NYHET23 november 2022

Så påverkas svenska företag av Ukrainakriget

Johan Sjöberg, ansvarig för säkerhets- och försvarspolicyfrågor, ger en lägesuppdatering om den säkerhets- och försvarspolitiska utvecklingen med särskilt fokus på hur Rysslands aggressionskrig i Ukraina påverkar svenska företag säkerhetspolitiskt och handelsmässigt. Hur påverkas tex. handelsrelationerna och hur slår sanktioner och motsanktioner mot olika branscher?

Johan Sjöberg, expert på försvars- och säkerhetsfrågor, på Svenskt Näringsliv. Foto: Mostphotos/Ernst Henry

Vecka 47

Gazprom har sagt att gastransporterna genom den sista kvarvarande gasledningen via Ukraina till Moldavien kan stoppas nästa vecka. Ledningen används också för transporter av gas till Europa. Sedan Gazproms hot att stänga av gastransporterna den vägen steg förväntningarna på framtida gaspriser med över 4 procent, enligt Bloombergs sammanställning.

Neddragningen kommer samtidigt som temperaturerna nu nått en bra bit under det vanliga för säsongen. Gaspriserna är redan nu fyra gånger så höga som samma tid i fjol, men gaslagren i EU är ändå välfyllda.

Exportavtalet för spannmål i Svarta havet förlängs, men Ryssland vill ha mer om export av gödselmedel. Ett avtal som syftade till att lindra den globala livsmedelsbristen genom att hjälpa Ukraina att exportera sina jordbruksprodukter från hamnar i Svarta havet förlängdes med fyra månader den 17 november, även om Ryssland sa att dess egna krav ännu inte var helt åtgärdade. Avtalet, som ursprungligen nåddes i juli, skapade en skyddad transitkorridor och utformades för att lindra bristen genom att tillåta export att återupptas från tre hamnar i Ukraina, en stor producent av spannmål och oljeväxter.

I stället för pristak på gas föreslår nu EU-kommissionen en ”nödbroms” för att hjälpa i energikrisen. Frågan är bara om den någonsin kommer att användas. Formellt är nödbromsen döpt till något så namnmässigt behändigt som en marknadskorrigeringsmekanism. Det-som-inte-kallas-pristak ska träda i kraft automatiskt när priset på den nederländska gasbörsen TTF överstiger 275 euro per megawattimme under två veckors tid och priserna är minst 58 euro högre än referenspriset på flytande naturgas under minst tio dagar i följd.

”Det här är inte ett reglerande ingrepp för att sätta priset på gasmarknaden till en konstlat låg nivå. Det är en åtgärd som kan användas som sista utväg”, säger EU:s energikommissionär Kadri Simson på en presskonferens inne i EU-parlamentet i Strasbourg.

”Det här är ingen magisk lösning som tar ner priserna, men det är ett kraftfullt verktyg som vi kan använda när det behövs”, säger Simson.

Förslaget kommer inför ännu ett extrainsatt energiministermöte för EU-länderna i Bryssel på torsdag. En lång rad medlemsländer har länge och intensivt manat EU-kommissionen att komma med någon form av pristaksförslag. Kommissionen har emellertid tvekat, bland annat av oro för att ett tak ska leda till att leverantörerna söker sig till andra marknader i stället.

”Det (priset) måste också vara högt nog för att undvika ett läge där gaskonsumtionen ökar igen”, säger Simson.

Om den nya mekanismen godkänns ska den träda i kraft redan från den 1 januari 2023. Samtidigt är det högst oklart om den någonsin kommer att behöva användas. De villkor som nämns i förslaget har endast varit aktuella under en ytterst kort period under den värsta prishetsen i augusti. Som mest låg då priset runt 320 euro per megawattimme. Just nu är TTF-priset runt 120 euro.

Pansarvärnsroboten ”Saint Javelin”, svenska granatgeväret Carl Gustaf och närpansarvärnsroboten NLAW. De är några av vapnen som fått kultstatus i Ukraina – där kriget har blivit en unik chans att visa upp vapensystem i skarpt läge. Javelin har i Ukraina blivit så populär att den numera kallas Saint Javelin. På webben säljs det t-shirts med ett helgon som bär pansarroboten i sin famn som motiv. Det ukrainska försvarsdepartementet publicerade i somras en lista på Twitter som kallades Ukraine’s Thirteen, med en anspelning på Steven Soderberghs film ”Ocean’s thirteen”. Den visar de 13 mest hyllade vapensystemen från väst med bland annat Saabs närpansarvärnsrobot NLAW, granatgeväret Carl Gustaf, roboten Javelin och det amerikanska raketartilleri-systemet Himars. Vapenleveranserna från väst har sedan dess inte bara ökat i volym utan också kommit att omfatta alltmer avancerade system. Tyskland har exempelvis börjat leverera luftvärnssystemet Iris-T SLM som inte ens tyska försvarsmakten förfogar över. ”En ny epok i Ukrainas luftvärn har inletts”, jublade försvarsminister Oleksij Reznikov. Tyskland har tidigare redan levererat bandhaubitsen PZH 2000 och luftvärnskanonvagnen Gepard.

Läs hela artikeln här:

Ryssland har återlanserat tillverkningen av forna Sovjet-bilmärket Moskvitj vid en före detta Renault-fabrik, enligt Di. Det uppger lastbilstillverkaren Kamaz, skriver CNBC.

Fabriken räknar med att producera 600 bilar i slutet av 2022, varav 200 kommer att vara elektriska. Året därpå ska minst 50 000 bilar att monteras, varav 10 000 kommer att vara elektriska. 2024 är målet att tillverka 100 000 bilar, där återigen en femtedel ska vara elektriska. Återlanseringen kommer i en tid när Ryssland strävar efter en självförsörjande ekonomi eftersom landets ekonomi fortsätter att kvävas av västerländska sanktioner. Renault sålde sin ryska verksamhet till ryska biltillverkaren Avtovaz för en rubel. Avtovaz sålde i sin tur vidare verksamheten till ryska staten för samma symboliska summa. Renaults vd Luca de Meo sa att beslutet att sälja var ”svårt men nödvändigt” och att det var det ”ansvariga valet gentemot de 45 000 anställda i Ryssland.”

Trend Micro presenterar den 22 november en sammanfattande cybersäkerhetsrapport över första halvåret 2022. Rapporten Cyber Risk Index är sammanställd av Ponemoninstitutet på uppdrag av Trend Micro och baseras på intervjuer med över 4 100 företag från Nordamerika, Europa, Syd- och Latinamerika, och Asien-Stillahavsregionen.

Av resultatet framkommer att 32 procent av företag världen över har fått sina kundregister attackerade flera gånger under de senaste 12 månaderna. Detta samtidigt som man kämpar med att överblicka och försvara en växande attackyta. Andelen företag som utsatts för minst en ”framgångsrik” cyberattack ökade från 84 till hela 90 procent under samma period. Inte helt överraskande, har andelen som förväntar sig bli utsatta för attacker under kommande år också ökat från 76 till 85 procent. Ur ett företagsperspektiv är det största orosmolnet obalansen mellan cybersäkerhetsteam (CISO:s) och resten av företagsledningen. Genom att ta itu med bristen på kunnig säkerhetspersonal, och samtidigt få förbättrade processer samt tekniska verktyg på plats, kan företagen avsevärt minska sina sårbarheter och i förlängningen risken för attacker.

”Du kan inte skydda det du inte ser, och vartefter allt fler antar en hybrid arbetsmodell med utspridda it-miljöer, har många företag svårt att få grepp om säkerheten och lösa sina visibilitetsproblem”, säger Jean Diarbakerli, säkerhetsrådgivare på Trend Micro.

För att undvika att tappa kontroll över situationen behöver de kombinera övervakning av hela it-miljön med verktyg för upptäckt och åtgärd av säkerhetshot på en samlad plattform. Bland de cyberhot som företagen uppgav som mest framträdande under första halvan av 2022 återfinns:

Vd-bedrägerier, även kallat Business Email Compromise (BEC)

Clickjacking

Fillösa attacker

Ransomware

Inloggningsattacker (stöld av inloggningsuppgifter)


TechSverige varnar för en omfattande it-kompetensbrist i Sverige och pekar på att det 2024 kommer att saknas 70 000 it-experter på den svenska marknaden om inte kraftiga åtgärder vidtas. Istvan Beres, vd för annonsteknikföretaget DanAds, bekräftar till TN allvaret i situationen och vittnar om hur kompetenskrisen håller på att slå hål på ”it-nationen Sverige”. Svårigheterna med att hitta rätt kompetens i Sverige har gjort att DanAds, liksom flera andra techbolag, har anlitat arbetskraft i andra länder, däribland Ukraina, som ligger i framkant vad gäller it-kompetens och utbildningar. Han ser växande problem för techföretagen som får betala alltmer för utvecklare men samtidigt får allt mindre för det som de betalar för.

”Sverige är ett mycket framgångsrikt techland och vi har verkligen dammsugit upp de bästa resurserna”, säger Istvan Beres.

Han menar samtidigt att Sverige behöver agera mer för att kunna fortsätta utvecklas som it-nation. Samtidigt spår han att kompetensflykten, där utbildade söker arbete i andra länder, kommer att fortsätta öka om inte mer görs för att attrahera och behålla specialisterna här.

”It-utvecklare är verkligen dagens ”superstars” och de duktiga kan kräva höga löner. Det blir ett problem för de mindre företagen med mindre plånböcker och lägre tillväxt. Som mindre företag får man ibland nöja sig med sämre utvecklare eftersom de bästa finns på de stora internationella bolagen”, säger Istvan Beres.

Qatar och Kina eniga om gaskontrakt. Qatar och Kina har enats om ett 27 år långt avtal gällande export av så kallad flytande naturgas (LNG) till Kina. Avtalet ska, enligt Qatar, vara det ”längsta någonsin” som skrivits under. Fyra miljoner ton ska exporteras årligen. Asiatiska länder som Kina, Japan och Sydkorea har varit en huvudmarknad för Qatars export, och leveransen ska nu ske från ett av Qatars nya gasfält, ”North Field East”. Därifrån ska den distribueras vidare till det statliga kinesiska energibolaget Sinopec.

Hybridhot: EU avslutar övningen EU Integrated Resolve 2022. EU har slutfört EU Integrated Resolve 2022, en gemensam övning som leds tillsammans av Europeiska unionens råd, EU-kommissionen och Europeiska utrikestjänsten.

Under de tre senaste månaderna har EU testat sin beredskap och förmåga att effektivt hantera komplexa, sektorsövergripande kriser. Övningen har bidragit till att stärka EU:s förmåga att reagera på en komplex hybridkris med en både intern och extern dimension. Övningen inleddes den 19 september och var uppdelad i två etapper. Den första var inriktad på planeringen av en militär insats inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) och ett civilt uppdrag.

Under den andra etappen, den 14–18 november, genomfördes en simulering av olika hybridhot mot EU. EU:s institutioner, byråer och organ samt 20 medlemsländer deltog i simuleringen. Under denna etapp stod EU:s beslutsprocess i centrum för övningen. En debatt fördes mellan medlemsländernas EU-ambassadörer, och rådets arrangemang för integrerad politisk krishantering (IPCR) aktiverades. Under övningen genomfördes sedan den GSFP-insats och det GSFP-uppdrag som planerats under den första etappen. Detta omfattade en skarp militär övning som genomfördes av stridsgruppen Helbroc, EU:s stridsgrupp med Grekland som ramnation och Bulgarien, Rumänien, Cypern, Ukraina, Serbien och Republiken Nordmakedonien som truppbidragande länder, samt en evakueringsövning i en EU-delegation.

EU Integrated Resolve 2022 bidrog också till att stärka EU:s samarbete med Nato. Parallellt med den andra etappen av EU Integrated Resolve 2022 genomförde Nato den 14–18 november skrivbordsövningen PACE 2022. Under denna period utbytte Natos och EU:s personalinformation om beslutsförfarandena i båda organisationerna. Detta utgjorde en möjlighet att testa organisationernas respektive krishanteringsförfaranden och att genomföra samordning på flera olika personalnivåer. På det hela taget erbjöd EU Integrated Resolve 2022 ett värdefullt och lägligt tillfälle att testa EU:s svar på hybridkampanjer, efter antagandet av rådets slutsatser om en samordnad EU-reaktion på hybridkampanjer.

Övningen låg också i linje med EU:s strategiska kompass, som tillhandahåller en gemensam bedömning av potentiella hot och en vägledning för EU:s insatser. EU står inför en situation som vi aldrig tidigare upplevt och detta kräver enighet, ett smidigt beslutsfattande och snabba, effektiva och samordnade europeiska insatser. Denna framgångsrika och storskaliga övning är en av de konkreta åtgärder som vidtagits för att förbättra EU:s beredskaps- och insatsmekanismer och därmed sammanhängande beslutsprocesser.

Vecka 46

Regeringen går fram med ett vinterpaket till Ukraina. Paketet är det största hittills och innehåller militärt och humanitärt stöd samt stöd för rehabilitering av kritisk infrastruktur. Det militära stödpaketet är större än alla de tidigare åtta stödpaketen med militär materiel tillsammans, och det humanitära paketet är det största som hittills har skickats.

”Vi skickar nu ett rekordstort stödpaket till Ukraina, både humanitärt och militärt. Försvaret av Ukrainas frihet är vår tids mest avgörande utrikespolitiska uppgift”, säger statsminister Ulf Kristersson.

Det nya militära stödpaketet planeras innehålla ett kvalificerat vapensystem för luftförsvar inklusive kvalificerad ammunition, samt kvalificerad ammunition till ytterligare luftförsvarssystem, personterrängbilar, personlig utrustning inklusive vinterutrustning och kroppsskydd, riktmedel, tält och maskeringsnät. Innehållet i det planerade militära stödpaketet uppgår till en summa av cirka tre miljarder kronor. Detta är en miljard mer än summan av alla tidigare stödpaket med militär materiel tillsammans (cirka två miljarder).

Det nya humanitära och akuta biståndsstödet omfattar Ukraina och Moldavien och uppgår till cirka 720 miljoner kronor. Stödet ska bidra till att hjälpa Ukraina och Moldavien att ta sig igenom en vinter som av allt att döma kommer att bli tuff för länderna. Det ska hjälpa de allra mest utsatta med tillgång till mat, vatten och sanitet, vinterutrustning, filtar, och värmekällor. Stödet ska också bidra till att börja lägga en grund för det enorma återuppbyggnadsarbete av samhällsinfrastruktur som väntar i Ukraina. Det akuta biståndspaketet kommer att betalas ut genom väletablerade partners till Sverige såsom WFP, Världsbanken och rödakorsrörelsen. Det sker i form av centrala bidrag som öronmärks specifikt för insatser i Ukraina.

Så fördelas det akuta biståndet:

  • World Food Programme – 250 miljoner
  • Fonder hos Världsbanken för Ukraina respektive Moldavien – 140 miljoner + 40 miljoner
  • Nordiska Miljöfinansieringsbolagets Ukraine Green Recovery Programme – 110 miljoner
  • Ukrainska och moldaviska Röda Korset – 50 miljoner + 20 miljoner
  • Minröjning genom Danska flyktingrådet – 10 miljoner
  • Energifond vid givarkonferens för Moldavien – 100 miljoner

Sverige kommer också fortsätta stödja Ukraina inom ramen för vårt EU-medlemskap. Sverige planerar för deltagande i EU:s kommande träningsinsats EUMAM som ska utbilda Ukrainas väpnade styrkor. Sverige driver också på för att de åtta sanktionspaket som hittills beslutats genomförs och respekteras, och för att EU ska kunna enas om ett nionde sanktionspaket. Av stor vikt framåt är också säkerställd funktion av solidaritetskorridorerna för export av ukrainska jordbruksprodukter, hittills har 15 miljoner ton av spannmål och andra jordbruksprodukter exporterats. Under det kommande svenska ordförandeskapet i EU, våren 2023, kommer fortsatt stöd till Ukraina tillsammans med ett upprätthållet starkt tryck mot Ryssland att vara högt prioriterade frågor för regeringen.

I princip samtliga svenska bolag har nu lämnat Ryssland och den svenska handeln med Ryssland har mer eller mindre upphört. Ett fåtal finns fortsatt på plats för att avveckla verksamheten. Under tredje kvartalet minskade importen från Ryssland ordentligt, från drygt 7 miljarder kronor 2021 till 0,5 miljard 2022 – en nedgång med 93 procent. Även den svenska exporten av varor till Ryssland har minskat, från drygt 5 miljarder till 1,4 miljarder – en minskning med 73 procent. Och allt pekar på att utvecklingen kommer att fortsätta.

Industrisatsningarna i norr hotas av spionage – polisen vädjar om hjälp. Polisen varnar nu för att industrisatsningarna i norr hotas av utländskt spionage, uppger SVT.

Med anledning av industrisatsningarna i Norrbotten vädjar nu polisen om hjälp att hålla koll på omgivningarna för att motverka spioneri. Detta efter en rad händelser i Norge med misstänkt ryskt spionage. Samhällsomvandlingen i Kiruna har medfört att omkring 3 000 gästarbetare från 40 olika länder vistats i kommunen.

”Det är omöjligt för oss att ha koll på samtliga, så därför måste vi ha få hjälp från allmänheten om de upptäcker något som ser misstänkt ut”, säger Patrik Ström, beredskapshandläggare på polisen, till SVT.

Iran lär Ryssland sina knep för att kringgå oljesanktioner. Iran förbereder sig för att ge Kreml ritningarna för sitt mest effektiva vapen mot väst: det underjordiska finansiella nätverk som landet förlitar sig på för att undvika sanktioner, skriver Politico.

I åratal har den islamiska republiken utmanat amerikanska ansträngningar att isolera Iran och svälta ut ekonomin genom att bygga ett parallellt universum av bulvanföretag och utländska banker – inklusive stora finansinstitut baserade i Europa och USA – som iranska företag använder för att undvika internationella kontroller och bedriva verksamhet utomlands. När Ryssland står inför en ökande internationell isolering över kriget i Ukraina har Iran, som redan förser Moskva med vapen, erbjudit sig att dela med sig av sin expertis inom konsten att undvika sanktioner, säger västerländska diplomater.

En rad möten nyligen mellan höga ryska och iranska tjänstemän, inklusive iransk centralbankschef Ali Salehabadi och biträdande ekonomiminister Ali Fekri, involverade att lägga grunden för det samarbetet, hävdar diplomaterna.

Om Moskva lyckas kopiera det iranska systemet hoppas man kunna trubba av effekterna av många av de sanktioner som landet står inför, särskilt inom olje- och gassektorn, som utgör ryggraden i dess ekonomi. Ett sådant system skulle ge Rysslands president Vladimir Putin mycket mer flexibilitet – och tid – att fortsätta föra sitt krig mot Ukraina genom att hålla oljeintäkterna flödande.

Ett flertal svenska bolag deltog i den delegation som medföljde statsminister Ulf Kristersson vid hans möte med den turkiske regeringen och presidenten angående ett svenskt kommande medlemskap i Nato. Bolagen som deltog vid en långlunch med Turkiets närings- och teknologiminister Mustafa Vara var Autoliv, Atlas Copco, Ericsson, Munters, Saab och SKF.

I en intervju med DN underströk FAM:s vd Håkan Buskhe vikten av att visa upp att vi är engagerade och att det finns något utanför det här Natomedlemskapet.

”Att det finns starka band affärsmässigt mellan Turkiet och Sverige”, säger han. 

”Från vår sfär så tycker vi att när riksdagen har tagit det här beslutet att gå in i Nato, så är det viktigt att vi kommer med i Nato och det är viktigt för våra företag. De behöver också säkerhet”, sa han vidare.

Saabs vd: Stor möjlighet med Nato-medlemskap. Efter en mycket stark utveckling på börsen tidigare i år har det gått brant utför för krigsmaterieltillverkaren Saab den senaste veckan. Men vd:n Micael Johansson tycks ändå optimistisk inför bolagets möjlighet att öka sin försäljning i framtiden. Efter Rysslands invasion av Ukraina har många länder valt att rusta upp sin försvarsförmåga och det ökar möjligheterna för svensk vapenexport, menar han.

”Att länder spenderar mer på försvar skapar ju en större marknad för oss. Det ser man i Europa, alla länder går ju mot 2 procent av sin BNP, eller bortom 2 procent”, säger Micael Johansson i en intervju med Sveriges Radio.

Även ett svenskt medlemskap i Nato skapar nya affärsmöjligheter för Saab.

”Jag har svårt att se något negativt. Det skapas många möjligheter, det finns en upphandlingsorganisation som är stor som heter NSPA inom Nato, som upphandlar ett hundratal saker om året”, säger Micael Johansson till Sveriges Radio.

”Nu kommer vi att komma in i den processen och få ta del av de upphandlingarna. Så det är en stor möjlighet”, fortsätter han.

Micael Johansson efterlyser även ett ökat exportstöd för den svenska försvarsindustrin från svenska politiker.

Sverige rasar i globala mineralracet – tar 22 år att starta gruva. Svenska mineraler kan bana väg för framtidens elfordon, fossilfria energikällor och mobiltelefoner. Men vi stoppas från att bryta.

”Stor okunskap hindrar Sveriges möjligheter”, säger utredaren Peter Åkerhammar till TN.

Sverige vilar på en lång tradition av gruvverksamhet. Den första svenska gruvdriften kan spåras tillbaka till perioden före Kristus. På den vägen har det fortsatt. Idag är Sverige EU:s största producent av järnmalm och en betydande producent av basmetallerna koppar, bly och zink, och ädelmetallerna silver och guld.

I takt med den aktuella gröna industriella revolutionen ökar dock efterfrågan på helt andra mineraler och metaller. För att tillverka fler elbilar, utrustning för fossilfri el och batterier för energilagring behövs kritiska råvaror, så kallade CRM. Hit hör bland annat kobolt, litium, grafit och sällsynta jordartsmetaller (REE) samt vanadin. Och här är Sverige inte längre bäst i klassen. Inte heller EU för den delen.

”För 70 år sedan var Europa den näst största gruvkontinenten i världen. Men vi har blivit omsprungna av länder i Asien, Sydamerika, Nordamerika, Afrika och Oceanien som har utökat sin brytning av råvaror” förklarar Peter Åkerhammar, utredare på Sveriges geologiska undersökning, SGU.

Kina har det största övertaget. Idag står landet för en betydande andel av den globala mineral- och metallproduktionen av kritiska råvaror.

”För tio år sedan stod Kina för 95 procent av världsproduktionen av REE. Nu är det en lägre andel, men det är fortfarande högt. Det är helt enkelt billigare att bryta de här metallerna där än i västvärlden”, fortsätter Peter Åkerhammar.

Europa har snarare fokuserat på den senare delen av förädlingskedjan. Men med tiden har det skapat en stor obalans ur ett självförsörjningsperspektiv. I Europa konsumerar vi ungefär en fjärdedel av världens råvaror, men producerar endast tre procent. Sett till de globala trenderna inom hållbarhet och energiförsörjning kommer behoven och efterfrågan på de kritiska råvarorna att öka drastiskt framöver. Det gör oss väldigt beroende av import och sårbara om leveransen skulle slås ut i andra länder.

Ryssland är till exempel en stor exportör av grundämnet vanadin, som framför allt används i flödesbatterier och för att jämna ut energiproduktionen i vind- och solkraft. Men på grund av kriget i Ukraina och sanktioner mot Ryssland har efterfrågan på råvaran skenat. Nu måste EU hitta sätt att säkra sin egen tillgång till vanadin.

”Kriget i Ukraina sätter frågan om importberoende högt på agendan. Därför måste vi sikta på självförsörjning för att konkurrera och överleva”, säger Peter Åkerhammar.

Det här är en högt prioriterad fråga för EU. Därför har EU-kommissionen listat 30 CRM:er som bedöms som kritiska för vårt samhälle och för välfärden.

Sverige har jättestor potential att tillgodose oss och Europa med CRM:er som är absolut vitala för den gröna omställningen. Man brukar säga att Sverige är hemlandet för sällsynta jordartsmetaller.

Läs hela artikeln här:

Kan slutligen rekommendera följande artikel av Daniel Korski (fd. senior rådgivare till Storbritanniens tidigare premiärminister David Cameron och grundare av samt vd för techföretaget PUBLIC i Storbritannien. “The march of Ukraine’s tech nerds, Ukraine’s government and its private sector have harnessed digital tools skilfully in modernizing – and in fighting Russia”.

 

Vecka 45

Polisen varnar nu för att industrisatsningarna i norr hotas av utländskt spionage, uppger SVT.

Med anledning av industrisatsningarna i Norrbotten vädjar nu polisen om hjälp att hålla koll på omgivningarna för att motverka spioneri. Detta efter en rad händelser i Norge med misstänkt ryskt spionage. Samhällsomvandlingen i Kiruna har medfört att omkring 3 000 gästarbetare från 40 olika länder vistats i kommunen.

”Det är omöjligt för oss att ha koll på samtliga, så därför måste vi ha få hjälp från allmänheten om de upptäcker något som ser misstänkt ut”, säger Patrik Ström, beredskapshandläggare på polisen, till SVT.

Turkiets president tonar ned betydelsen av utlämningar för att Sverige ska bli Natomedlem. Samtidigt säger Recep Tayyip Erdogan att Sverige behöver bli tydligare i att bekämpa terrorister på svensk mark för att vetot ska släppas.

Statsminister Ulf Kristersson (M) och Recep Tayyip Erdogan höll en gemensam pressträff efter mötet.

”I vår diskussion så var målet att se Sveriges attityd i kampen mot terrorism. Och dessa siffror, 30, 70 eller 100, de är separata och diskutabla frågor”, sade presidenten på en fråga från TT:s utsände om de utlämningar som Turkiet tidigare tryckt så hårt på.

Det var i samband med att Sverige, Finland och Turkiet i somras undertecknade ett samförståndsavtal som Erdogan helt plötsligt på en pressträff utbrast att Sverige lovat att lämna ut 73 personer som en del i Natoprocessen. Nu trycker han snarare på Sveriges kamp mot terrorism och nämner de kurdiska och av Turkiet terrorstämplad organisationerna PKK, YPG, PYD och Gülenrörelsen. Samtidigt nämnde presidenten en specifik person och sade att det är av största vikt att denna ”terrorist” utlämnas till Turkiet. Erdogan tog upp länder som Danmark, Tyskland och Nederländerna dit ”terrorister” flytt.

”Jag är ganska säker på att min kära vän Kristersson förstår mig i den här frågan nu. Vad gäller vapenexport, som tidigare varit en fråga som Turkiet sagt att Sverige måste ta uti med, uppger president Erdogan att Sverige har tagit viktiga steg. Under samtalet med presidenten fick Kristersson också förtydliga att utlämningsbeslut inte är politiska utan ytterst beslut som fattas av Högsta domstolen.

”Det har jag varit väldigt tydlig med. Svensk lag gäller”, säger han.

7 november tog regeringen emot en utredning som har haft i uppdrag att se över hur det fysiska skyddet av civilbefolkningen ska se ut om krigshandlingar drabbar Sverige. I händelse av höjd beredskap och ytterst krig är det en central uppgift för det civila försvaret att värna civilbefolkningen. Ett väpnat angrepp mot Sverige med krigshandlingar på vårt territorium skulle leda till stora påfrestningar för civilbefolkningen på flera sätt. Det behövs därför en planering för hur civilbefolkningen kan skyddas. Utredningen har kommit fram till följande:

Tillgången till skyddsrum i Sverige är god, men det behövs en grundlig genomgång av de befintliga skyddsrummen för att upptäcka och åtgärda fel och brister. Det finns även behov av en viss nybyggnation.

Berörda myndigheter som MSB, länsstyrelserna och samtliga kommuner i landet behöver ha en tydlig plan för genomförandet av utrymning med efterföljande inkvartering på annan plats.

Det bör inrättas en statlig beredskapsorganisation som kan förstärka den kommunala räddningstjänsten. Civilplikten behöver återaktiveras, och den statliga beredskapsorganisationen ska bemannas med civilpliktiga. Trots att mycket av det civila försvaret avvecklades under många år, finns det fortfarande drygt 64 000 skyddsrum med plats för 7 miljoner personer i Sverige. Detta är unikt stora antal, jämfört med övriga världen, och en viktig tillgång för det civila försvaret.

”Civilbefolkningen drabbas alltid hårt i samband med krig, något som vi ser tydligt i Ukraina. Det civila försvaret måste ha förmåga att skydda befolkningen i Sverige. Jag ser därför fram emot att ta del av utredningens förslag inom det här oerhört viktiga området”, säger ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.

Det försämrade säkerhetsläget i ljuset av den ryska aggressionen mot Ukraina kräver att upprustningstakten av totalförsvaret ökas utöver det som fastlagts i regeringens proposition. Totalförsvaret 2021–2025 (2020/21:30) och i överenskommelsen mellan samtliga riksdagspartier från den 16 mars 2022.

Både det militära och civila försvaret behöver utvecklas för att totalförsvaret ska kunna få full effekt. De lagar, regler och processer som styr försvarets möjligheter att växa ska vara ändamålsenliga och anpassade efter säkerhetsläget. Sveriges förmåga att möta hybridhot som exempelvis cyberattacker, desinformation, sabotage samt ekonomisk och politisk påverkan behöver utvecklas. Under hösten 2022 planeras en ny Försvarsberedning att tillsättas som kommer att få en viktig uppgift såväl när det gäller att analysera genomförandet av det innevarande försvarsbeslutet som att ta fram förslag till nästa försvarsbeslut.

Under regeringens inriktning framgår bland annat att cyberhoten mot Sverige och svenska intressen är omfattande och ökar. Inrättandet av det nationella cybersäkerhetscentret innebär att Sveriges samlade förmåga att förebygga, upptäcka och hantera antagonistiska cyberhot stärks. Regeringen avser att under 2023 ta ställning till hur cybersäkerhetscentrets verksamhet fortsatt bör inriktas och bedrivas framgent. Regeringen avser att 1 januari 2023 inrätta en ny myndighet för totalförsvarsanalys, med uppgifter att följa upp och utvärdera utvecklingen i totalförsvaret. Regeringen kommer att fortsätta arbetet med att utveckla systemet för styrning och samordning inom totalförsvaret. Vad avser näringslivets roll inom totalförsvaret har emellertid regeringen inte någon mer konkret inriktning i BP 2023 utan konstaterar endast att regeringen anser att det är viktigt att den svenska försörjningsberedskapen utvecklas och att det är angeläget att näringslivet involveras i arbetet med att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna.

Frihandeln klarade det svåra testet under pandemin. Nu bidrar den till att hantera Putins strypgrepp på Ukraina och Europa, visar en ny rapport.

”Det ser ut som varuhandeln ökar till en all time high i år”, säger debattören Johan Norberg.

Det finns också tecken på att frihandeln klarar av nästa utmaning, det ryska anfallskriget mot Ukraina. Enligt den senaste WTO-bedömningen ökar den globala varuhandeln under 2022 med 3,5 procent jämfört med förra året.

”Ännu en gång ser vi hur snabbt den globala handeln håller på att anpassa sig. Det ser ut som varuhandeln ökar till en all time high i år”, sade Johan Norberg under ett seminarium arrangerat av Frivärld.

”Det är positivt att handeln faktiskt ökar. Dels handlar det om anpassningsförmågan, hur framför allt svenska bolag har varit fantastiska på att ställa om under pandemin och avsluta sina verksamheter i Ryssland. Det ger mig hopp om framtiden. Den anpassningsförmågan kommer att vara central för att hantera toppar och dalar även framöver”, sade Frida Wallnor, ledarskribent på DI.

Läs hela rapporten här:

Ny intern kritik mot Putin efter spannmålsavtalet. Den 2 november meddelade Vladimir Putin att Ryssland återupptar spannmålsavtalet med FN och Ukraina. Ukraina välkomnade beskedet, men i Ryssland har det väckt intern kritik mot den ryska presidenten. Flera högt uppsatta militärbloggare i landet kritiserar Vladimir Putin, rapporterar New York Times.

”Denna svaghet kommer att ha en negativ inverkan på allt” skriver Yuri Podolyaka, militärbloggare med 2,8 miljoner följare på Telegram.

Komsomolskaya Pravdas journalist Aleksander Kots kallar det ”oklokt” att återuppta avtalet och anklagar Ukraina för att inte uppfylla sin del av avtalet. Politiska kommentatorn Sergej Markov skriver på Telegram att Ryssland visar sig svagt. ”Ser allt detta ut som ett förödmjukande nederlag för Moskva? Ja” skriver han.

Kinesiska företag tvingas bort från investeringar i kritiska metaller. Kanadas regering har beordrat tre kinesiska företag att avyttra sina investeringar i kanadensiska mineralföretag med fokus på kritiska metaller, med hänsyn till nationell säkerhet. Det uppger Reuters.

De tre företagen är Sinomine Rare Metals Resources Co Ltd och Chengze Lithium International Ltd, båda baserade i Hongkong, samt Zangge Mining Investment i Chengdu.

Regeringen gav order om avyttringen efter ”rigorös granskning” av utländska företag utförd av Kanadas nationella säkerhet och underrättelsetjänst, meddelar landets industriminister Francois-Philippe Champagne i ett pressuttalande.

”Medan Kanada fortsätter att välkomna utländska direktinvesteringar kommer vi att agera beslutsamt när investeringar hotar vår nationella säkerhet och våra kritiska mineralförsörjningskedjor, både hemma och utomlands”, sade Champagne.

Kanada har stora fyndigheter av kritiska mineraler som nickel och kobolt, av avgörande betydelse för renare energi och annan teknik. Efterfrågan på mineralerna förväntas öka avsevärt under de kommande decennierna. Tidigare i år etablerade Kanada, USA, Storbritannien och några andra länder ett nytt partnerskap som syftar till att säkra tillgången på kritiska mineraler när den globala efterfrågan på dem ökar.

Kriget i UkrainaSäkerhetLars Calmfors
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist