NYHET16 maj 2022

Så påverkas svenska företag av Ukrainakriget – veckovis lägesuppdatering

Varje vecka gör Johan Sjöberg, expert på försvars- och säkerhetsfrågor, en lägesuppdatering om hur kriget i Ukraina påverkar svenska företag säkerhetspolitiskt och handelsmässigt. Hur påverkas handelsrelationerna och hur slår sanktioner och motsanktioner mot olika branscher?

Johan Sjöberg, expert på försvars- och säkerhetsfrågor, på Svenskt Näringsliv. Foto: Mostphotos/Ernst Henry

Vecka 20

Tolv veckor in i det ryska anfallskriget mot Ukraina fortsätter brutaliteten i den ryska krigsföringen att sätta sina spår med en stor mängd civila offer som följd och regelbundna krigsbrott begångna av ryska förband. Detta sker parallellt med att de ryska framgångarna kraftigt minskar, och kriget närmast är att betrakta som ett katastrofalt fiasko för Kreml, mätt i både personella och materiella resurser liksom i ekonomiska termer. 

EU:s medlemsstater har inte lyckats nå en överenskommelse om det sjätte sanktionspaketet vad gäller importförbud av rysk olja. Förhandlingarna fortsätter, men svårigheterna att finna en gemensam linje visar på utmaningarna med att agera inom det område som skulle ha mest verkan på rysk ekonomi, energiområdet. I slutändan kan det komma att visa sig att enda vägen framåt är att EU-kommissionen går in med omfattande finansiella stödpaket till de länder som motsätter sig sanktionerna. Sanktionerna som hittills införts mot Ryssland är de mest omfattande mot ett land av Rysslands storlek och ekonomin påverkas, om än långsamt.

Konsumentpriserna har stigit med omkring tio procent och ekonomin krymper. Men rubeln har återhämtat sig och styrräntan sjunker. Hittills har Rysslands ekonomi visat sig mycket motståndskraftig. Förklaringarna är flera. Sedan invasionen inleddes har EU importerat ryska fossilbränslen till ett värde av nästan 600 miljarder kronor, inklusive olja för cirka 240 miljarder kronor och ett flertal icke-EU länder fortsätter att upprätthålla handel med Ryssland. Sist men inte minst, så är export av olja och gas inte föremål för sanktioner. Med detta sagt kommer den ryska ekonomin att successivt försvagas men tiden är en mycket viktig faktor i det hela.

SR Ekot konstaterade i helgen att i praktiken har Sverige, Norge, Danmark och Finland redan infört ett stopp mot rysk olja sedan de stora oljebolagen i Norden slutat med sin import. De nordiska länderna går därmed före EU. I Sverige har tre bolag sedan tidigare importerat rysk olja: Preem, ST1 och Nynas. Men efter den ryska invasionen har de slutat med sin import. Jessica Alenius, vd för branschorganisationen Drivkraft Sverige, konstaterar att sanktionerna redan har börjat träda i kraft eftersom många företag väljer att se sig om efter en annan leverantör i stället. I Norge och Danmark har ett totalstopp för importen redan införts. I Finland, det land som har importerat mest rysk olja, kommer ett stopp att införas från juli i år.

Bara knappt hälften av de svenska exportföretagen räknar med en ökad orderingång framöver, enligt Exportkreditbarometern från statliga Svensk Exportkredit. Det är en tydligt mer pessimistisk syn än förra året. I höstas räknade 56 procent, en mycket hög nivå, av exportföretagen med en ökad orderingång det närmaste året. Nu är samma siffra 48 procent, enligt Svensk Exportkredit (SEK). Förutom det osäkra omvärldsläget till följd av kriget i Ukraina påverkar kvardröjande pandemieffekter, som stängda hamnar i Kina, företagen negativt.

Enligt uttalanden från McDonalds vd Chris Kempczinski, så kommer McDonalds att sälja av all sin verksamhet i Ryssland. Sedan i början på mars har de 850 restaurangerna i Ryssland hållits stängda men de 62 000 anställda har fortfarande fått sina löner utbetalda. En potentiell köpare har bolaget inte gått ut med än. Under försäljningens gång kommer McDonalds att ta bort alla skyltar och symboler med företagets logga i Ryssland. Den nya ägaren kommer inte heller att få använda McDonalds namn, logga eller meny, skriver bolaget i ett uttalande.

Cirka 600 000 ryska medborgare har fortsatt fått sin löner utbetalda av EU-företag, trots att flertalet bolag redan stoppat sin verksamhet i Ryssland. Detta i enlighet med de avtalsreglerade löneutbetalningsåtaganden som föreligger. Då löneåtaganden dock generellt gäller 2-3 månader är det troligt att fler företag kommer meddela att man skriver av verksamheten i Ryssland under de närmsta veckorna.

I en gemensam debattartikel i Dagens Industri och Helsingin-sanomat konstaterade Fredrik Persson, ordförande Svenskt Näringsliv, och Jaana Tuominen, ordförande Finlands Näringsliv EK, att den ryska invasionen av Ukraina har knutit Finland och Sverige ännu närmare varandra. När den europeiska säkerhetsordningen kastas över ända så behöver vi tillsammans vara med och bygga en ny. Både Finlands Näringsliv och Sveriges Näringsliv har landat i slutsatsen att våra respektive länder bör bli medlemmar i Nato. Med ett finskt och svenskt medlemskap i Nato skulle alla nordiska länder tillsammans utforma ett starkt nordiskt block som kan ge hela Östersjöområdet den trygghet som är förutsättningen för ett fungerande och starkt företagande.

Idag meddelade statsminister Magdalena Andersson (S) på en gemensam pressträff med Ulf Kristersson (M) att man fattat det formella beslutet om en Nato-ansökan. Regeringen har beslutat att meddela Nato att Sverige vill upptas som medlem, Sveriges Natoambassadör kommer inom kort att framföra det till försvarsalliansen. Därefter ska Sverige bekräfta sin vilja och förmåga att vara medlem i Nato med en skriftlig avsägelseförklaring. Regeringen har också beslutat om en proposition som gör det möjligt att ta emot militärt stöd from alla EU- och Natoländer. Bakgrunden är det utsatta läget under tiden medlemsansökan behandlas.

Vecka 19

Medan ett sjätte sanktionspaket förbereds i Bryssel, ökar friktionen mellan EU:s medlemsstater.

Avsikten var att beslut skulle fattats under helgen men förhandlingarna avslutades under söndagen utan en överenskommelse. Sanktionerna inkluderar att import av råolja fasas ut under sex månader och raffinerad olja, som exempelvis bensin, fram till årsskiftet. Slovakien och Ungern motsätter sig sanktionerna, vilket har fått till följd att undantagsregler tagits fram för båda länderna. De ges ytterligare ett år för att ändra/anpassa importen. Ungern har dock signalerat att detta inte är tillräckligt.

EU-kommissionen vill porta flera ryska storbanker från det internationella betalningssystemet Swift, bland annat Rysslands största bank Sperbank. Vidare vill kommissionen förbjuda tre statskontrollerade ryska tv-bolag att verka i EU. Grekland, Cypern och Malta vänder sig mot beslutet att förbjuda ryska fartyg att anlöpa EU-hamnar, vilket var en del av det femte sanktionspaketet.

Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport pekar bland annat på att världsekonomin på kort tid drabbats av två utbudschocker. Först kom pandemin med störningar i produktion och leveranskedjor och sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina som ytterligare minskar utbudet av energi, metaller och spannmål. Det pressar upp priserna varför inflationen i världsekonomin stigit kraftigt. Många av de råvarudrivna effekterna kommer att avta, vilket gör att inflationen ökar långsammare framöver. Osäkerheten om den framtida prisutvecklingen är dock fortsatt stor. Inflationen bedöms falla tillbaka till 2,6 procent 2023, KPIF, enligt konjunkturrapporten.

Vattenfall har tecknat avtal med företagen Westinghouse och Framatome för långsiktiga leveranser av kärnbränsle, efter att ha sagt upp avtal med Ryssland.

Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, MSB, fick den 31 mars i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som kan vidtas för att stärka det civila försvaret åren 2023-2025. Redovisningen ska innehålla både redan planerade åtgärder som kan tidigare läggas och förslag på ytterligare åtgärder.

Åtgärderna ska redovisas i prioritetsordning och innehålla bedömningar av kostnader och tidsåtgång för genomförande. Myndigheten ges också i uppdrag att ta fram ett underlag för det civila försvaret från 2024 och framåt. Materialet ska bland annat innehålla analyser och bedömningar av aktörernas behov och förmågor inom det civila försvaret, förslag på åtgärder och prioriteringar samt kostnadsberäkningar.

En första redovisning av uppdraget sker 10 maj följt av en andra redovisning 1 november. Det återstår att se i vilken omfattning näringslivets roll inom det civila förvaret kommer omhändertas i redovisningen.

Läs rapporten

Vecka 18

Ryska Gazprom stoppar gasleveranser till Polen och Bulgarien eftersom länderna meddelat att de inte tänker betala notan i rubel. Polen får 46 procent av gasen från Ryssland och Bulgarien 90 procent. Gazproms åtgärd är ett resultat av att president Putin den 31 mars skrev under ett beslut om att gasimportörer i ”ovänligt sinnade länder” måste betala i rubel.

Kraven innebär att kunder måste öppna två konton hos Gazprombank, ett för utländsk valuta och ett för rubel. Betalningen sker i US dollar eller euro, som sedan via banken växlas in till rubelkontot. Den ryska åtgärden har fördömts av merparten av EU:s medlemmar liksom EU- kommissionen som konstaterar att det bryter mot befintliga kontrakt, vilka endast stipulerar US dollar och euro. Därmed har gasfrågan aktiverats genom det ryska agerandet. Till media meddelade Ungerns utrikesminister att man gått med på Rysslands krav att betala med rubel för att få köpa gas, vilket kan ses som att Ungern de facto bryter mot EU:s sanktioner.

Ett sjätte sanktionspaket är under diskussion i Bryssel. Trots de ryska åtgärderna mot Polen och Bulgarien är det inte troligt att rysk gasexport kommer inkluderas. Konsekvenserna av ett stopp av rysk gas får stor påverkan på den europeiska energimarknaden, inte minst prisökningar som även slår mot Sverige. Dessutom skulle det innebära brist på Urea som utvinns från gas. Urea är den aktiva delen av AddBlue som används i nyare dieselfordon. Om gasleveranserna skulle upphöra föreligger det en risk för att AdBlue tar slut inom cirka 6-8 veckor med problem för privata fordon liksom hela EU:s lastbilflotta.

Det är mer troligt att det sjätte sanktionspaketet inkluderar någon typ av EU-embargo för import av rysk olja då stödet bland EU:s medlemsstater för ett oljeembargo ökar. Flertalet EU-länder har redan tagit olika initiativ för att minska beroendet av rysk olja. De tyska initiativen inleddes redan innan kriget och har resulterat i ett minskat beroende från 35 procent till 12 procent.

Nyligen presenterade Svemin, branschorganisationen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige, en rapport kring Rysslands och Ukrainas metall- och mineralproduktion och dess betydelse för EU och världen. I Europa konsumerar vi ungefär en fjärdedel av världens metaller, men producerar endast tre procent. Kriget i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland – ett av världens största gruvländer – har skapat en ny spelplan för EU:s råmaterialförsörjning. Rapporten ger bland annat en tydlig bild av hur Rysslands invasion av Ukraina påverkar handelsflöden av metaller på kort och lång sikt.

Läs rapporten

Vecka 17

Det femte sanktionspaketet genomförs som bäst. Parallellt diskuteras ett sjätte åtgärdspaket i Bryssel. Ur innehållet noteras en finjustering av existerande sanktioner, inkluderandet av fler banker samt sanktioner mot rysk oljeexport. Ännu finns inget omfattande stöd för sanktioner mot rysk export av gas, metaller och mineraler.

Jämsides med EU-sanktioner fortsätter frivilliga sanktioner från länder, företag och organisationer att öka. Vissa unilaterala sanktioner går längre än EU:s sanktioner och inkluderar även olja och i vissa fall import av rysk gas.

Dagligvaruhandeln i Sverige och i ett flertal andra europeiska länder rapporterar om risk för omfattande prisökningar på livsmedel. I dagsläget råder ingen akut brist på varor.

Regeringen presenterade nyligen vårbudgeten för 2022. Som en konsekvens av att det är ett valår uppgår utgifterna till 35 miljarder kronor. 2,8 miljarder extra går innevarande år till det militära och civila försvaret.

Under maj månad avgörs om Sverige och Finland går med i försvarsalliansen Nato, runt den 13 maj bör det finnas en fingervisning om hur det går.

Frågan om krigsplacering inom Sveriges näringsliv har tagit fart som en konsekvens av enskilda dialoger mellan myndigheter, kommuner och företag. Viljan att bidra till samhällets beredskap är tydlig hos företag, men det är samtidigt viktigt att understryka att staten måste tydliggöra behovsbilder, prioriterade områden och sektorer och ha en tydlig enhetlig tillämpning om hur upphandling av dessa tjänster ska genomföras.

EU och Indien inleder förhandlingar om ett frihandelsavtal i juni, trots fortsatt oenighet om Ukrainakriget.


Vecka 16

Rysslands aggressionskrig mot Ukraina har pågått i cirka sju veckor. De humanitära lidandena i Ukraina är enorma, ryska förband har gjort sig skyldiga till omfattande brott mot krigets lagar och brott mot mänskligheten.

Ryssland har deklarerat att Donbass, där regionerna Luhansk och Donetsk ingår, är det främsta målet i kriget, sedan försöken att inta huvudstaden Kiev misslyckats. 

Som rapporterades i förra veckans uppdatering införde EU det femte sanktionspaketet den 8 april. På grund av den svåra humanitära situationen i Ukraina meddelade EU den 13 april att vissa undantag görs från sanktionerna för organisationer och aktörer, såsom Röda Korset och FN:s olika organ.  Det innebär att transaktioner, som normalt inte är tillåtna, får genomföras om det bedöms som nödvändiga ur ett humanitärt perspektiv. Samma dag införde Storbritannien ytterligare sanktioner mot Ryssland i form av frysning av tillgångar för ytterligare drygt 200 personer samt förbud av import av bland annat järn och stål.

Vad gäller förbudet att ge ryskflaggade fartyg tillträde till hamnar har EU-kommissionen förtydligat att ankarplats definieras på samma sätt som i hamnstatsdirektivet 2009/16/EG (fartyg vid ankarplats: ett fartyg i en hamn eller ett annat område under en hamns jurisdiktion, men inte vid kaj, som utför samverkan mellan fartyg och hamn). Påbörjad lastning före den 16 april får avslutas. Sanktionerna ska läsas som att anlöp är förbjudet vilket innebär att allt som hör till ett anlöp är nekat ryska fartyg (ex lotsning). Ett undantag att anlöpa en hamn gäller enbart i den hamnen det är utfärdat. Det gäller alltså inte exempelvis bunkring i annan hamn på vägen till den hamn där undantaget gäller. I Sverige är det Kommerskollegium som har det juridiska ansvaret att bedöma om ansökningar om undantag från sanktionerna är förenliga med EU:s regelverk. Hamnen (alla hamnar, dvs offentliga och industrihamnar eller små privata hamnar) har i praktiken ansvaret att neka tillträde till hamnen.

Ukrainska parlamentet har antagit en ny lag som möjliggör beslagtagning av tillgångar från icke-ryska företag/organisationer som fortsatt är verksamma i Ryssland. Hur den ska tillämpas, under vilka förutsättningar är inte klarlagt.

Från näringslivsorganisationer inom EU rapporteras om störningar inom transports- och logistiksektorerna. Andra problem är tillgången till och ökade priser på strategiska råvaror samt stora utmaningar, vad avser fullföljande av kontrakt och avtal (med rättsliga följdeffekter), för de företag som fortsatt bedriver verksamhet i Ryssland eller håller på att skala ner eller lämna Ryssland. Dessutom leder olika tulltillämpningar inom EU till viss förvirring i verkställandet av sanktioner.

Slutligen kan nämnas att finska regeringens utredning ”Redogörelse om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön” lämnades till riksdagen den 13 april. Utredningen konstaterar bland annat att ”Om Finland och Sverige båda skulle ansluta sig till Nato, kunde försvarsarrangemangen i Nordeuropa granskas som en helhet, som en del av Natos kollektiva försvar. På motsvarande sätt, om endast det ena landet ansluter sig till Nato, återspeglar det sig eventuellt i ländernas bilaterala försvarssamarbete och också i ländernas utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete”.

Nu återstår det för den finska riksdagen och regeringen att under maj månad lägga fram förslag för vägen framåt, och parallellt för Sverige att fatta beslut om kommande strategiska vägval, det vill säga Natoansökan eller ej.

Vecka 15

8 april införde EU sitt femte sanktionspaket. Det innebär följande:

Förbud att köpa, importera eller överföra kol och andra fasta fossila bränslen till EU, om de har sitt ursprung i Ryssland eller exporteras från Ryssland. Förbudet gäller från augusti 2022.

Förbud att ge ryskflaggade fartyg tillträde till hamnar i EU. Undantag beviljas för jordbruks- och livsmedelsprodukter, humanitärt bistånd och energi.

Förbud för ryska och belarusiska vägtransportföretag att transportera gods på vägar inom EU, även transit. Undantagna är läkemedel, medicinska produkter, jordbruksprodukter och livsmedel, inklusive vete, och vägtransporter för humanitära ändamål.

Fortsatt och skärpt exportförbud för flygbränsle, kvantdatorer och avancerade halvledare, avancerad elektronik, programvara, känsliga maskiner och transportutrustning. Dessutom gäller nya importförbud för produkter som trä, cement, gödselmedel, fisk och skaldjur samt alkoholhaltiga drycker.

Generellt förbud för ryska företag att lämna anbud i offentliga upphandlingar i EU:s medlemsländer, stopp för finansiellt stöd till ryska offentliga organ, ett utvidgat förbud mot insättningar i plånböcker för kryptotillgångar och mot försäljning av sedlar och överlåtbara värdepapper som är utställda i officiella europeiska valutor till Ryssland och Belarus, eller till fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ i Ryssland och Belarus.

Fullständigt förbud mot transaktioner för de fyra ryska storbankerna, som tillsammans står för 23 procent av marknaden i den ryska banksektorn. Efter att ha stängts av från betalnätverket Swift blir dessa banker föremål för frysning av tillgångar.

EU-parlamentet röstade i början av månaden ja till att stoppa all import av rysk kol, olja, gas och uran. Beslutet har ingen formell status utan är endast ett ställningstagande. Men det är en fingervisning om det ökade trycket mot EU:s medlemsstater att införa ett sjätte sanktionspaket.

Enligt uppgifter i media lyfte även Frankrikes ekonomiminister Bruno Le Maire behovet av att nå en samsyn kring stopp av import av rysk olja.

Tidigare rapporterad risk för brist på Urea (addblue) kvarstår men blir akut först efter att rysk gas eventuellt stoppas. Frågan har uppmärksammats av Sveriges regering och riksdag med bland annat ett utskottsinitiativ i Miljö- och jordbruksutskottet.

Störningar i det europeiska transportnätet är oförändrat sedan förra veckan.

Finska regeringen överlämnar sin säkerhetspolitiska rapport ” Redogörelsen om det aktuella säkerhetsläget” till finska riksdagen den 13 april.

Vecka 14

Veckan som gått har präglats av fortsatt hög konfliktnivå i Ukraina. Ryska omgrupperingar och fasanfulla vittneskildringar om krigsbrott begångna av ryska styrkor i staden Butja utanför Kiev har rapporterats.

Det förväntade femte sanktionspaket har ännu inte antagits av EU men i och med att situationen i Ukraina inte har förbättrats ökar sannolikheten för fler sanktioner. Som tidigare aviserats kommer nya sanktioner troligen innebära en finjustering av tidigare sanktioner och möjligen sanktioner mot rysk sjöfart (förbud att anlöpa EU-hamnar) och sanktioner/restriktioner mot rysk export av olja och gas. Utvidgade sanktioner kan också innebära såväl oljeembargo som ett totalt handelsembargo mot Ryssland. Litauen har som första EU-land förbjudit all import av rysk gas.

Ryssland har svarat med finansiella motåtgärder och kräver bland annat betalning i rubel för att leverera gas från och med 1 april 2022. Hur det ska hanteras är fortsatt oklart. Det ryska hotet om att expropriera (utan ersättning...) utländska företag samt immaterialrättigheter, har inte verkställts, men hotet ligger kvar och ska tas på allvar.

Svenska Hamnarbetarförbundets blockad mot ryska fartyg i svenska hamnar har aktiverats. Motsvarande åtgärd från Transportarbetarförbundet träder i kraft den 1 maj och innebär blockad av ryska, ryskflaggade och ryskkontrollerade fartyg.

Flera svenska it-företag försöker upprätthålla verksamhet i Ukraina. Det rör sig om arbete som sedan tidigare är förlagd till, eller nu flyttats till, främst Lviv i västra Ukraina.

Tidigare rapporterad risk för brist på Urea (addblue) kvarstår men blir akut först efter att rysk gas eventuellt stoppas genom sanktioner eller ryska motåtgärder. Störningar i det europeiska transportnätet är oförändrat sedan förra veckan.

KI:s konjunkturbarometer visar på pessimistiska hushåll men mer optimistiska företag. KI och regeringens prognoser visar på små BNP-effekter men höga inflationstal i år.

En finländsk Nato-ansökan rycker närmare. Under april månad lämnar finska regeringen sina rekommendationer, ”Redogörelsen om det aktuella säkerhetsläget”, till finska riksdagen. I tisdags meddelade Sannfinländarnas ordförande Riikka Purra att hon stöder ett finländskt medlemskap i Nato.

Vecka 13

Ett femte sanktionspaket dröjer. Ärendet är delegerat till EU-ländernas utrikesministrar som fattar beslut. I dagsläget är det oklart när ett besked kommer, eftersom diskussioner pågår om vilka områden som ska inkluderas. Bland annat råder det oenighet om vilka sanktioner som ska sättas in mot rysk sjöfart och energiområdet generellt, även ett handelsembargo mot Ryssland diskuteras.

Vid förra veckans toppmöte mellan EU och USA beslutades om en energipakt, så att EU:s energiberoende av rysk gas minskar. Inriktningen är att USA levererar mer gas till EU, samtidigt som EU gör sig mindre beroende av gas generellt. Samtidigt ska beroendet av rysk gas och olja minska med 2/3 till årsskiftet, enligt EU-kommissionen.

Det ryska hotet om att expropriera utländska företag samt immaterialrättigheter, har inte genomförts fullt ut. Ryssland har hittills undertecknat en lag som ger ryska flygbolag rätten att omregistrera internationella leasade plan till att bli ryska plan. Enligt medieuppgifter har uppenbara plagiat av Ikeas och McDonald’s varumärken lämnats in till det ryska patentverket. Några beslut har ännu inte fattats av det ryska patentverket och det är inte säkert att de kommer att godkännas. Om så sker, skadar det tilltron till den ryska marknaden och gör det svårare att komma tillbaka dit i framtiden.

Förra veckan ökade antalet ”unilaterala” restriktioner, åtgärder från till exempel enskilda företag och organisationer, mot ryska intressen som går längre än beslutade sanktioner. Bland annat har finska rederier bannlyst lastbilar från Ryssland och Belarus på sina färjor.

Fortfarande råder ingen brist på livsmedel eller andra varor i Sverige. Kraftiga prisökningar på drivmedel, el, insatsvaror till lantbruk samt vissa mineraler och metaller är att vänta. Vissa kemikalier har blivit trånga sektorer såsom urea (används bland annat inom AdBlue för fordon) och ammoniak. Störningar i det europeiska transportnätet fortsätter men har inte förvärrats sedan förra veckan.

Danmark folkomröstar om sin EU opt-out om försvarsfrågor i juni. Danska DI har tagit ställning till att denna opt-out bör tas bort. Finska EK har uppmanat alla företag med kopplingar till sanktionerade ryssar att bryta sina affärsförbindelser med dessa.

I den nya Di-barometern, där Ipsos intervjuat närmare 1 800 näringslivschefer, bedömer hälften, 48 procent, att kriget i Ukraina har en ganska stor eller mycket stor negativ påverkan på deras företag. Mest pessimistiska är företagen inom transportsektorn, där 68 procent spår att kriget kommer att ha en stor inverkan. För tillverkningsindustrin och byggsektorn ligger motsvarande siffra på strax under 60 procent.

Vecka 12

EU godkände ett fjärde sanktionspaketet under förra veckan. Nu planeras ett femte. Vad det består av är inte kommunicerat men det innebär troligen att fler namn läggs till sanktionslistan liksom fler bolag och organisationer. Även om exportförbud av olja/gas inte kan uteslutas är det inte troligt i detta läge. Ryska lagförslag om att beslagta bolag som ägs (mer än 25 procent) av utlänningar i så kallat ”ovänliga länder” och även ta över immateriella tillgångar som patent och varumärken, har till viss del antagits. Åtgärderna har ännu inte verkställts av den ryska staten, hotet bör dock tas på allvar.

Endast ett fåtal svenska företag är delvis fortsatt verksamma i Ryssland, men även de överväger att lämna landet då förutsättningarna för handel med och/eller i Ryssland inte längre finns. En annan minst lika viktig faktor som anförs är att man inte längre vill bedriva verksamhet i Ryssland utifrån moraliska argument. Flera företag vittnar om en svår situation för de ryska medarbetarna i Ryssland, som på olika sätt drabbas av något som närmast kan liknas vid trakasserier och dylikt från ryska myndigheter. Även i Sverige har det förekommit hot och trakasserier mot ryska och andra medarbetare vid svenska företag och organisationer som handlat med Ryssland, vilket givetvis är mycket allvarligt och fullkomligt oacceptabelt.

Handel- och transportvägar är i olika grad påverkade av Rysslands krig i Ukraina. Det är brist på chaufförer inom lastbilsflottan, främst i östra Europa, då en stor andel av chaufförerna är från Ukraina men också kringliggande länder påverkas. Flygförbudet över EU för ryskt flyg liksom Rysslands stopp för bland annat EU-flyg påverkar flygrutterna mellan Europa och Asien. Även järnvägsrutterna påverkas, då det inte längre är möjligt för transit genom Ryssland. Därmed behöver fler transporter ske sjövägen vilket skapar en trång sektor och riskerar störningar i handelsflödena, inte minst då det fortsatt finns en återhämtningsfaktor från pandemin. Viktigt att understryka är att det inte råder brist på livsmedel eller andra varor i Sverige. Kraftiga prisökningar kan dock inte uteslutas framöver.

Slutligen kan nämnas att EU-rådet för utrikesfrågor, idag måndag, fattar beslut om EU:s Strategiska Kompass: identifiering av en gemensam hotbild, som kan bidra till att föra EU:s säkerhets- och försvarssamarbete framåt samt skapa en gemensam strategisk kultur.

Kompassen är organiserad utifrån fyra olika ”korgar” – förmågeutveckling, motståndskraft, krishantering och partnerskap”. Arbetet har pågått under en längre tid och är inte kopplat till Rysslands krig mot Ukraina men konsekvenserna är att ambitionsnivån liksom investeringsviljan nu höjts avsevärt.

Vecka 11

EU har under veckan utvecklat sina sanktionspaket gentemot Ryssland och bland annat stängt av flera ryska företag från det internationella betalningssystemet SWIFT och satt upp fler individer på sanktionslistan, vilket bland annat innebär att ryska oligarker får sina tillgångar beslagtagna eller frysta. Fler än 700 personer finns nu på EU:s sanktionslista.

Bland de nya sanktioner/restriktioner som EU beslutat införa återfinns förbud att exportera/tillhandahålla vissa varor och tjänster till Ryssland, till exempel varor med dubbla användningsområden (civila/militära), förbud att exportera insatsvaror och teknologi till bland annat ryska oljeraffinaderier och flyg och rymdindustri, exportförbud på lyxvaror liksom nya investeringar i Rysslands energisektor. Därtill skärps exportbegränsningar ytterligare för varor och teknik som kan bidra till Rysslands tekniska förbättring av dess försvars- och säkerhetssektor. Slutligen införs importförbud mot vissa stål- och järnvaror och Rysslands tillgång till kreditvärderingsföretag i EU blockeras.

Från rysk sida har man ännu inte vidtagit några konkreta motåtgärder men ett nytt lagförslag från den ryske presidenten Putins parti gör gällande att bolag som ägs (mer än 25 procent) av utlänningar i så kallat ”ovänliga länder” och planerar att lämna landet ska försättas under extern administration, det vill säga tas över. På den ryska listan över ”ovänliga länder” finns bland annat samtliga EU-länder och USA. Ryssland hotar även med att ta över immateriella tillgångar så som patent och varumärken.

De branscher och varor som främst riskerar att drabbas av sanktionerna är jordbruksprodukter och insatsvaror inom industrin samt mineraler och metaller. Dessa sanktioner eller motsanktioner har dock inte verkställts av Ryssland ännu så hittills märks inga större störningar i handeln för svenska företag.

Ett orosmoln är dock fortsatt Rysslands relation med Kina och huruvida Kina aktivt kommer att stödja Ryssland eller om Kina kommer att hålla sig mer avvaktande. I skrivande stund pågår högnivådiskussioner mellan USA och Kina, där Kina troligen försöker balansera mellan att å ena sidan behålla den enormt viktiga handelsrelationen till USA och till EU och undvika extra territoriella sanktioner och å andra sidan finna ett sätt att åtminstone informellt stödja Ryssland i vissa delar.

Svenskt Näringsliv har bildat ett antal krisgrupper, både internt inom organisationen och gemensamt med medlemsorganisationerna, för att analysera effekterna av olika sanktioner och hur de påverkar företagen. Svenskt Näringsliv har även en nära dialog med ansvariga departement och myndigheter. På det internationella planet jobbar Svenskt Näringsliv tätt tillsammans Business Europe och med våra nordiska grannländer och deras näringslivsorganisationer I detta läge är det väldigt viktigt att EU:s enade front mot Ryssland ligger fast.

Kriget i UkrainaSäkerhet
Skriven avJohan Sjöberg
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist