NYHET1 februari 2023

Så påverkas svenska företag av Ukrainakriget

Johan Sjöberg, ansvarig för säkerhets- och försvarspolicyfrågor, ger en lägesuppdatering om den säkerhets- och försvarspolitiska utvecklingen med särskilt fokus på hur Rysslands aggressionskrig i Ukraina påverkar svenska företag säkerhetspolitiskt och handelsmässigt. Hur påverkas till exempel handelsrelationerna och hur slår sanktioner och motsanktioner mot olika branscher?

Johan Sjöberg, expert på försvars- och säkerhetsfrågor, på Svenskt Näringsliv. Foto: Mostphotos/Ernst Henry

Vecka 5

Förlängda EU-sanktioner med anledning av det fortsatta anfallskriget mot Ukraina
Rådet har beslutat att förlänga de restriktiva åtgärderna mot vissa ekonomiska sektorer i ryska federationen med sex månader, till och med den 31 juli 2023. Sanktionerna infördes 2014, med anledning av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina, och har utvidgats kraftigt efter februari 2022, till följd av Rysslands oprovocerade och oberättigade militära angrepp mot Ukraina.

De består för närvarande av en lång rad sektorsvisa åtgärder, bland annat restriktioner vad gäller handel, finansiering, teknik och varor med dubbla användningsområden, industri, transport och lyxvaror. I sanktionerna ingår även ett förbud mot import eller överföring av råolja sjövägen och vissa petroleumprodukter från Ryssland till EU. Dessutom har flera ryska banker stängts av från Swift, och ett tillfälligt stopp för sändningsverksamhet och licenser har införts för flera Kreml-stödda mediekanaler som sprider desinformation.

Italien i historiskt gasavtal med Libyen
Italiens premiärminister Giorgia Meloni reste i helgen till Libyens huvudstad Tripoli tillsammans med Claudio Descalzi, vd för det italienska olje- och gasbolaget Eni, för att underteckna avtalet, som är värt 8 miljarder dollar, motsvarande 83 miljarder kronor, skriver Dagens Industri.

Överenskommelsen mellan Libyens nationella olje- och gasbolag NOC och Eni är ytterligare ett steg på Italiens väg mot att frigöra sig från beroendet av rysk gas och kallas för historiskt.

”Det är vår största affär inom energisektorn på 25 år, ett stort ögonblick”, sa Fahrat Bengdara, vd för NOC, till media.

”Italien kan och vill spela en viktig roll i att hjälpa de afrikanska länderna att utvecklas. Det här är en del i det”, kommenterade Giorgia Meloni.

Libyen har störst gastillgångar i Afrika efter Nigeria, Algeriet, Mocambique och Egypten och avtalet innebär att Eni kommer att göra stora investeringar i Libyens gasanläggningar. Det finns redan nu en gasledning mellan staden Mellitah och Gela, på Sicilien, som heter Green Stream och som byggdes 2003.

Enligt beräkningarna i det nya avtalet ska Libyen kunna leverera 8,7 miljarder kubikmeter gas om året till Italien, de kommande 25 åren.

”Det här avtalet kommer att möjliggöra viktiga investeringar i Libyens energisektor och bidra till lokal utveckling och arbetstillfällen”, säger Enis vd Claudio Descalzi.

Italien importerar hela 95 procent av sin gas och före kriget i Ukraina kom 42 procent av den från Ryssland. Nu vill den nya italienska regeringen bli helt oberoende av rysk gas och har redan tidigare slutit nya gasavtal med Algeriet och Qatar.

I höstas meddelade man också att man på nytt ska börja utvinna mer av den egna gasen som finns på havsbotten i Adriatiska havet. Det nya gasavtalet med Libyen får både ris och ros på hemmaplan i Italien. Även den tidigare regeringen, under ledning av Mario Draghi, fick kritik för att den slöt överenskommelser med länder med bristande demokrati och politisk instabilitet och samma sak hörs nu kring regeringen Meloni.

”Vi kommer att arbeta för en stabilare situation och demokratiska val i Libyen”, försäkrar den italienska premiärministern som svar.

Nya amerikanska sanktioner mot Ryssland
Den 27 januari tillkännagav USA:s finansdepartementet nya sanktioner mot åtta individer och 16 entiteter och fyra flygbolag. Sanktionerna riktar sig mot infrastruktur som nyttjas för ryska operationer mot Ukraina. Att notera är att USA dessutom nu kategoriserar Wagnergruppen som en transnationell brottslig organisation.

IEA räknar med rekord i efterfrågan på olja
Efterfrågan på olja är på väg upp till en historisk rekordnivå senare i år, enligt en månadsrapport från den internationella energirådgivaren IEA.

Kinas slopade covid-19-restriktioner pekas ut som en avgörande faktor. IEA:s prognos är att efterfrågan ökar med 1,9 miljoner fat per dag i år, upp till rekordhöga 101,7 miljoner fat per dag. Utbudet väntas dock överstiga efterfrågan med omkring 1 miljon fat per dag under årets första tre månader, men sedan tar efterfrågan fart i Kina. Kina måste först ta sig igenom vad som väntas bli några tuffa månader ekonomiskt och både med- och motvind på vägen ut ur nästan tre års covid-19-restriktioner, enligt IEA.

Ryssland fortsätter samtidigt att producera nästan som vanligt, trots Ukrainakriget. I december uppmättes den ryska oljeproduktionen till nästan 11 miljoner fat per dag, trots att en del av EU-sanktionerna mot ryska oljeprodukter redan trätt i kraft. Under årets första kvartal – när fler sanktioner mot ryska oljeprodukter träder i kraft – väntas den ryska produktionen falla med 1,5 miljoner fat per dag. Detta kan i kombination med ökad efterfrågan i Kina senare i år snabbt förändra förhållandena mellan utbud och efterfrågan på oljemarknaden globalt, enligt IEA, som varnar för prislyft.

Bland större producenter räknar IEA att oljeproduktionen ökar i länder som USA, Brasilien, Norge och Kanada i år, medan de så kallade Opec-plusländerna – där länder som Saudiarabien och Ryssland ingår – sammantaget väntas minska produktionen med 870 000 fat per dag. Råoljepriset på världsmarknaden steg kraftigt våren 2022, i skuggan av den ryska attacken mot Ukraina. Utvecklingen toppade i september, varefter priserna har pressats nedåt och pendlat kring 80 dollar per fat i år. I onsdagens handel kostar ett terminskontrakt för leverans av så kallad brentolja nästa månad drygt 87 dollar per fat, vilket kan jämföras med bottennapp i december, under 77 dollar per fat.

Påverkanskampanjerna mot Sverige blivit fler och varit mer aggressiva
Vid regeringens pressträff den 31 januari om säkerhetsläget i Sverige deltog Mikael Tofvesson, chef för operativa avdelningen på Myndigheten för psykologiskt försvar.

Enligt Tofvesson har kampanjerna mot Sverige blivit fler och varit mer aggressiva nu än i våras. Det handlar om hat och hot och vilseledande budskap. Han bedömer att det kommer fortsätta, ”en lång tid framöver”, även om det i dagsläget inte föreligger en tydlig eskalation av situationen.

Vecka 4

Indien fortsätter köpa den ryska oljan

Indien har 33-faldigat importen av rysk olja sedan Ryssland invaderade Ukraina. Att Ryssland får avsättning för sin olja i Indien försvagar effekten av västvärldens sanktioner – men Indien har sina skäl att köpa, skriver Dagens Industri.

Bränslepriserna har varit relativt stabila i Indien det senaste halvåret. En anledning är att Indien köper rysk olja till rabatterat pris, när den bojkottas av andra länder på grund av kriget i Ukraina. Så i takt med att EU:s import av rysk olja minskat, så har den ökat till Indien. Ryssland är nu Indiens största leverantör och de senaste sju månaderna har Indien betalt lika mycket oljepengar till Ryssland som under de senaste tio åren.

”Indiens ekonomi är extremt känslig för priset på olja, eftersom vi importerar nästan allt. Därför kan indiska val vinnas eller förloras på grund av just oljepriset”, säger finansmannen Ramesh S Damani när Di träffar honom på hans kontor i bankkvarteren i Bombay.

”Så när det finns chans att köpa olja till 30 eller 40 procents rabatt vore det politiskt självmord att inte passa på”, säger Ramesh S Damani.

Olja är Indiens största importvara, och historiskt har prishöjningar fått den indiska ekonomin att braka samman. Så när kriget i Ukraina fick priserna att stiga, var den indiska finansministern Nirmala Sitharaman tydlig med att importen av billig rysk olja var en del av Indiens inflationshantering. Från indiskt håll försvarar man också beslutet med att eftersom Ryssland är en av världens största oljeproducenter, går det inte att plötsligt ta bort den ryska oljan från världsmarknaden utan att riskera ekonomiskt kaos.

Kina kritiseras av USA för fortsatt stöd till Ryssland

Vita huset sa den 24 januari att man kommer att fortsätta utöva påtryckningar på Kina när det gäller stöd till Ryssland.

Enligt Time Magazine finns det tecken på att kinesiska statligt ägda företag skickar pengar och material till Ryssland. Tidningen skriver vidare att Bidenadministrationen anser att de statligt ägda företagen förser Ryssland med vad som kallas ”icke-dödliga vapen” och ekonomiska medel, något som skulle kunna ses som ett brott mot de sanktioner som väst lagt mot Ryssland. Kina har valt att gå en egen väg och sagt sig stå neutralt i kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Enligt nyhetsbyrån Reuters har USA kommit fram till att vissa statligt ägda kinesiska företag skickar materiel till Ryssland som sedan används i kriget mot Ukraina. Enligt källor till nyhetsbyrån är det inte klart om den kinesiska regimen känner till företagens stöd.

Frågan om stödet till Ryssland har tagits upp av USA i kontakterna med Kina och Vita huset har varnat för de återverkningar ett sådant stöd skulle kunna få, skriver Time.

Enligt källor nära Bidenadministrationen, som tidskriften talat med, kan det röra sig om ett aktivt stöd från de statliga företagen. På tisdagskvällen svensk tid sa Vita huset i ett uttalande, som relaterades av Reuters, att man kommer att ”fortsätta föra fram vilka återverkningar ett stöd i form av materiel till den ryska krigsinsatsen mot Ukraina” kan komma att få.

Nedskrivning av nettotillgångar av verksamheten i S:t Petersburg i det fjärde kvartalet 2022

Den tilltänkta köparen av den ryska verksamheten, G-Group, har inte erhållit nödvändiga tillstånd från ryska myndigheter varför kontraktet har annullerats. Bonava beskrev att denna risk var högst sannolik i ett pressmeddelande den 17 november 2022. Beslutet att lämna Ryssland ligger fast och försäljningsprocessen har återstartats. Osäkerheten avseende både tid och belopp för en sådan försäljning gör att Bonava fattat beslutet att skriva ned nettotillgångar av verksamheten i S:t Petersburg i det fjärde kvartalet till noll.

De projektfinansieringsgarantier som Bonava AB ställt till förmån för sitt dotterbolag i S:t Petersburg regleras i samband med överlämning av bostäder och minskar enligt plan varför ingen reservering av dessa poster bedöms nödvändig. Detta är majoriteten av de garantier som Bonava AB utställt.

Svenska banker lyckas inte ta sig ur Ryssland

Det har blivit svårare för västerländska banker att avveckla sina filialer i Ryssland. Varken SEB eller Ikea-sfärens Ikano Bank har ännu lyckats stänga sina verksamheter, trots avsiktsförklaringar för länge sedan. Trots att snart ett år har passerat sedan Ryssland invaderade Ukraina har bara ett fåtal banker med säte i västländer lyckats avsluta sina affärer i Ryssland.

Enligt Financial Times har också ett dekret nyligen utfärdats där försäljningar av utländsk bankverksamhet måste godkännas av president Vladimir Putin själv.

”Mäktiga ryssar med nära band till Kreml försöker utnyttja sitt inflytande för att roffa åt sig verksamheter från flyende utlänningar”, säger en källa med insyn i förhandlingar till FT.

Från Sverige är det bara SEB, av de fyra storbankerna, som har kvar verksamhet i landet.

SEB håller fortfarande på att ”skala ned” verksamheten, uppger Niklas Magnusson, pressansvarig för banken, i ett mail.

”Detta är en process som fortgår, och som behöver ske på ett ansvarsfullt och ordnat sätt och i enlighet med regulatoriska och legala skyldigheter. Den kommer därför att ta viss tid”, skriver han till Di.

I oktober 2022 informerade Ikano Bank Ryssland på sin hemsida kunderna att deras skulder måste regleras senast den 20 november och att korten skulle sluta att fungera den 26 december. Men affären har ännu inte godkänts, och den ryska hemsidan upplyser om kundtjänstens bemanning under januari, vilket indikerar att verksamheten pågår som tidigare.

”Vi kan bekräfta att Ikano Banks ägare har ansökt om tillstånd att sälja banken till Credit Europe Bank i Ryssland. För närvarande fortsätter Ikano Bank att operera och fullgöra alla skyldigheter gentemot kunder”, uppger Marie Gällstad, koncernansvarig för kommunikation på Ikano till Di.

Konferens den 31 januari om uppbyggnad och investeringar i Ukraina

Den 31 januari organiserar Ukraine-Luxembourg Business Club (ULBC) en internationell konferens om återuppbyggnaden av Ukraina med deltagande från både näringsliv, politiken och organisationer. För eventuellt deltagande, registrering på följande länk:

Stabila godsmängder 2022 enligt Sjöfartsverket

Trots krig, inflation och skenande bränslepriser var 2022 ett stabilt år för sjöfarten, för både gods- och passagerartrafik. Hamnarna i Helsingborg och Göteborg toppar Sjöfartsverkets statistik. Trots skenande bränslepriser, hög inflation och krig i Europa står sjöfarten stabilt när det gäller godsleveranser till och från de svenska hamnarna. Även passagerartrafiken har återhämtat sig efter nedgången till följd av pandemin.

Två hamnar toppar Sjöfartsverkets statistik för sjöfarten 2022. Efter en kraftig nedgång på grund av pandemin ser Sjöfartsverket att trenden är uppåtgående när det gäller passagerartrafiken.

”Passagerartrafiken har börjat öka igen de senaste två åren och börjar nu närma sig de nivåer vi såg innan pandemin. Det är färjetrafiken som står för den största delen av ökningen”, säger Niclas Härenstam, kommunikationsdirektör på Sjöfartsverket.

Sett till antal överstiger fjolårets kryssningar 2019 års volym. Men antalet passagerare på kryssningar är ännu inte tillbaka på samma nivåer. Detta skulle kunna vara en konsekvens av att färre turister utanför Europa väljer kryssningar i Sveriges närområde efter Rysslands invasion av Ukraina. De senaste åren har sjöfarten utsatts för prövningar. Containerbrist efter pandeminedstängningar av kinesiska hamnar, försenade leveranser efter stopp i Suezkanalen, krig i Ukraina med sanktioner mot Ryssland, brist på bemanning och drivmedelspriser som vissa dagar varit uppe på nivåer som motsvarar det tredubbla än för ett år sedan. Trots detta visar Sjöfartsverkets siffror att godsvolymerna varit stabila, med endast små förändringar, från 2008 och framåt.

”Sammantaget över åren ser vi tydligt att viljan att använda sjöfart inte påverkas. Nio av tio varor går via sjöfart till och från Sverige och det är glädjande att leveransen av basvaror fungerar så väl trots allt”, säger Niclas Härenstam.

Det totala antalet anlöp ökade något under 2022, från 71 264 året innan till 75 083. Mest trafikerad bland Sveriges hamnar var Helsingborg, följt av Göteborg, Trelleborg och Ystad. Störst antal passagerare hade Helsingborgs hamn, följt av Stockholm, Ystad och Strömstad. När det gäller gods är det i Göteborg som störst mängd lastas och lossas, därefter Brofjorden, Trelleborg och Helsingborg.

Företag utgör kärnan i det svenska totalförsvaret men har ingen skyldighet att krigsplacera i fredstid

I takt med att allt fler svenskar krigsplaceras ökar frågorna bland arbetstagare och arbetsgivare. Under veckan har bland annat MSB intervjuats av media avseende krigsplaceringar inom privata bolag vilket föranlett behov av förtydliganden från Svenskt Näringsliv.

Under måndagen intervjuades jag av SVT där jag underströk att privata företag, till skillnad från civil- och värnplikt, inte har några skyldigheter att förbereda verksamheten under fredstid. Det som dock är möjligt idag är att man på frivillig basis ser över resurssättning av personal i händelse av kriser och krig. Det är först när regeringen beslutar om höjd beredskap och föreskriver allmän tjänsteplikt som företag är skyldiga att anpassa verksamheten, vilket kan innebära såväl krigsplacering av anställda som omprioriteringar.

Ordet krigsplacering är ett begrepp som syftar till plikt och tvång, med strafföreläggande om man bryter mot det. Den möjligheten föreligger inte i fredstid. Näringslivet spelar en central roll i totalförsvaret och har en skyldighet att delta i planering och tillhandahållande av information. I händelse av ett försämrat säkerhetsläge är det viktigt att företagen har en tydlig uppfattning om hur verksamheten ska prioriteras. Här är det emellertid fortfarande väldigt mycket som återstår i dialogen med ansvariga myndigheter. Behovsbilden till företagen behöver fortsatt tydliggöras. Företagen vet att de har en roll och är beredda att bidra. Inte minst under pandemin såg vi att väldigt många företag gjorde bra mycket mer än vad man hade förväntat sig gällande omställning av produktion.

Se intervjun här:

Vecka 3

Efter juluppehåll kommer Svenskt Näringsliv åter att publicera uppdateringar kring konsekvenser av Rysslands krig i Ukraina och uppbyggnaden av totalförsvaret i Sverige med relevans för näringslivet. För dem som inte hade möjlighet att följa Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen i januari kan de olika anförandena ses på Folk och Försvars webbplats.

Mild vinter dämpar Rysslands energikrig mot Europa

En mild vinter och säkrade lager av flytande naturgas, LNG, har dämpat Rysslands energikrig mot Europa. Men än är faran inte över, menar energianalytiker Samuel Cisuk, enligt Bloomberg. Europa har haft medvind i vinter vad gäller energifrågan. De exceptionellt milda vintern har lett till ett mindre energibehov än väntat. Dessutom har Europa kunnat säkra leveranser av flytande naturgas, LNG. Mycket tack vare minskat konkurrens från Kina och i spåren av landets restriktiva covid-politik.

Nu har vi tagit oss förbi den första fasen, men än återstår frågetecken hur vi löser energibehovet för 2023 och 2024, menar Samuel Cisuk, medgrundare till energianalysfirman ELS analytics. ”Vi kanske kan hoppas på att första kapitlet inte blir så katastrofalt som det skulle kunna bli, men då måste vi börja förbereda oss till kapitel två som är 2023. Och sedan kommer kapitel 2024. Då kanske vi har en ekonomisk tillväxt igen”, säger han.

Även om energikrisen har sporrat flera europeiska länder att påskynda sina satsningar på förnybara och alternativa energilösningar, kommer LNG att vara en av de viktigaste lösningarna på kort sikt. Men säkringen av LNG-lagren kommer inte vara lika självklar som tidigare. I takt med Kinas återkomst i ekonomin måste Europa konkurrera alltmer om leveranserna. Dessutom riskerar vi att se mindre leveranser från den stora gasexportören Norge då landet förr eller senare måste ta itu med nödvändigt underhåll som har skjutits fram under en längre tid.

Ukraina uppmanar till skapandet av ett ”Cyber ​​United Nations”

Yurii Shchyhol, chef för Ukrainas statliga tjänst för särskild kommunikation och informationsskydd, föreslog i en intervju med Politico att FN inrättar en global organisation för cybersäkerhet i syfte bidra till informationsdelning om cyberhot. Det föreslagna ”Cyber ​​United Nations” är ett av ett antal förslag som ukrainska tjänstemän hoppas att det globala samfundet kommer att utveckla som följd av det ryska angreppet på Ukraina.

Brittiska stridsvagnar till Ukraina

Storbritannien kommer att skicka stridsvagnar av typen Challenger 2 till Ukraina, bekräftar premiärminister Rishi Sunak enligt BBC. Det handlar om runt tolv stridsvagnar och beskedet ska ha lämnats av premiärministern till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i förra helgen. ”Jag tackar för detta beslut som inte bara kommer att göra oss starkare på slagfältet, utan även skicka rätt signaler till andra samarbetspartner”, kommenterar Zelenskyj på Twitter.

De två ledarna talade också om vikten av att fortsätta trycka tillbaka Ryssland på slagfältet och sänka den ryska moralen. Därutöver ska Storbritannien förse det krigsdrabbade landet med ytterligare artillerisystem. Ukraina hoppas också det brittiska beslutet ska göra att Tyskland till slut godkänner att andra länder exporterar deras Leopard 2-stridsvagn.

Gasterminal i Finland ersätter rysk gas

Ett fartyg för att ta emot flytande fossilgas (LNG) anlände i början av januari till Ingå hamn väster om Helsingfors. Den flytande terminalen har hyrts in av Finland för att ersätta den gas som tidigare har importerats från Ryssland. Det 291 meter långa och 43 meter breda fartyget har en kapacitet på 68 000 ton flytande gas. Fartyget kommer att ta emot och omvandla LNG till gas som sedan matas in i det finländska nätet för distribution främst till industrin samt energiproduktion. Terminalen väntas vara i drift i mitten av januari 2023.

”Finland kommer permanent att fasa ut sitt beroende av rysk gas och kommer att avsevärt förbättra samhällets försörjningstrygghet”, säger Olli Sipilä, vd för statliga Gasgrid Finland, som har hyrt in terminalen från amerikanska Excelerate Energy.

Terminalen kommer också att möjliggöra gasleveranser till de baltiska staterna och möjligtvis även till Polen genom en rörledning i Östersjön mellan Finland och Estland. Ryssland stoppade gasleveranserna till Finland i maj. Anledningen var att Finland vägrat betala i rubel efter Rysslands invasion av Ukraina. Fram tills dess importerades nästan all gas från Ryssland. Fossil gas står för cirka fem procent av den totala energiförbrukningen i landet.

Energikrisen ännu värre nästa vinter

Energikrisen blir svår i vinter, men nästa kan bli ännu mycket värre. Varningen kommer från IEA:s chef Fatih Birol i en intervju med SvD som lägger ett stort ansvar på Sverige under ordförandeskapet i EU.

Det är lätt att missa det internationella energiorganet IEA:s betydelse. Organisationen sitter i en märkligt brutal betongbyggnad med en oansenlig entré mitt bland Paris vackra klassiska arkitektur, i skuggan av Eiffeltornet. Dess högsta chef, ekonomen Fatih Birol, är en timid man som talar eftertänksamt och tystlåtet. Han höjer sällan rösten. Men när han talar lyssnar världens ledare. När SvD intervjuar Fatih Birol har han precis haft den japanske premiärministern på besök och nästa vecka är han en av huvudtalarna på det ekonomiska toppmötet World Economic Forum i Davos.

IEA bildades 1974 för att hantera oljekrisen, men idag har organisationen synpunkter om det mesta från kärnkraft (att vi behöver mer), solpaneler (att Kina tillåtits dominera den marknaden fullständigt) och klimatet (att utsläppen måste minska mycket snabbare än de gör idag). Den fråga alla ställer just nu är dock hur vi ska hantera energikrisen som uppstod i samband med Rysslands invasion av Ukraina.

Fatih Birol varnade redan förra våren för att världen stod inför den svåraste energikrisen i historien. ”Till skillnad från oljekrisen handlar den här inte bara om olja utan också om naturgas och kol”, sa han i en intervju med SvD före sommaren. Och om det känns tufft med skyhöga priser på el och drivmedel har Fatih Birol inga lugnande besked att komma med. Det kommer snarare att bli värre.

Just nu har vi tur mitt i allt elände, menar IEA-chefen och pekar på att vi haft en ovanligt mild vinter, konkurrensen om flytande naturgas är svag globalt på grund av låg efterfrågan i Kina och Ryssland exporterar ändå en del gas även i år. ”Nästa vinter kan komma att bli mycket tuffare om vi får mer normala temperaturer, om den kinesiska ekonomin kommit igång efter covid och om importen från Ryssland stoppat helt”.

Han har ett tydligt budskap till den svenska energiministern Ebba Busch, som ska leda EU:s arbete med frågan under det svenska ordförandeskapet det kommande halvåret: ”Sverige har en viktig uppgift i att förbereda Europa för nästa vinter. Europa måste vidta kortsiktiga åtgärder för att så långt som möjligt minska gapet mellan utbud och efterfrågan”, säger Fatih Birol och fortsätter: ”Det kan handla om åtgärder för energieffektivisering och ni måste accelerera penetrationen av förnybar energi och värmepumpar som kan ersätta gas för uppvärmning”.

Och så återkommer han till en av sina käpphästar: ”Länder som vill stänga ner kärnkraft bör behålla den i drift ytterligare några månader”. Han förutspår att det kommer att ta flera år för Europa att helt bygga bort beroendet av rysk energi, men redan vintern 2024/25 kan bli lite bättre. ”Det pågår redan nu en massa projekt som vi kommer att se resultatet av ganska snart. Till exempel har Tyskland imponerande snabbt ökat takten i utbyggnad av vind”, säger Fatih Birol.

LKAB:s gruva gör Sverige till stormakt igen – om spaden får sättas i marken

LKAB:s nya gruvfyndighet kan göra Sverige till en stormakt på kritiska mineraler och snabbt minska beroendet av Kina, menar Maria Sunér, vd på Svemin. Men svensk byråkrati kan sätta stopp, varnar experter. Sverige har fått en gruvfyndighet som kan förse elbilsindustrin med nya jordartsmetaller utan bli beroende av Kina. Problemet är att det tar 10-15 år till att gruvan är i drift.

Enligt LKAB är fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller det största fyndet i Europa. En miljon ton kan komma att brytas invid LKAB:s gruva i Kiruna. Jan Moström, vd för statligt ägda gruvjätten LKAB, anser att de sällsynta jordartsmetallerna blir helt nödvändiga för att kunna göra bland annat batterier och elmotorer. I Kiruna handlar det om Per Geijer-området, som är tänkt att bli LKAB:s nästa brytningsplats. ”Det är Europas största nu kända fyndighet. Fyndet vid Norra kärr vid Vättern är stort, men det här är större”, säger Jan Moström.

Järnmalmen vid Per Geijer-området i Kiruna innehåller ovanligt rikliga mängder av de sällsynta jordartsmetallerna. Totalhalten i fyndet är 0,18 procent. Eftersom dessa metaller brukar räknas i ppm, som innebär miljondelar, så är det lätt att förstå att fyndet är stort. De sällsynta jordartsmetallerna är helt nödvändiga för att kunna genomföra skiftet från fossil energi till el, förklarar Jan Moström.

De finns i allt från batterier till vindkraftssnurror. Men som det är nu kommer de nödvändiga metallerna från Kina. ”I dag finns ett utbudsproblem, men utbudet måste nu öka”, säger Jan Moström och fortsätter. ”Kina är helt dominerande, både för gruvdrift och raffinering”.

Beroendet innebär en risk, som LKAB nu hoppas kunna hjälpa till att undanröja. Jan Moström berättar att EU-kommissionen i mars ska lägga fram en plan för hur tillgången på kritiska råvaror ska säkras, Caritical Raw Material Act. Tillgången på ämnena är helt avgörande, konstaterar Jan Moström, och Europa är sårbart. Idag kommer cirka 90 procent av alla jordartsmetaller från Kina.

Även Maria Sunér lyfter fram betydelsen av den framtida Per Geijer-gruvan. Det handlar om att säkra sällsynta jordartsmetaller som är centrala för klimatomställningen, men även för till exempel försvarsändamål. Idag har Kina monopol på dessa råvarumaterial. ”Europa är helt beroende av kinesisk import i dagsläget. Det finns en stor riskfaktor kopplat till det. Den här fyndigheten får stor betydelse för Europas självförsörjningsförmåga när det gäller just sällsynta jordartsmetaller”, säger hon.

Om man räknar in fyndet vid Norra kärr så förstår man omfattningen av de sällsynta jordartsmetaller som LKAB nu har funnit: ”Tillsammans med fyndigheten i Norra kärr skulle Sverige kunna vara en stormakt på jordartsmetaller”, säger Maria Sunér. En annan fördel med den framtida gruvan är det har hittats fler mineraler där: ”När man kan utvinna de sällsynta jordartsmetallerna samtidigt med järn så är det mycket lättare att få ekonomi i projektet”, säger Maria Sunér.

Ett tvärsektoriellt näringslivsråd ska tillsättas för att stärka försörjningsberedskapen

För att stärka försörjningsberedskapen i landet har regeringen för avsikt att fatta beslut om att inrätta ett tvärsektoriellt näringslivsråd för totalförsvar och krisberedskap. Rådet kommer att vara ett forum på strategisk nivå för informationsutbyte och rådgivning i frågor som är av gemensam vikt för näringslivet, arbetstagarorganisationer och staten om totalförsvar och krisberedskap.

”En väl fungerande försörjning av varor och tjänster till befolkningen är centralt för samhällets motståndskraft. Ett näringslivsråd för samverkan och informationsutbyte mellan offentliga och privata aktörer har efterfrågats och kommer att underlätta beredskapen både för fredstida kriser och vid krig”, säger ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin.

Rådets syfte är att öka kunskapen hos deltagarna i rådet om tvärsektoriella frågor avseende de olika perspektiv och förutsättningar som gäller för näringslivet, arbetstagarorganisationerna och staten till exempel genom att utbyta lägesinformation och lägesbilder med varandra både på kort och lång sikt. Det kan till exempel handla om frågor som rör lagerhållning, försörjningskedjor och produktionsomställning. Det kan också beröra andra områden som är relevanta om återuppbyggnaden av totalförsvaret och utformningen av krisberedskapen.

Ministern för civilt försvar ska vara ordförande i det tvärsektoriella näringslivsrådet för totalförsvar och krisberedskap. Från regeringen ska även försvarsministern, energi- och näringsministern och landsbygdsministern ingå. Om frågor inom andra statsråds ansvarsområden ska behandlas vid rådets möten ska även dessa statsråd få möjlighet att närvara. I näringslivsrådet ska vidare deltagare ingå som är verksamma inom bland annat arbetsgivarorganisationer, branschorganisationer och arbetstagarorganisationer av vikt för totalförsvaret och krisberedskapen och som kan bidra med olika sektorers perspektiv.

Generaldirektören vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt överbefälhavaren för Försvarsmakten ska också ingå i rådet. Regeringen har för avsikt att fatta beslut om att inrätta näringslivsrådet på regeringssammanträdet på torsdag 12 januari. Ett första möte med rådet ska sammankallas så snart som möjligt under början av 2023.

Kriget i UkrainaSäkerhetLars Calmfors
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist