Fel att satsa på en enda stor skattereform

Under Almedalen arrangerade Teknikföretagen och Svenskt Näringsliv ett skatteseminarium som tog avstamp i det faktum att Sveriges marginalskatter är högst i världen. Samtidigt finns det hyllmetrar med forskning som visar på negativa effekter av höga marginalskatter.

Även efter att vi blir av med värnskatten kommer marginalskatten fortfarande vara för hög, vilket är både farligt och snedvridande.

- Sveriges ägarskattning är tyvärr också långt ifrån konkurrenskraftig. Kapital är lättflyktigt. Vi behöver komma ner mot snittet i vår omvärld som är 20 procent. Svenskt Näringsliv har låtit det ansedda IFO-institutet analysera vårt förslag som skulle göra fler investeringar lönsamma. Det skulle ge tre procent högre BNP och ökad sysselsättning motsvarande 35 000 nya jobb. Slutligen är bolagsbeskattningen ett självklart reformområde. Sverige har nyligen gjort en stor omläggning med en hyfsad skattesats men vi behöver en regelstruktur i övrigt där internationella bolag känner igen sig, fortsatte Johan Fall.

Fall pekade sedan på tre steg för att kunna räkna hem skattereformerna ekonomiskt. För det första så leder reformer som får ekonomin att fungera bättre till växande skattebaser, för det andra måste man arbeta med utgiftssidan och slutligen finns det brett stöd från forskningen att skatteförändringar som innebär skifte från skattebasen inkomst till basen konsumtion är rätt väg att gå.

Många och rätt reformer är precis vad som gjorts sedan millennieskiftet av både röda och blå regeringar. Avskaffande av arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatt, bättre 3.12-regler, jobbskatteavdrag samt RUT och ROT, har alla gjort att ekonomin och skatteintäkterna ökat samtidigt som skattetrycket sjunkit.

”Vi bör också skilja på fiskala och styrande skatter”

Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen, framhöll att värdeskapande ska beskattas så lite som möjligt. Därför bör vi ha låga inkomst- och företagsskatter.

- Vi bör också skilja på fiskala och styrande skatter. Om styrande skatter får effekt ger de inte längre några skatteintäkter och därför är grön skatteväxling en chimär. Det är svårt se att hur det kan vara vettigt att ha miljöpolitiskt mål att dra in en viss summa till skatteintäkterna, vilket är ett problemen i 73-punktsprogrammet.

Kinnwall pekade på att både arbete och kapital är skattebaser som kan flytta om våra skatter inte är konkurrenskraftiga. Att vi har en ambitiös klimatpolitik motiveras moraliskt. Det finns dock lite belägg för att diskriminerande skatter skulle få andra länder att ta efter, istället får de verksamheter att flytta.

Sverige ligger långt från andra marknader, därför behöver vi kompensera och därför har vi traditionellt haft en lägre bolagsskatt.

Carin Stoeckmann, vd Byggmästar´n i Skåne höll med om att vi inte ska sikta på en reform utan på rätt saker som konkurrens och sysselsättning.

- Jag lägger en och annan tanke på att förstå skatter och för att hantera dem korrekt. Företagare behöver långsiktighet så vi kan gör rätt prioriteringar. Exempelvis köpte vi biogasdrivna servicebilar, vilket visade sig bli en förlust. Vår marknad är internationell även på hemmaplan. Därför behöver inkomstskatter och bolagsskatter harmoniseras gentemot omvärlden för att ge oss ökad konkurrenskraft.

”Vi vill kunna vidareutveckla medarbetare”

För Therese Lindström, vd Imsevimse, är kundens perspektiv viktigast. Tyskar och fransmän gör miljöriktiga val men i Sverige behöver kunden incitament för att göra detta. Imsevimse säljer hygienprodukter och är verksamt i ett 60-tal länder. Tillverkningen lokaliseras efter var det finns rätt kompetens.

- Vi vill kunna vidareutveckla medarbetare där de finns för rätt kompetens. Jag förstår att större bolag tänker på att flytta verksamheter om skatterna blir sämre. Moms är också ett problem som är svårt att hantera med olika regler mellan länder.

Anna Wikström, ledamot i Skatteutskottet (S), inledde med att peka på Januariavtalet och framhöll att hon vill se en skattereform men att inget är fastlagt. Sverige har stora välfärdsbehov framöver och har en historiskt låg skattekvot som fallit drastiskt sedan millennieskiftet. När det gäller konkurrens om företagsetableringar pekade Wikström på annat än skatter.

- Det handlar inte bara skatter. Vi kan inte lova något med tanke på välfärdens behov är ytterligare 90 miljarder fram till 2026 om vi ska ha samma standard. Bättre utbildning för äldre för att klara kompetens framöver behövs också. Dagens utbildningssystem bygger på att utbilda unga.

”Sverige har problem”

Niklas Wykman, skattepolitisk talesperson (M) och andre vice ordförande i Skatteutskottet, började med att kritisera Januariöverenskommelsen. Partierna som ingått har valt att trycka in sina favoritfrågor istället för att se till konkurrenskraft, integration och produktivitet, menade han.

- Sverige har problem. Vi lever kvar i en felaktig självbild. Löner växer inte längre eftersom värdet på kronan faller. Produktiviteten likaså. En betydande del av den skadliga marginalskatten består av avtrappningen av jobbskatteavdraget som ligger kvar. De som följer debatten inser nog att jag är Sveriges största motståndare mot grön skatteväxling. Den är väldigt skadlig för Sverige om investeringsbeslut läggs till andra länder. Förslag om kilometerskatt slår mot landsbygden. Kemikalieskatt på kläder gör att dessa handlas utomlands. Allt detta har stor skadeverkan på svenska jobb.

Wykman påtalade att sänkta inkomstskatter är Moderaternas prioritering för att möta problem med integration.

- Bolagsskattens nivå är viktig för att det ska finnas bolag. Höjda kapitalskatter är ingen gratis lunch. De gör att ägande flyttar och med ägandet följer forskning och utveckling.