LogoLogo
LogoLogo
NYHET24 september 2020

Boendesegregationen styr om valfriheten stryps

Segregationen är inte svensk skolas största utmaning. Vi borde alltid lägga mer tid och kraft på att förbättra elevernas resultat än på att diskutera hur eleverna ska sorteras, skriver utbildningsexperterna Magnus Wallerå och Johan Olsson.

I dag är det ett vanligt problem att elever med sämre förutsättningar möts av sänkta krav och förväntningar, skriver Magnus Wallerå och Johan Olsson.

I rapporten Kunskapsöversikt om boendesegregationen (Ramboll 2020) konstateras att forskningen pekar på att både den socioekonomiska och den etniska segregationen har ökat i Sverige sedan 1990-talet. Eftersom boendesegregationen också förklarar den allra största delen av skolsegregationen är det inte konstigt att Sveriges Radio i sin rapportering kommer fram till att den ökar.

Men bilden är inte så tydlig. I Skolverkets rapport (2018) ”Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor” konstateras att ”Skolsegregation utifrån migrationsbakgrund har avtagit eller stabiliserats under senare år. Även skolsegregationen utifrån socioekonomisk bakgrund verkar ha stabiliserats de allra senaste åren.”

Men spär inte friskolorna och skolvalet på segregationen? Kanske. Det finns tecken på att skolvalet och friskolorna har ökat skolsegregationen, men det är oklart om detta reflekterar ett orsakssamband då forskning tyder på att större möjligheter till skolval minskar bostadssegregationens effekter på skolsegregationen. Sorteringen efter elevers förutsättningar är starkast bland icke-vinstdrivande friskolor (Skolvalet, kunskaperna och likvärdigheten, Heller-Sahlgren, 2020).

Skolsegregationen är dock inte svensk skolas största utmaning. Det är de låga resultaten och bristande likvärdigheten. Samtliga elevers resultat måste förbättras. Och detta såväl för de med goda förutsättningar som de med ogynnsamma. Att nästan var fjärde elev inte slutför gymnasiet är en tickande bomb som kräver åtgärder nu.

Även om Pisaresultaten visar på en påtaglig förbättring jämfört med när läget var som värst år 2012 är detta inte tillräckligt. För att utveckla välståndet måste vi vara en ledande kunskapsnation i en alltmer globaliserad värld. Så tryggas också välfärdens finansiering.

Men förbättrade kunskapsresultat och ökad likvärdighet skapar vi endast genom ökat fokus på kunskap i skolan, ordning och reda, förbättrad lärarutbildning och bättre styrning och ledning. Det är helt enkelt avgörande vad som händer i klassrummet.

 Det är viktigt att lyfta skolorna med låga resultat och fokusera på kunskapsuppdraget

För att stärka kunskapsuppdraget och öka likvärdigheten är det också viktigt att framgångsrika skolor, såväl friskolor som kommunala skolor, ska kunna växa, något som också skulle minska platsbristen på eftersökta skolor. Det är viktigt att lyfta skolorna med låga resultat och fokusera på kunskapsuppdraget, så att skolorna blir attraktiva för fler. I dag är ett vanligt problem att elever med sämre förutsättningar möts av sänkta krav och förväntningar. Men det finns goda exempel på skolor som lyckats vända en negativ utveckling, genom tydliga strukturer och systematisk kvalitetsutveckling. Men det är sannolikt också så att fler dåliga skolor behöver läggas ner.

Friskolereformen genomfördes för knappt trettio år sedan. Rätten att välja skola innebar fler alternativ och att hemadressen inte längre avgjorde skolplaceringen. Utan valfrihet råder blind närhetsprincip och boendesegrationen slår då igenom fullständigt. Modellen med skolpeng har inneburit att möjligheten att gå i en friskola inte längre avgörs av om föräldrarna kan betala terminsavgifter till några få privata skolor. För lärare och förskollärare skapade reformen fler potentiella arbetsgivare och konkurrens om de duktigaste lärarna.

Vi borde alltid lägga mer tid och kraft på att förbättra elevernas resultat än på att diskutera hur eleverna ska sorteras.

Samverkan mellan utbildning och näringslivKompetensförsörjningSKOLA UTBILDNING.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist