Så påverkas svenska företag av Ukrainakriget

Vecka 40

Gasberoendet riskerar att kasta industrin in i ny kris
Samhällskritiska industrier i södra Sverige har byggt upp ett stort beroende av naturgas. Det var länge en fördel, men har förvandlats till ett bekymmer när tillgången på gas tryter, skriver Di. Om den enda gasledningen mellan Sverige och Danmark bryts skulle det få ödesdigra konsekvenser för hela Sverige. Få lär ha missat de senaste årens diskussion om fluktuerande elpriser och elens stora betydelse för svensk industri. Desto tystare har det varit kring näringslivets beroende av naturgas och de risker som det medför.

Enligt statistiken är det inte en särskilt viktig energikälla, gasen utgör bara 3 procent av Sveriges totala energitillförsel. Men för industrierna i södra och västra Sverige, som har tillgång till rörbunden naturgas, står den för 20 procent. Det är företag vars tillverkningsprocesser i dag helt och hållet bygger på gasens unika egenskaper, vilket gör den nära omöjlig att ersätta med till exempel el. I listan på gasberoende företag finns företag som tillverkar produkter som är viktiga för svensk export, till exempel Höganäs metallpulver. Men här finns även en rad bolag vars produkter är viktiga för samhället, som livsmedelsbolag och kemitillverkare. Många sydsvenska bolag passade på att ersätta olja med gas när det svenska gasnätet invigdes för 38 år sedan. Det sågs då som ett billigare och renare bränsle med lägre miljöpåverkan. Det har varit ett lyckat drag – med fungerande leveranser och ett stabilt och förutsägbart pris har gasberoendet setts som en styrka. Men när Dagens industri ringer runt till de gasberoende industribolagen pekar de på en helt ny situation.

–Tidigare har leveranssäkerheten och prisstabiliteten på naturgas varit betydligt bättre än för el, men så är det inte längre. Erfarenheten av de senaste två åren, med kriget i Ukraina, har visat hur känsligt systemet blev med ett beroende av andra länder. Det har gett kraftiga prisökningar och ökat risken för en gasbrist, säger Richard Molin, global chef för produktion på Höganäs.

Kriget i Ukraina ledde till att gaspriserna i hela Europa exploderade under 2022. I år har de fallit tillbaka och även stabiliserats på nivåer innan kriget. Men stabiliteten är skör och de stora prissvängningarna har fungerat som en väckarklocka, enligt flera gasberoende bolag. Flertalet av de gasberoende företag i södra Sverige som Di har talat med pekar på att varningen kom som en överraskning och ändrade spelplanen över en natt. Inte minst satte den strålkastarljuset på Sveriges stora beroende av Danmark för sin gasförsörjning. För att komma åt gasen är Sverige beroende av en enda, 38 år gammal, ledning som löper från Dragör i Danmark till Malmö. Den grenar sedan ut sig i det 60 mil långa västsvenska naturgasnätet mellan Trelleborg och Stenungsund, som försörjer industrin med gas. Även för lagringen av gasen måste Sverige helt förlita sig på anläggningar i framför allt Danmark, men även i andra länder.

Energimyndigheten skriver till Di att den ser med ”försiktig optimism” på den kommande vintern, då gasläget allt är som mest ansträngt. Myndigheten ligger ändå kvar på krisnivån ”tidig varning” vilket betyder att det finns en ”konkret, seriös och tillförlitlig information om att en händelse sannolikt kommer att resultera i en avsevärd försämring av försörjningssituationen och sannolikt kommer att leda till att beredskaps- eller krisnivån kommer att aktiveras”. För att minska sårbarheten skrev Sverige och Danmark i maj på ett så kallat solidaritetsavtal, med syfte att förebygga konsekvenser av eventuella störningar i gasförsörjningen. Men avtalet omfattar endast de 30.000 svenska hushåll som är anslutna till gasnätet. Däremot omfattas inte industrin eller ens sjukhus och andra kritiska funktioner i samhället.

Svenska lyxbilar säljs till Ryssland
Lyxbilar transporteras via Finland till Ryssland - trots EU:s sanktioner, enligt SvD. Även svenska bilhandlare är inblandade i exportfusket, visar en granskning av Svenska Yle. ”Sanktioner är inte ett hinder för affärer”, svarar bilförsäljaren DeLux-Auto Logistics.

I ett mejl till Yle svarar DeLux-Auto Logistics i Sibirien att västerländska sanktioner ”inte är ett hinder för affärer.”” De bara tillfälligt komplicerar logistikprocessen. Finland har alltid spelat en viktig roll som nav för vår verksamhet, logistiken var väletablerad, alla dokument utfärdades snabbt och utan problem”, skriver bilföretaget.

”Försök att fylla strömmen med flera stora stenar - strömmen kommer fortfarande att hitta sin väg, även om den måste delas upp i små omärkliga bäckar eller gå under jorden.”

DeLux-Auto Logistics i Ryssland skriver i ett mejl till Yle att de för tillfället har stoppat direktimporten av bilar från EU, USA och Kanada. I stället köper de in nya bilar från andra länder där även europeiska bilmärken finns tillgängliga. ”Vi är mycket ledsna över att förlora våra tidigare partners och vänner i Europa, inklusive i Finland. Sanktioner försvårar ömsesidigt fördelaktiga relationer för alla deltagare”, skriver DeLux-Auto Logistics.

Största hotet mot IT-säkerheten: ”Kompetensen på tok för låg i svenska bolag”
Trots rejäl upptrappning av IT-attacker är det ovanligt att ledningsgrupperna i svenska företag fokuserar på it-säkerheten, enligt Aktuell Säkerhet. Men det klart största hotet uppges vara bristen på kompetens i organisationerna. Det framgår i en ny undersökning från GlobalConnect. Bristen på kompetens i organisationen (72 procent) är det största hotet mot IT-säkerheten tillsammans med organisationsstrukturen och kulturella problem (62 procent). Det framkommer i en undersökning bland svenska företag som IT- och telekombolaget GlobalConnect låtit göra. Företagens viktigaste fokus under innevarande år kommer vara att öka den interna medvetenheten om IT-säkerhet.

– Kunskapsnivån kring IT-säkerhet är på tok för låg i svenska företag och organisationer vilket är allvarligt på en nationell nivå. Fler behöver rusta sig för att kunna skydda sig mot it-attacker, annars är risken stor för fler samhällspåverkande incidenter, säger Henrik Hammarström, chef för GlobalConnect Sverige.

Cybersäkerhetsprogram och försäkringar är en självklar del i att bygga upp företagets försvar mot IT-attacker men det är minst lika viktigt att förebygga problem kopplade till den mänskliga faktorn. En viktig del i arbetet för en ökad IT-säkerhet är att de anställda lär sig att vara försiktiga i IT-miljön, inte klickar på tveksamma länkar eller öppna bilagor från okända avsändare eller lämnar ifrån sig känsliga uppgifter. Antalet cyberattacker har ökat kraftigt i samhället de senaste åren, både mot offentliga aktörer och privata företag. Det handlar exempelvis ofta om överbelastningsattacker, där ett system belastas med så mycket datatrafik att det kraschar och blir oåtkomligt. Det är också vanligt att illasinnade installerar virus som i sin tur stänger ner organisationernas it-system och där man sedan kräver en lösensumma för att öppna systemen igen.

– Företagen måste förutsätta att IT-attacker kommer att hända och ha en plan för hur de ska hantera risken. Det handlar inte längre om en organisation kommer att utsättas, utan när. Det är därför väldigt viktigt att agera förebyggande i sitt IT-säkerhetsarbetet, säger Henrik Hammarström.

Cybersäkerhet på agendan när ministern för civilt försvar besökte London
Den 19–20 september var minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i London för bilaterala möten om cybersäkerhet, resiliens, desinformation och Ukraina. Resan inkluderade även besök på Storbritanniens nationella cybersäkerhetscenter, NCSC, samt brittiska regeringens kriskoordinationscentral, COBRA. Syftet med resan var att utbyta erfarenheter med brittiska motparter kring arbetet med cybersäkerhet, resiliens och desinformation, och erfarenheter och analyser kring Rysslands krig mot Ukraina.

Carl-Oskar Bohlin träffade Storbritanniens minister för de väpnade styrkorna, James Heappey, säkerhetsminister Thomas Tugendhat, samt Jeremy Quin, minister med ansvar för brittiska regeringens kansli, för att diskutera dessa frågor. Under resan hade ministern för civilt försvar även möte med ledningen för Storbritanniens nationella cybersäkerhetscenter, NCSC, för att få en djupare inblick i centrets verksamhet. De brittiska värdarna presenterade hur de arbetar med incidenthantering och delade lärdomar från cybersäkerhetssamarbetet mellan privat och offentlig sektor.

– Det allvarliga säkerhetspolitiska läget understryker det stora behovet av att stärka Sveriges beredskap inom flera områden, inte minst vad gäller vår cybersäkerhet. Storbritannien är unika i sitt framåtlutade arbete med cybersäkerhet och det brittiska cybercentret har utvecklat ett effektivt samarbete mellan regering, industri och akademi. För att öka motståndskraften inom cyberområdet kan Sverige lära av detta exempel och stärka samarbetet mellan offentlig och privat sektor, säger Carl-Oskar Bohlin.

Vid besöket hos NCSC deltog även statssekreterare från Försvarsdepartementet, Statsrådsberedningen och Justitiedepartementet samt tjänstemän från Regeringskansliet.

USA-myndighet varnar för kinesiskt routerhack
Den nationella amerikanska säkerhetsmyndigheten NSA, cybersäkerhetsmyndigheten CISA och FBI har gått ut med en gemensam varning för att hackergruppen Blacktech installerar bakdörrar i routrar. Det rapporterar Computer Sweden. Målet för hackergruppen – som uppges vara statligt sponsrad av den kinesiska regimen – sägs vara att komma åt data från olika organisationers nätverk. Metoden som hackergruppen använder fungerar på flera olika typer av nätverksutrustning, men så här långt är det primärt routrar från Cisco som har kapats. Systemadministratörer uppmanas nu att vara uppmärksamma på otillåten nedladdning av imagefiler och ovanliga omstarter.

Vecka 39

Omöjligt stoppa export till Ryssland från EU
Svensk handel med Rysslands närområde väcker allvarliga misstankar om försök att kringgå sanktionerna. Men exporten är svår att stoppa - om inte hårdare tag sätts in, säger experten Tom Keatinge, enligt SvD.

Svensk export till Ryssland minskade kraftigt efter landets invasion av Ukraina i februari förra året. Samtidigt ökade handelsflödet till forna Sovjetstater som står Ryssland nära. Något som flera bedömare menar tyder på att sanktionerna rundas. Tom Keatinge är en Englandsbaserad forskare och sanktionsexpert på CFCS (Center för finansiell brottslighet och säkerhet), en del av den europeiska tankesmedjan Rusi. Enligt honom kan det finnas flera förklaringar till de ändrade handelsrutterna, men mest troligt beror det på att sanktionerna kringgås i någon mån.

– Det är definitivt så att de länder som har historiskt tajta ekonomiska band med Ryssland är sårbara för att agera som inkörsportar för import till Ryssland. Men huruvida det indikerar att sanktionerna inte fungerar är svårt att svara på, säger han.

– Vissa skulle säga att enbart det faktum att Ryssland tvingas hitta omvägar för att få in varor är ett bevis på att de har effekt. Men jag vill snarare argumentera för att det tyder på att sanktionerna inte fungerar, varorna åker bara en annan väg in i Ryssland, säger Keatinge.

– Samtidigt pekar flera ekonomer på att den ryska ekonomin lider svårt, så sammantaget har de en effekt. Frågan är bara, har de den effekt vi vill? Förmodligen inte, för Ryssland har fortfarande tillgång till komponenter som borde ha stoppats av sanktioner för flera månader sedan.

Problemet, menar han, är att företag i dag kan hävda att de inte känner till huruvida deras varor hamnar i Ryssland.

– Privata företag kommer typiskt sett titta på lagen och betala advokater som ger dem råd om hur de ska agera för att inte bryta mot den. Jag tror att många företag som gjort affärer med exempelvis Kazakstan kommer att kunna visa dig deras rättsliga analys som säger att de inte gjort något fel, även om produkterna sedan hamnat i Ryssland utan deras kännedom. För att komma åt det behöver lagstiftningen stramas åt, säger Keatinge.

– Ignorans ska inte vara en giltig ursäkt. Om du säger att ”jag dubbelkollade allt med mina advokater”, men dina produkter ändå hamnar i Ryssland, då bör du bli ansvarig och åtalad. Jag tycker att företag inom EU kan hävda sin oskuld för enkelt i dag.

Efter att ha granskat Sveriges arbete med sanktionerna som en del i ett forskningsprojekt, som syftar till att kartlägga hur EU:s sanktioner fungerar, är Tom Keatinges bild att det är splittrat. Ansvaret för att upprätthålla sanktionerna ligger hos flera olika myndigheter utan en fungerande samordning. Och det innebär en större risk att sanktionsfuskare kommer undan.

– Det är tydligt att kapaciteten för att utreda sanktionsbrott hos brottsbekämpande myndigheter är väldigt låg. Om det förelåg ett sanktionsbrott, skulle myndigheterna upptäcka det? Antagligen inte, säger han.

– Men det kommer alltid att finnas hål i systemet. Därför tror jag inte att det är möjligt att helt stoppa import till Ryssland från EU, även om det vore trevligt att tro det. Och Ryssland kommer alltid att försöka hitta andra vägar. Frågan är snarare hur mycket man kan minska den ryska importen.

Om vi kan få Kreml att tänka två gånger innan de avfyrar robotar mot Ukraina för att de inte kan säkert kan ersätta robotarna skulle det vara bra. Sanktioner är inte, som Keatinge menar att politiker vill ge sken av, en strömbrytare som man kan slå av och på.

– Det är i bästa fall ett långsamt verktyg som drar åt tumskruvarna lite mer varje gång du upptäcker ett nytt mål.

EU ska vässa sanktionerna mot Ryssland

Den ryska ekonomin lider av västvärldens sanktioner. Det gör det svårare att finansiera kriget mot Ukraina. Men det finns kryphål, skriver DN. EU vill täppa till dem och pressar transitländer att inte sälja teknisk utrustning från västvärlden till Ryssland. Häromveckan tvingades ett plan med 170 passagerare nödlanda på ett fält i Sibirien efter fel i hydraulsystemet. Ingen skadades. Men spekulationerna satte omedelbart igång: Ryskt flyg har problem med tekniskt underhåll och reservdelar på grund av sanktionerna från västvärlden, rapporterar BBC. Just produkter som kan användas både civilt och militärt, som drönare, var bland de första som fick exportförbud från EU efter att anfallskriget mot Ukraina inleddes 2022. Även import av rysk kol och olja stoppades. Sedan dess har EU-ländernas handel med Ryssland sjunkit drastiskt, vilket påverkar landets ekonomi.

– Rysslands BNP har alltid följt oljeprisets utveckling. Nu har den slutat göra det, säger Maria Perrotta Berlin, forskare på Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm.

–Även om Ryssland säger att man har en ekonomisk tillväxt på en eller två procent så borde den kanske vara åtta eller tio, fortsätter hon.

Trots sanktionerna letar sig listade produkter från västvärlden till Ryssland och vice versa. Handeln går i många fall genom så kallade tredjeländer. I vintras blev till exempel ett reportageteam från DN vittne till hur tyska lyxbilar fördes in i Ryssland vid en gränspassage i Georgien. Landet har lovat att inte släppa igenom varor som finns på sanktionslistor.

– För EU är det problematiskt att tredjeländer hjälper Ryssland att kringgå sanktionerna. Det minskar effektiviteten av dem och EU utforskar nu vilka vägar man kan ta för att ändra på det, säger Maria Perrotta Berlin.

Vid ett seminarium i Bryssel nyligen framhöll David O’Sullivan, EU:s sändebud för sanktioner, att EU måste öka trycket på tredjeländer och ekonomiska aktörer för att få stopp på kryphålen.

– Kringgåendet kan inte helt elimineras, men vi måste skilja på vad som är skadligt och vad som inte är det. Generellt måste vi stoppa Ryssland från att få den teknik som behövs för att skapa intelligentare och mer dödliga vapen, sade O’Sullivan.

EU har tillsammans med USA, Japan och Storbritannien listat 45 produkter som är särskilt känsliga: optiska läsare, integrerade kretsar, minneskort och så vidare. Tillsammans och var för sig har dessa länder besökt bland annat Georgien, Serbien, Turkiet och Förenade Arabemiraten för att få dem att stoppa transithandeln. Största problemet är Kina.

– Omkring 70 procent av vidareexporten av dessa känsliga produkter kommer från Kina. Vi vet inte i vilken utsträckning det handlar om exempelvis varor tillverkade i Kina, men med västerländsk teknologi, sade David O’Sullivan på seminariet.

För att försöka minska Rysslands exportintäkter införde västvärlden förra året ett pristak på olja. Det innebär att företag i väst bara får transportera och försäkra handel med rysk råolja om priset är lägre än 60 dollar per fat. Effekten av taket är att länder som Kina och Indien inte heller vill betala mer än 60 dollar per fat, men det har också uppstått en ”spökflotta” med fartyg som transporterar rysk olja där ägarna är anonyma. Forskaren Maria Perrotta Berlin efterlyser att västvärlden sänker sitt pristak på rysk olja.

– I stort sett hela ryska ekonomin används för att finansiera kriget och den baseras på oljeexporten. Begränsar man intäkterna från oljan funkar det väldigt bra, säger hon.

Tredje mötet genomfört i Näringslivsrådet
När Näringslivsrådet träffades tisdagen den 26 september var det för att följa upp och fortsätta diskussionen om försörjningsberedskap från mötet i juni. Näringslivsrådet syftar till att stärka privat-offentlig samverkan i tvärsektoriella frågor som avser krisberedskap och totalförsvar. Ordförande för Näringslivsrådet och minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, inledde mötet tillsammans med försvarsminister Pål Jonson och energi- och näringsminister Ebba Busch. Överbefälhavare Micael Bydén och Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) redogjorde sedan för omvärldsläget på det militära respektive civila området.

Den särskilda utredaren för Utredningen om nationell samordning av försörjningsberedskapen, Birgitta Böhlin presenterade därefter det betänkande som togs emot av Carl-Oskar Bohlin den 30 augusti. Den sista punkten på mötet handlade om vikten av kontinuitetshantering genom hela hotskalan och hur företag kan förbereda sig för att möta den nya och komplexa hotbilden. Ämnet presenterades av Sebastian Carlsson, vice VD för teknikkonsultföretaget Combitech. Näringslivsrådets nästa möte äger rum i början av december.

Vecka 38

Satsningar för att stärka skyddet av civilbefolkningen vid krig
Om det värsta skulle inträffa – att Sverige drabbas av krig – behöver civilbefolkningen skyddas. Erfarenheter från Ukraina visar att krigföring ofta riktas direkt mot civil infrastruktur. Regeringen föreslår i budgetpropropositionen för 2024 ett tillskott till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), för att förstärka både arbetet med upprustning av skyddsrum och den kommunala räddningstjänstens förmåga under höjd beredskap.

Det civila försvaret är avgörande för Sveriges försvarsförmåga och motståndskraft. En central uppgift för det civila försvaret vid höjd beredskap är att värna och skydda civilbefolkningen. Tillgången till skyddsrum samt förmågan hos räddningstjänsten att agera under krig är centrala delar i skyddet av civilbefolkningen. Som en del av den pågående upprustningen av det civila försvaret prioriterar regeringen nu att stärka dessa områden. Den kommunala räddningstjänsten är i dag framför allt dimensionerad för att hantera fredstida olyckor. För att kunna hantera de stora påfrestningar som ett väpnat angrepp mot Sverige skulle innebära behöver den kommunala räddningstjänsten förstärkas.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen ett tillskott på 40 miljoner kronor till MSB för att stärka den kommunala räddningstjänstens förmåga att agera under höjd beredskap och krig. Tillsammans med de medel som redan har avsatts för befolkningsskydd och räddningstjänst i Totalförsvarspropositionen 2020 innebär det en satsning på totalt 120 miljoner kronor på kommunal räddningstjänst under 2024. Pengarna är tänkta att användas både för att stärka MSB:s egen verksamhet på området, vilket inkluderar stöd till kommunerna i form av bland annat planeringsstöd, och för att MSB ska fördela ut pengar direkt till kommunernas verksamhet för räddningstjänst.

Sveriges stora bestånd av skyddsrum är en annan viktig komponent i skyddet av civilbefolkningen. Standarden på skyddsrummen är dock varierande. Sverige behöver ha ett modernt och väl anpassat fysiskt skydd för civilbefolkningen mot direkta konsekvenser av krigshandlingar på svenskt territorium. Regeringen anser därför att en satsning på befintliga skyddsrum är angelägen och föreslår ett tillskott till MSB på 100 miljoner kronor från och med 2024, för fortsatt upprustning och modernisering av skyddsrum. Satsningen på befintliga skyddsrum är ett sätt att skyndsamt öka förmågan att skydda civilbefolkningen.

Regeringen avser lämna dessa förslag till riksdagen i budgetpropositionen för 2024. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

AI-attacker ökar kraven på företags säkerhetsstrategi
Det råder ett akut behov av att ta cybersäkerhet på allvar, visar en ny rapport som Dagens PS skriver om. 180 svenska vd:ar och chefer har intervjuats i en undersökning som YouGov har gjort på uppdrag av cybersäkerhetsföretaget Palo Alto Networks. 42 procent menar att cybersäkerhet inte ligger på styrelsens bord, samtidigt anger 74 procent att ansvaret vilar på dem om en attack skulle ske.

– För att hålla jämna steg med en hotbild som förändras snabbt måste cybersäkerhet vara prioriterat hos alla organisationer, och det bör starta från toppen med styrelsen och ledningsgruppen, säger Åsa Edner, landschef i Sverige på Palo Alto Networks, i en kommentar till Dagens PS.

Spionaget mellan USA och Kina mer omfattande än kalla kriget
USA och Kina lägger mer resurser på att spionera på varandra än vad Sovjetunionen och USA gjorde under kalla kriget. Det säger FBI:s chef Christopher Wray till New York Times, enligt Di.

”Jag ser det här som vår generations utmaning”, säger han till tidningen.

Kampen om det ekonomiska, politiska och teknologiska världsherraväldet mellan de två supermakterna USA och Kina bedrivs med allt mer avancerade metoder, skriver New York Times. Kina är numerärt överlägset, och USA försöker kontra med den senaste digitala tekniken, som artificiell intelligens.

”Faktum är att jämfört med Folkets befrielsearmé (Kinas militär, reds anm.) är vi totalt underlägsna i antal på marken, men det åligger oss att försvara det amerikanska folket här på hemmaplan”, säger Christopher Wray till New York Times.

FBI:s särskilda enhet för kontraspionage har de senaste tolv månaderna identifierat ett dussintal intrång av kinesiska medborgare på amerikanska militäranläggningar, skriver tidningen med hänvisning till regeringskällor.

Enligt New York Times har Kinas president Xi Jinping aviserat en större tolerans för djärva operationer utomlands från kinesiska spionorganisationer. USA å sin sida har, genom CIA och försvarshögkvarteret Pentagon, etablerat nya centrum helt inriktade på att spionera på Kina. Kapaciteten för avlyssning har rampats upp, bland annat möjligheterna att uppsnappa elektronisk kommunikation med till exempel flygplan längs Kinas kust. Båda parterna genomför omfattande initiativ för att utnyttja artificiell intelligens, AI. USA:s regering hoppas att det ska hjälpa till att väga upp Kinas överlägsna numerär.

Enligt New York Times källor hoppas Kina att AI ska ge möjligheter att platsbestämma amerikanska ubåtar samt ge en dominerande position i rymden. Beprövade metoder har emellertid inte övergetts. Enligt artikeln försöker Kina etablera agenter var det än går i amerikanska regeringsorgan, i teknikbolag och i det krigsindustriella komplexet. Så fort någon lägger ut på det professionella nätverket Linkedin att den börjat ett jobb som är offentligt men säkerhetskänsligt, överröses de av kontaktförfrågningar från kineser, uppger New York Times källor.

Saab får beställning på AT4 och Carl-Gustaf-ammunition från USA
Saab och USA:s försvarsdepartement utökar ett befintligt ramavtal gällande pansarskottet AT4 och ammunition till granatgeväret Carl-Gustaf®. Saab har också fått en order på 104.9 miljoner USD (motsvarande cirka 1 miljard SEK) med leveranser 2024-2026.Det utökade ramavtalet, som ursprungligen tecknades 2019, ger den amerikanska försvarsmakten möjlighet att lägga beställningar till ett värde av ytterligare 422 miljoner USD. Ordern inkluderar pansarskottet AT4CS RS och den nya programmerbara spränggranaten för Carl-Gustaf, HE 448.