ”sponsorer av krig” nu skrotas är att den fått kritik från länder som Österrike och Kina. Källorna uppger att det inte bara är listan som tas bort, utan även en hemsida som gav detaljerad information om individer som omfattas av västs sanktioner, bolag och bakgrund till varifrån Ryssland fått vapendelar.

Karin Doppelbauer, som är politiker i Österrike, kritiserar regeringspartiet för att ha pressat Ukraina om den svarta listan.

– Regeringen måste förstå att alla mysiga relationer med Putin är över, sade hon enligt Reuters. Kritiker menar att listan är bristfällig och subjektiv, medan förespråkare menar att den visar hur industrin håller fast vid Moskva.

Svensk export av läkemedel till Ryssland ökar kraftigt
Exporten av läkemedel från Sverige till Ryssland ökade återigen kraftigt i fjol. Det gäller både färdiga piller och ingredienser för läkemedelstillverkning, visar nya siffror från Kommerskollegium. Totalt sett är det inte mycket kvar av svensk export till Ryssland sedan landet gick till fullskalig attack mot Ukraina februari 2022.

Med ett undantag - läkemedel. Under fjolåret exporterade svenska läkemedelsföretag produkter till Ryssland till ett sammanlagt värde av nästan nio miljarder kronor. Det är omkring 50 procent mer än 2022 som redan det året hade ökat med över 100 procent jämfört med 2021, alltså innan krigsutbrottet. På två år har alltså exporten av läkemedelsrelaterade varor gått från drygt 2,7 miljarder till närmare nio miljarder kronor.

Ryssland skeppar olja till Nordkorea – i utbyte mot vapen
Ryssland skeppar olja till Nordkorea, i strid med FN-sanktioner som landet har varit med och beslutat om. Det visar satellitbilder från en rysk hamn, skriver DN. Oljan tros vara betalning för nordkoreanska artillerigranater som används i kriget i Ukraina. Minst fem nordkoreanska oljetankrar syns på bilder som Financial Times har fått från den brittiska tankesmedjan Rusi. De lastar oljeprodukter i den ryska hamnstaden Vostotjnyj och återvänder sedan till Chongjin i Nordkorea, där de lastar av oljan. Tankfartygen är bland de största Nordkorea har, och de har rört sig med transpondrarna avslagna för att undgå att spåras. Hemlighetsmakeriet beror på att dessa transporter förbjuds enligt ett beslut i FN:s säkerhetsråd från 2017. Då bestämdes ett strikt tak för oljeleveranser till Nordkorea, som ett straff för landets kärnvapentester. Ryssland röstade ja till beslutet.

EU försöker runda sitt vapenförbud för att stötta Ukraina
EU-fördraget förbjuder att budgeten används i försvarssyften. Trots det ser EU ut att vara redo att runda sina regler i jakten på vapen till Ukraina och för att stärka ländernas egna försvar.EU-kommissionens egna jurister går nu igenom hur man kan tolka formuleringar som finns i EU:s grundfördrag när det gäller köp av vapen. I fördraget står bland annat att ”utgifter som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser” inte får belasta EU:s budget. Därför går EU:s gemensamma stöd till Ukrainas försvar i dag via en fond utanför den vanliga budgeten. EU-länderna pytsar in nya pengar, som alla 27 länder måste vara eniga om. Den processen tar tid. I grundfördraget finns även formuleringar om att rådet, alltså medlemsländernas regeringar, om de är eniga kan besluta ”något annat”. EU-kommissionens ansats är att detta kan öppna för försvarsinvesteringar, enligt uppgift till DN.

Läs hela artikeln här: EU nagelfar sitt grundfördrag i jakt på pengar till Ukraina - (DN)

Sanktioner mot kinesiska företag efter stora cyberattacker
USA och Storbritannien riktar sanktioner mot det Kinabaserade företaget Wuhan Xiaoruizhi Science and Technology samt två personer med koppling till den kinesiska regeringen, rapporterar AP. Detta efter en rad skadlig cyberattacker riktats mot bland annat den brittiska valkommissionen samt politiker i båda länderna. Enligt brittiska utrikesdepartement kan cyberattackerna ha resulterat i att uppgifter om flera miljoner brittiska väljare läckt, men försäkrar samtidigt att det inte haft någon inverkan på valprocesserna i landet. Företaget i fråga ska enligt USA:s finansdepartement vara kopplat till kinesiska säkerhetsdepartementet och agerat täckmantel för flera operationer som riktats mot kritisk amerikansk cybersäkerhet, skriver Reuters. En talesperson för kinesiska ambassaden i Storbritannien skriver i ett uttalande att Kina varken stödjer eller tolererar cyberattacker.

Svenskar rekordnegativa i synen på Sverige
Fler än någonsin tycker att utvecklingen i Sverige går åt fel håll – och synen på ekonomin har inte varit så negativ sedan 1990-talet. Det visar den senaste Som-undersökningen från Göteborg universitet. Tre av fyra svenskar anser att utvecklingen i Sverige går åt fel håll. Det är det högsta antalet sedan 2012, då frågan ställdes i den nationella Som-undersökningen.

– Vi frågar inte vad man lägger in i bedömningen. Men jag tänker att det handlar om brottslighet och skjutningar, stigande inflation, höga livsmedelspriser. Den här typen av samhällsförändringar som vi sett bidrar till synen av utvecklingen, säger Annika Bergström, föreståndare för Som-institutet, vid presentationen av undersökningen.

Endast en knapp tiondel anser att utvecklingen går åt rätt håll. Även synen på den svenska ekonomin är dyster. Nästan 90 procent anser att den svenska ekonomin har försämrats de senaste 12 månaderna.

– Det är nästan lika stor andel som i början av 1990-talet när vi hade en stor ekonomisk kris, säger Annika Bergström.

Samma mönster syns vad gäller den egna ekonomin: 45 procent anser att den har försämrats, en ökning från 34 procent året innan. 14 procent tycker att den har förbättrats.

Vecka 12

EU ska införa importtariffer på spannmålsimport från Ryssland
EU förbereder sig för att upprätta tullar på spannmålsimport från Ryssland och Belarus för att blidka jordbrukare och vissa medlemsstater. Det rapporterar Financial Times, FT, med hänvisning till källor. Tullnivån väntas uppgå till 95 euro per ton. Europa har drabbats av stora protester från bönder vilket hänger samman med ökade kostnader för jordbruket och en politisk plan att göra jordbruket mer hållbart.

EUs fortsatta stöd för Ukraina mot bakgrund av Rysslands anfallskrig, försvar och säkerhet
Med start idag den 21 mars och under morgondagen U-ländernas ledare ska diskutera det fortsatta stödet till Ukraina och Ukrainas folk med anledning av Rysslands militära angrepp. EU kommer att fortsätta att ge politiskt, finansiellt, ekonomiskt, humanitärt, militärt och diplomatiskt stöd så länge som det behövs. Hittills har EU och EU:s medlemsländer tillhandahållit över 138 miljarder euro i stöd.EU-ländernas sats- och regeringschefer ska diskutera frågor som rör försvar och säkerhet, däribland behovet av ökad försvarsberedskap i EU och hur man kan stärka EU:s försvarstekniska och försvarsindustriella bas. Ytterligare åtgärder för att göra försvarsindustrin mer motståndskraftig och konkurrenskraftig. På grundval av en föredragning av EU-kommissionen ska EU-ländernas ledare också diskutera strategin för europeisk försvarsindustri och det europeiska försvarsindustriprogrammet. ska EU-ländernas ledare diskutera det fortsatta stödet för Ukraina mot bakgrund av Rysslands anfallskrig, försvar och säkerhet, händelseutvecklingen i Mellanöstern, utvidgningen, yttre förbindelser, migration, jordbruk samt den europeiska planeringsterminen.

Kinesiskt hackerintrång hos 70 företag i 23 länder
En kinesisk hackergrupp som går under namnet ”Earth Krahang” har genomfört en mycket sofistikerad kampanj med intrång hos 70 företag i 23 länder. Det rapporterar sajten Bleeping Computer, som hänvisar till uppgifter från cybersäkerhetsföretaget Trend Micro. Gruppen har utnyttjat sårbarheter i servrar och använt sig av nätfiske för att komma åt olika slags bakdörrar. Trend Micro hävdar att det inte är uteslutet att gruppen tillhör en organisation som erbjuder hackertjänster mot betalning, och som jobbat en hel del med cyberspionage.

Cyberangrepp med USB-minnen ett nygammalt hot
Attacker som använder AI, deepfake och avancerad ransomware gör att det är lätt att glömma gamla beprövade metoder. Nya uppgifter om angrepp med USB-minnen påminner om att säkerhetsbrister inte har något bäst före-datum. Det gäller särskilt som oförsiktiga anställda ofta är det största hotet mot företag. En medhavd USB-sticka med skadlig kod som ansluts till en av företagets enheter kan snabbt få förödande konsekvenser, enligt Barracuda Networks i Norden.

Tre tips för att minska risken med USB-enheter:

1. 1.
   Anslut inte en okänd USB-enhet till din dator. Om du har en USB-sticka som du vill använda, ge den till lämpliga kollegor (IT- eller säkerhetsavdelning). Koppla aldrig in den till din dator för att se innehållet eller för att försöka identifiera ägaren.
2. 2.
   Om en dator behöver USB-åtkomst, tillåt det bara för specifika USB-enheter (inte alla). Använd programvara för skydd av slutpunkter och aktivera automatisk genomsökning av externa enheter vid anslutning för att säkerställa att det inte finns några skadliga filer.
3. 3.
   För att helt eliminera risken, lås USB-åtkomst för datorer i din organisation. Det kan i allmänhet göras genom att använda gruppolicy eller företagets säkerhetsplattform.

Uppdrag att möjliggöra framtagande av en nationell lägesbild över medicintekniska produkter
Regeringen uppdrar åt Läkemedelsverket att möjliggöra dels framtagande av en nationell lägesbild över tillgång till medicintekniska produkter, dels en produktionskartläggning av tillverkning av medicintekniska produkter i Sverige. Myndigheten ska ta fram underlag om och föreslå utveckling av nödvändiga systemstöd för att kunna förebygga och hantera situationer där det finns risk för brist på produkter som behövs i hälso- och sjukvården eller där en kris ställer ökade krav på tillgången till dessa. Myndigheten ska senast den 16 december 2024, den 15 december 2025 och den 15 december 2026 delredovisa uppdraget samt senast den 31 oktober 2027 slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet.

Läs hela uppdraget.

Energipolitikens nya inriktning
Regeringen överlämnade den 18 mars den energipolitiska inriktningspropositionen till riksdagen. Regeringen lägger om energipolitiken för att möta ett ökande elbehov på kort, medellång och lång sikt samt för att säkra en trygg energiförsörjning och effektiv klimatomställning. Nya energipolitiska mål föreslås i propositionen. Planeringen av det svenska elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och att möjliggöra den gröna omställningen. Det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser.

Läs hela propositionen.

Vecka 11

Nya attacker mot handelsfartyg
Huthirörelsens attacker från Jemen mot handelsfartyg i Röda havet fortsätter, enligt bland annat TT. En militär talesman för rörelsen, Yahea Sarea, uppger enligt nyhetsbyrån Reuters att attackerna ska trappas upp under den muslimska fastemånaden ramadan, som just inletts. Den 11 mars sköts två sjömålsrobotar mot det Singaporeägda containerfartyget Pinocchio, som seglar under Liberiaflagg, i Röda havet. Det uppger den amerikanska militärens centralkommando för Mellanöstern, Centcom, på X. Fartyget skadades inte, enligt samma källa, men USA svarade med sex räder mot mål i Huthiområden i Jemen, mål i form av en undervattensfarkost och 18 sjömålsrobotar. Enligt Jemens internationellt erkända regering dödades elva personer i samband med de amerikanska, och brittiska, räderna.

En ny beredskapssektor – för ökad försörjningsberedskap
Den 11 mars lämnade Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap över sitt delbetänkande till energi- och näringsminister Ebba Busch. I betänkandet föreslås bland annat att en ny beredskapssektor för industri, bygg och handel skapas och att Tillväxtverket, SGU och Boverket får nya ansvar inom det civila försvaret. Utredningen har identifierat att det nuvarande beredskapssystemet saknar tre viktiga samhällsfunktioner - industri, bygg och handel. I betänkandet föreslås därför att en ny sektor skapas som komplement till de tio befintliga sektorerna. Därtill pekar utredningen på att det ansvar som Tillväxtverket, SGU och Boverket har i dag behöver förändras för att bättre möta näringslivets och det övriga samhällets behov av stöd för att säkerställa tillgången till samhällsviktiga varor och tjänster i kris eller höjd beredskap. Därför föreslås myndigheterna utses till beredskapsmyndigheter. Tillväxtverket föreslås bli sektorsansvarig myndighet. Utredningen ska redovisa sitt slutbetänkande senast den 31 oktober 2024.

Läs hela betänkandet: En ny beredskapssektor – för ökad försörjningsberedskap, SOU 2024:19 (regeringen.se)

Norge satsar på utbyggnad av Malmbanan
Efter Sveriges NATO-inträde blir Malmbanans tillförlitlighet ännu viktigare i händelse av kris. Det menar Norges transportminister Jon-Ivar Nygård, som nu skjuter till pengar till för upprustning av rälsen på den norska sidan.

Längs den 50 mil långa sträckan mellan Kiruna och Narvik kör varje dygn upp till 24 malmtåg tillsammans med vanliga godståg och persontrafik. Det gör Malmbanan till landets mest trafikerade järnvägssträcka. Sedan Sverige intåg i NATO kommer Malmbanan spela än en viktigare roll ur strategisk synpunkt, menar Norges transportminister Jon-Ivar Nygård. Han ser den som en nyckel för att kunna transportera material mellan öst och väst i en krissituation, rapporterar DN.

– Transport och infrastruktur är en viktig del av att binda samman våra länder och göra oss redo för kriser och krigstillstånd, säger han. Den 22 mars presenterar Norge en ny nationell transportplan, där satsningar på att stärka upp Ofotenbanen, den norska delen av Malmbanan, kommer deklareras.

Läs hela artikeln: Svenskt Nato-inträde sätter press på Malmbanan - (DN.se)

Uppdrag att vidta åtgärder för planeringen av transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län
Uppdraget innefattar tre deluppdrag. Trafikverket ska i ett första deluppdrag i sin planering prioritera de kapacitetshöjande åtgärder på järnvägen mellan Luleå och Kiruna som verket föreslår för tidigareläggning i rapporten Regeringsuppdrag att analysera åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län (LI2023/03173).Trafikverket ska också ha en dialog med de myndigheter i Norge som ansvarar för utvecklingen av järnvägen på den norska sidan som kopplar till Malmbanan och järnvägen mot Luleå, för att identifiera möjligheter till en samordnad planering av beslutade åtgärder i de båda länderna. Trafikverket ska i ett andra deluppdrag utreda och lämna förslag till olika finansieringslösningar, såsom direkt extern medfinansiering respektive en möjlig finansieringslösning med höjda banavgifter, som underlag för en eventuell framtida utbyggnad av dubbelspår på järnvägssträckan Luleå–Boden. Trafikverket ska i ett tredje deluppdrag verka för finansiering av en tidigare-läggning av genomförandet av objektet E4, Förbifart Skellefteå. Uppdragen ska redovisas under maj månad 2024.

Svenskt näringsliv vill ha privat infrastruktur
Satsningarna på infrastruktur släpar efter och nu vill näringslivet bryta det politiska dödläget med hjälp av privat finansiering. Metoden är relativt obeprövad i Sverige i modern tid, men var vanligare förr. Di listar i en läsvärd artikel flera projekt som förverkligats genom privat kapital eller så kallad brukarfinansiering. Nils Paul, Svenskt näringslivs expert på infrastruktur, konstaterar bland annat att vi behöver nya sätt att tänka. Den offentliga finansieringen ger ganska små incitament att hålla tidsplan och budget. Vi kommer att ha 12 miljoner invånare 2050 och vi har också en tillväxt. Näringslivet kommer att behöva mer infrastruktur och kapacitet för sina transporter. Det är ganska bråttom att få på plats några projekt. Di listar bland annat Arlandabanan, Katarinahissen och Saltsjöbanan som exempel på projekt som finansierats med privat kapital.

Läs hela artikeln: Här är projekten som finansierats privat (di.se)

CGI: Svenskar tror flera sektorer är dåligt förberedda inför samhällskris
IT-konsultföretaget CGI har låtit genomföra en undersökning bland den svenska allmänheten för att öka förståelsen kring svenskarnas tankar, farhågor och förväntningar när det gäller samhällets beredskap. Undersökningen visar på stora skillnader i synen på beredskapen hos olika sektorer. Hälso-/sjukvårds-/omsorgssektorn är den enda samhällssektor som är med i undersökningen som majoriteten (54 procent) av respondenterna anser vara bra på att hantera en krissituation. Livsmedelsförsörjning och dricksvatten hamnar näst bäst med 34 procent som anser sektorn vara bra på att hantera en krissituation. Den samhällssektor som flest (48 procent) tror är dåligt förberedd är bank och finans. Faktum är att ungefär var tredje respondent i genomsnitt uppger att de är tveksamma kring sektorernas förberedelser att hantera en krissituation. På frågan kring vilken eller vilka samhällssektorer som i störst utsträckning skulle påverka individen om de slogs ut svarar 74 procent el/värme/vatten medan 58 procent svarar mat/livsmedelsbranschen. Den sektor som skulle påverka svenskarna minst (4 procent) om den slogs ut är transportsektorn. En slutsats från rapporten är att det finns ett behov för branscher med stor samhällspåverkan att bli tydligare med vad de har för krisberedskap och vad medborgarna kan förvänta sig av dem i händelse av kris.

Vecka 10

Brist på kunskap största hindret mot säkerheten
Aktörer i offentlig sektor är mer förberedda och har större förtroende för att verksamheten ska kunna stå emot digitala attacker än privata företag. Det visar en omfattande nordisk undersökning om digital säkerhet som genomförts av Telenor i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Telenor har intervjuat företrädare för företag, offentlig sektor och privatpersoner i Sverige, Norge, Danmark och Finland i Nordens mest omfattande undersökning om digital säkerhet. Det är tydligt att aktörer i offentlig sektor oftare blir utsatta för attacker än privata företag och kanske är det därför de också i högre grad svarar att de är förberedda och har högre förtroende för det egna säkerhetsarbetet än aktörer från privata företag. I motsats till detta svarar privatpersoner i Sverige att de har relativt lågt förtroende för att myndigheterna ska kunna stå emot attacker.

Öppenheten kring att bli utsatt är en annan fråga där svenska företag utmärker sig som de i Norden som lägger minst vikt vid att agera transparent. Endast 51 procent av de svarande svenska företagen anser att företag som är öppna om incidenter bygger förtroende och bättre rykte, motsvarande siffra från övriga länder ligger på 60–70 procent. Samtidigt är de svenska företagarna mindre oroade än kollegor från grannländerna, både för att attacker ska skada företaget och för att varumärket ska skadas.

Läs hela artikeln: ”Brist på kunskap största hindret mot säkerheten” - Telenor Sverige (cision.com)

Därför kan Nato bli ett lyft för svenska företag
Nato-medlemskapets betydelse för långsiktig stabilitet och trygghet kan inte nog kan överskattas, vilket gynnar företagens konkurrenskraft, Sveriges och marknadens robusthet. Saab dränks av jobbansökningar, kommuner tävlar för att locka till sig amerikansk militär och experter är eniga om Natomedlemskapet får en stor inverkan på det svenska näringslivet. Natos ramavtalsupphandlingar har blivit vanligare och större och mer fördelaktiga. Organisationen har en innovationsaccelerator och en innovationsfond som underlättar investeringar.

Svenska kommuner har redan börjat tävla om att få amerikansk militär personal stationerad inom den egna kommungränsen. Det kan exempelvis leda till att efterlängtade investeringar inom infrastruktur genomförs och en rad andra effekter som skapar viktiga arbetstillfällen. Parallellt finns det en risk för ökade cyberhot och utsatthet för industrispionage och Sverige kan behöva stärka skyddet för företagshemligheter.

Läs hela artikeln: Därför kan Nato bli ett lyft för svenska företag

Folkkongressen i Peking ”ett slag i ansiktet
Folkkongressen i Peking är som ”ett slag i ansiktet” eller en ”baksmälla”, skriver Di. Det är två av många kommentarer av besvikna bedömare efter att Kinas regering inte kommunicerat ordentliga åtgärder för att rädda landets krisande ekonomi. Snarare ligger fokus på ökad konkurrens med USA. Bland de största besvikelserna är Pekings beslut att sikta på budgetunderskott på 3 procent av BNP under 2024, en minskning från 3,8 procent i fjol. Det var lägre än förväntat och signalerar att några omfattande finanspolitiska stödåtgärder inte är att vänta. Samtidigt slog Peking fast att tillväxtmålet för BNP ska vara ”runt 5 procent” för 2024, men utan att kommunicera trovärdiga åtgärder för hur detta mål ska nås, enligt bedömare. Internationella valutafonden IMF spår tillväxt på 4,5 procent för helåret, andra ännu lägre.

Peking lägger istället fokus på landets strategiska konkurrens med USA, med ökade investeringar inom avancerade tillverkningskedjor. Istället för att stimulera sina egna konsumentmarknader för inhemska och internationella förtag siktar Kina på att öka export till globala marknader, något som ytterligare kan komma att eskalera handelskonflikten med omvärlden.

Läs hela artikeln: Bedömare kritiserar folkkongressen i Kina: För få åtgärder (di.se)

Försörjningstrygghet och beredskap inför vintern
EU-Ministrarna inom TTE-rådet (energi) diskuterade den 4 mars läget när det gäller försörjningstrygghet och förberedelserna inför vintern 2024–2025. De tog bland annat upp olika sätt att undvika nya prischocker, både enskilt och kollektivt, och att stärka energitryggheten, samtidigt som man uppnår de fastställda målen för utfasning av fossila bränslen och av ryska fossila bränslen. Flera medlemsländer insisterade på att sammanlänkningar och väl sammanlänkade energinät var en viktig byggsten för att säkerställa försörjningstryggheten under krisen och att detta kommer att bli ännu viktigare under de kommande åren. I detta avseende insisterade många på behovet av att anslå tillräckliga resurser för att säkerställa utvecklingen av gränsöverskridande energinät.

Många ministrar efterlyste en utfasning av importen av rysk gas, en diversifiering av försörjningsvägarna, ökad energieffektivitet, fortsatta kraftfullare insatser och påskyndad elektrifiering som viktiga sätt att öka motståndskraften och säkerställa försörjningstryggheten. I detta sammanhang nådde en politisk överenskommelse om rådets rekommendation om fortsatta samordnade åtgärder för att minska efterfrågan på gas. Detta icke-bindande instrument uppmanar medlemsländerna att fortsätta sina ansträngningar för att minska sin efterfrågan på gas med 15 procent (jämfört med referensperioden 1 april 2017–31 mars 2022), samtidigt som man erkänner de särskilda omständigheter som finns.

Sveriges tillträde till vissa Natoavtal
Som Natomedlem förväntas Sverige tillträda vissa avtal som berör olika aspekter av försvarssamarbetet. I denna lagrådsremiss behandlas fyra centrala avtal. Två av avtalen, Nato SOFA och Parisprotokollet, är statusavtal vars syfte är att stärka de allierades förmåga att agera militärt tillsammans genom att på förhand reglera en rad frågor som kan uppstå i samband med att en sändande stats militära personal befinner sig i en mottagande stat. De två andra avtalen berör frågor om informationshantering och hemlighållande av försvarsuppfinningar. De syftar till att öka möjligheterna till tekniskt samarbete mellan allierade och förbättra förutsättningarna för att utbyta erfarenheter och materiel med varandra på försvarsområdet. Det avtal som behandlas i lagrådsremissen förutsätter vissa författningsändringar för att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser enligt avtalen. Riksdagens godkännande krävs därför innan avtalen kan träda i kraft. I lagrådsremissen föreslås bland annat följande ändringar.

Privilegier och immunitet som enligt statusavtalen gäller för vissa personalkategorier ska införas i svensk rätt. Medlemmar av en främmande stats militära styrka, civil personal och vissa andra personalkategorier ska inte folkbokföras här. Sverige ska i vissa fall kunna hemlighålla utländska försvarsuppfinningar som hålls hemliga i ett annat land med hänsyn till det nationella försvarsintresset.

Det ska införas en bestämmelse om skadeståndsskyldighet för staten vid felaktig hantering av försvarsrelaterad teknisk information. Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Läs hela lagrådsremissen: Sveriges tillträde till vissa Natoavtal (regeringen.se)

Vecka 9

Efter kaoset i Röda havet – nu växer problemen i Panamakanalen
På grund av torka har kapaciteten i den viktiga handelsleden Panamakanalen halverats, vilket väntas leda till förseningar och höjda priser. Det rapporterar Sveriges Radio. Enligt Sveriges Radio passerar vanligtvis 38 fraktfartyg om dagen via Panamakanalen, vilket motsvarar tre procent av världens globala varuhandel. Redan i somras fick antalet fartyg minskas till 30 om dagen på grund av torka, och nu är antalet nere på 20 om dagen. Dessutom måste lasten väga mindre. Den minskade kapaciteten i Panamakanalen slår mot en global handel som sedan tidigare även dras med problem i Röda havet, där fraktfartyg blivit beskjutna – något som lett till att flera rederier tvingats ta omvägen runt Sydafrika.

Skärpt lagstiftning krävs för att skydda företagshemligheter
Samtidigt som hoten mot Sverige ökar saknas tillräcklig lagstiftning för att skydda företagens innovationer, varnar immaterialrättsexperten Christina Wainikka.

– Man kan alltså röja information idag, men ändå komma undan, säger hon.

– Utländska stater spionerar inte bara på militären och staten utan de spionerar också på företagen. Och då är det ett problem att vi inte har en tillräcklig lagstiftning i Sverige som kan skydda företagen. Det säger Christina Wainikka, expert på immaterialrätt, som under lång tid bevakat lagen om företagshemligheter.

Företagshemligheter utgörs av information som hålls hemlig av affärsmässiga skäl, vilket kan innefatta allt från säljstrategier till vad som görs på ett företags forskningsavdelning. Hon menar att när det gäller just företagshemligheter skiljer sig den svenska lagstiftningen från länder som Frankrike, Nederländerna, Tyskland, Italien, Estland och Finland.

– Där har anställda ett tydligare straffansvar, vilket vi inte har i den svenska lagstiftningen, säger hon.

Läs hela artikeln: Skärpt lagstiftning krävs för att skydda företagshemligheter (svensktnaringsliv.se)

Säkerhet byggs bäst tillsammans – nordisk säkerhetsrapport från Telenor
Ett krävande säkerhetspolitiskt läge ställer höga krav på den digitala motståndskraften. NATO har utvidgats med Finland och snart även med Sverige, vilket förutsätter ett mer samarbetsinriktat säkerhetsarbete mellan de nordiska länderna. Detta står i fokus i Telenors rapport Digital Security med undertiteln ”It gets serious”. Rapporten från Nordens största telekomoperatör lanserades på Mobile World Congress i Barcelona 27 februari. Rapporten belyser hur digitaliseringen av industri och operativ teknik ställer ökade krav på säkerhet i verksamheter, samt diskuterar hur artificiell intelligens kan användas i både cyberattacker och cyberförsvar. Den innehåller även skarpa förslag till politiken på vad som behövs för en ökad nordisk säkerhet:

• Ett gemensamt nordiskt system för säkerhetsprövning och säkerhetsintyg för nordiska medborgare.
• Att operationalisera krav på nationell autonomi som möjliggör att personal, tekniska lösningar och infrastruktur kan användas över de nordiska gränserna.
• Att snabbt etablera bättre lösningar för sekretessbelagd interaktion och ge bättre tillgång till hot- och säkerhetsinformation för utvalda företag.
• Att bättre trygga krisberedskapen och de nationella säkerhetskraven vid offentlig upphandling.

Bara tre procent tror att samhället kan skyddas mot cyberhot
I en färsk Kantar-undersökning, rapporterad i Aktuell Säkerhet, som ingår i cybersäkerhetsföretaget Basalts årliga rapport Svenskt Säkerhetsindex, anser en tredjedel (33 procent) av svenskarna att hotbilden mot samhället är mycket allvarlig. Det är fördubbling jämfört med 2023 års kartläggning. Trots det är det endast tre procent som har mycket stor tilltro till beslutsfattarnas förmåga att skydda samhällsviktig infrastruktur. Undersökningen visar också att beslutsfattare tycker att lagar och direktiv för it-säkerhet är svåra att tolka. Många vittnar om att arbetet med att upprätthålla effektiva säkerhetsrutiner. I rapporten svarar 67 procent av beslutsfattare att de upplever att säkerhetsskyddslagen är svårtolkad, och 57 procent uppger att de behöver mer kompetens inom området. Gällande säkerhetsarbetet svarar endast sex av tio beslutsfattare att de genomför säkerhetskontroller på sina externa samarbetspartners, samtidigt som nästan 20 procent uppger att de inte har en krisplan som övas med viss regelbundenhet.

Jacke om Natobeskedet: ”Vår fred och vår självständighet bygger på samarbete”
Det ungerska parlamentet har gett sitt klartecken till Sveriges medlemskap i Nato.

– Det är med glädje jag konstaterar att Sverige nu blir fullvärdig medlem i Nato, säger Jan-Olof Jacke, vd.

Nato-medlemskapet: Nu måste vi lägga in en högre växel
”Natomedlemskapet kräver en stark roll för näringslivet inom försörjningsberedskapen och totalförsvaret, skriver Johan Sjöberg, säkerhets- och försvarspolitisk rådgivare.

Förordning om granskning av utländska investeringar i EU
Som ett led i arbetet med EU:s strategi om ekonomisk säkerhet presenterade Europeiska kommissionen den 24 januari 2024 förslag till Europaparlaments och rådets förordning om granskning av utländska investeringar i unionen och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452. Den viktigaste principiella nyheten är att det föreslås bli obligatoriskt för medlemsstaterna att ha ett granskningssystem för utländska investeringar. Dessutom föreslås krav på vad ett granskningssystem minst ska omfatta och hur det ska fungera. Den samarbetsmekanism som finns, enligt nu gällande förordning (EU) 2019/452, föreslås få tydligare krav på uppföljning och dialog samt inriktning på att okomplicerade investeringar inte ska anmälas i systemet. Europeiska kommissionens avsikt är att åtgärda kryphål i systemet för granskning av investeringar, att fokusera på de fall som medför de största riskerna samt att effektivisera samarbetet mellan medlemsstaterna. Regeringen välkomnar en översyn av reglerna på EU-nivån om granskning av utländska investeringar i syfte att skapa ett bättre fungerande samarbete på EU-nivå. Det är centralt att EU är öppet för inkommande investeringar och att åtgärder inte skapar onödiga investeringshinder. Åtgärder får inte inkräkta på medlemsstaternas ansvar över nationell säkerhet.

Läs mer om hela förordningen