Svenskt Näringsliv logoSvenskt Näringsliv logo
LogoLogo
LogoLogo
NYHET14 april 2021

Rapport: Därför ratar unga yrkesprogrammen på gymnasiet

Jobb direkt, javisst. Men trots det vill allt färre läsa de yrkesförberedande programmen på gymnasiet. En ny rapport visar på två tydliga orsaker till varför.

Arbetsgivare ropar efter unga med olika sorters yrkeskompetens från gymnasiet och konkurrensen om dem ökar för varje år. De närmaste 14 åren, fram till 2035, saknas 18 000 elever i förhållande till behovet, visar en ny rapport.

Ett jobb direkt efter gymnasiet eller ett jobb på sikt, efter ytterligare utbildning?

De som svarar att de vill ha jobb så snart som möjligt efter gymnasiet, de väljer i allmänhet en av de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna och har mycket riktigt en närmast outtömlig arbetsmarknad att ta del av.

Problemet är att allt för få gör det.

Arbetsgivare landet runt ropar efter unga med olika sorters yrkeskompetens från gymnasiet och konkurrensen om dem ökar för varje år. De närmaste 14 åren, fram till 2035 saknas 18 000 elever i förhållande till behovet. Varje år. Det motsvarar 252 000 personer under hela perioden. För att antalet utexaminerade elever ska motsvara efterfrågan behöver andelen som väljer något av de nationella yrkesprogrammen på gymnasiet öka från 30 till drygt 40 procent i varje årskull.

Men trots de strålande möjligheterna att få jobb, står andelen elever på gymnasieskolans yrkesprogram och stampar.

– Utbildningarna är helt enkelt inte tillräckligt attraktiva. Vi måste förbättra statusen och visa på de många olika karriärvägar som finns.

Det säger Johan Olsson, skol- och kompetensförsörjningsexpert på Svenskt Näringsliv och som i dagarna presenterat en rapport som undersökt just varför yrkesprogrammen inte lockar fler sökanden. ”Attityder till yrkesprogram – och varför de väljs bort” är gjord av analysföretaget Ungdomsbarometern. Att försöka ta reda på vad som ligger bakom det låga söktrycket är inte nytt, denna gång ligger dock fokus på elevnivå.

Josefin Fälth är ordförande i Sveriges Elevkårer:

Gymnasievalet är ett stort ögonblick. Som femtonåring ska det fattas beslut som betyder mycket för framtiden.
Josefin Fälth , ordförande i Sveriges Elevkårer

– Gymnasievalet är ett stort ögonblick. Som femtonåring ska det fattas beslut som betyder mycket för framtiden. Inte sällan är det första gången som eleven har ett samtal med en yrkesvägledare och på allvar börjar fundera på jobb och karriär, säger hon.

I det läget är behovet av information stort. Så många som 30 procent av de tillfrågade eleverna vill ha mer information om vad framför allt yrkesprogrammen ger för möjligheter. I dagsläget finns 18 olika yrkesinriktade program, från Bygg- och anläggning till Barn- och fritid.

– I det fallet har vi som arbetsgivare ett stort jobb att göra, tillsammans med politiken och skolan. Inom byggsektorn finns 70 olika yrken och vi har 36 000 kvinnor verksamma i branschen. Det är sådant som vi måste lyfta fram och visa på olika förebilder, säger Elin Kebert, expert på kompetensförsörjning inom Byggföretagen.

Marcus Nyberg som driver restaurangen Mat och Destillat i Lund, håller med:

– Restaurang och livsmedelsprogrammet till exempel är ju egentligen ett besöksnäringsprogram med mängder av olika yrken. Dessutom har vi en egen högskoleutbildning samtidigt som ett jobb inom hotell och restaurang ger oändliga internationella möjligheter, att jobba utomlands.

Det krävs handling och hjälp från den politiska sidan för att vända den negativa trenden, enligt Johan Olsson, skol- och kompetensförsörjningsexpert.
Foto: Ernst Henry Photography AB

Mycket talar också för att med en ökning av den typen av information, alltså den mängd karriärvägar som öppnar sig för den som valt ett yrkesprogram, så skulle det främsta argumentet mot ett sådant val falla. Närmare var fjärde elev tycker nämligen att den framtida arbetsmarknaden är för smal. De ser en inlåsningseffekt i den bransch som utbildningen siktar mot.

Det leder direkt vidare till den andra stora invändningen mot ett yrkesprogram: Det är inte högskoleförberedande. Det var 2011, i och med gymnasiereformen, som den möjligheten försvann i och med att undervisningen renodlades till att vara yrkesförberedande. Redan då höjdes kritiska röster mot att det skulle kväva intresset för att söka i och med att det nu krävs extraundervisning eller komplettering på Komvux för att bli behörig att söka högskoleutbildningar.

– Och vem vill behöva läsa matte på eftermiddagar eller kvällar när ens kompisar sysslar med annat, frågar Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern retoriskt.

Det finns idag politiska diskussioner om att komplettera yrkesprogrammen med de teoretiska kurser som krävs för att åter göra dem högskoleförberedande.

– Men i så fall vore den bästa lösningen att de som trots allt inte vill ha högskolebehörighet kan välja bort den delen. Idag måste de istället väljas till, säger Johan Olsson.

Ställda inför valet om ett högskoleförberedande eller yrkesförberedande program finns det trots allt en stor grupp, 37 procent, som, även om de till slut valde den teoretiska vägen, övervägde att satsa på yrkesprogrammen. De flesta orsakerna var betingade av sådana faktorer som att det inte fanns några kompisar som skulle göra det, att undervisningen var ”för lätt” eller att ”det inte var min grej”. Med fördjupade kunskaper om vad yrkesprogrammen ger kan många tveksamma ta steget in på yrkesprogrammen.

Likaså finns en lika stor grupp, 40 procent, som trots att de valde den högskoleförberedande vägen på gymnasiet, sedan inte gick vidare till högre studier.

– De är två grupper som det är viktigt att nå inför framtiden. Och de motsvarar ungefär den ökning av antalet unga på yrkesprogrammen som krävs för att hålla jämna steg med efterfrågan. Vad som nu krävs är handling och hjälp från den politiska sidan, säger Johan Olsson.  

Gymnasieskolan
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist