Rapport: Så ska utbildningar få fler i arbete

Trots att arbetslösheten i Sverige är förhållandevis hög och att 1,3 miljoner människor inte kan försörja sig själva, så är företagens kompetensbrist samtidigt skriande. För svenska företag är bristen en av de absolut viktigaste frågorna i dagsläget och ett problem som akut behöver lösas.

En viktig anledning till bristen på arbetskraft är att det är för få som utbildas till yrken där efterfrågan på arbetskraft är hög. Därför behövs arbetsmarknadsutbildningar och inte minst behövs det människor som slutför utbildningarna och kommer i arbete. Det menar Svenskt Näringsliv, som för att bena i både problem och lösningar, har tagit fram rapporten ”Skruva upp volymen” tillsammans med några av de branschorganisationer vars medlemsföretag är i desperat behov av nya medarbetare.

− Kompetensbristen är vitt spridd å hela den svenska arbetsmarknaden, både i den offentliga delen och bland våra branscher och medlemsföretag.

Det konstaterar rapportförfattaren Patrik Karlsson, som är arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv. Han menar att arbetsgivarna nu börjar leta på nya ställen och i nya rekryteringsbaser för att hitta de medarbetare som de behöver.

En sådan rekryteringsbas är de så kallade arbetsmarknadsutbildningarna.

− Den är viktig för näringslivets kompetensförsörjning och den är särskilt viktigt för vissa branscher och till vissa yrken, säger Patrik Karlsson.

Enligt honom har det dock under ganska lång tid funnits ett missnöje kring arbetsmarknadsutbildningarna. Och det är därför rapporten har kommit till.

− Vi och våra medlemsorganisationer har tittat på en mängd statistik, vi har läst Arbetsförmedlingens återrapportering och forskningsmaterial, förklarar han.

En viktig slutsats är att för få går arbetsmarknadsutbildningarna och att för få av dem som faktiskt går får ett arbete inom rätt yrke efter att de har slutfört utbildningen.

Antalet deltagare har halverats

Enligt rapporten har antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildningar halverats de senaste tio åren. Det förvånar Patrik Karlsson.

− Det har skett under en period där det borde ha gått i den andra riktningen för under tiden har sammansättningen av de arbetslösa förändrats. Idag har vi fler med ett påtagligt utbildningsbehov än vi hade för tio år sedan, säger han.

I dagsläget är det knappt två procent av de arbetslösa som deltar i en arbetsmarknadsutbildning. Av dem är det bara runt 40 procent som är i arbete 90 dagar efter avslutad utbildning. För 15 år sedan var den siffran 70 procent.

− Vissa utbildningar är dock mer effektiva än andra, säger Patrik Karlsson.

Det här är resultat som inte duger, enligt Svenskt Näringsliv. Därför  presenteras i rapporten ett antal områden där det finns tydlig förbättringspotential:

− För oss är det här en kompetensförsörjningsinsats. Då måste man också utgå från företagens kompetensbehov, säger Patrik Karlsson och fortsätter:

− Individen ska komma i arbete, men det är också viktigt att de som går en arbetsmarknadsutbildning har goda förutsättningar att ta till sig utbildningen.

Utförandet ska ske på marknaden

Men Svenskt Näringsliv vill också att arbetsmarknadsutbildningarna ska utföras i enlighet med Arbetsförmedlingens övergripande nya inriktning.

− Arbetsförmedlingen ska fokusera på myndighetsutövningen, men utförandet och det operativa arbetet ska ske på marknaden av leverantörer till myndigheten.

I rapporten presenteras ett antal förslag till åtgärder, både till regeringen och till Arbetsförmedlingen.

− Det är lite färre till regeringen, för regeringen har gjort vissa prioriteringar på det här området de senaste åren via regleringsbrevet till myndigheten, säger Patrik Karlsson.

Förslagen till regeringen är fyra:

1. 1.
   Återinför 70-procentsmålet, det vill säga att 70 procent av dem som går en arbetsmarknadsutbildning ska komma i arbete
2. 2.
   Ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att fler tar del av arbetsmarknadsutbildningar som leder till jobb
3. 3.
   Utred stärkta förutsättningar för arbetsmarknadsutbildningar
4. 4.
   Fler arbetslösa ska motiveras att delta i utbildningar

− När effektiviteten stiger kan fler ta del av arbetsmarknadsutbildningar, säger Patrik Karlsson.

Flest förslag till myndigheten

Om förslagen till regeringen bara är fyra, så är de betydligt fler till Arbetsförmedlingen.

− Vi är kritiska till hur Arbetsförmedlingen har hanterat arbetsmarknadsutbildningarna. Vi menar att mycket av den låga effektiviteten och de låga volymerna handlar om hur myndigheten har tagit sig an uppdraget.

Förslagen till Arbetsförmedlingen är uppdelade i fem områden, som alla i sin tur är indelade i ett antal underförslag:

• Stärk samverkan med näringslivet. Det handlar bland annat om att etablera nationella branschråd, utse branschansvariga kontaktpersoner och att använda externa leverantörer för kontakt med arbetsgivare.
• Identifiera fler lämpliga individer. Det handlar bland annat om att låta behovet avgöra målgruppen och att tydliggöra krav och förväntningar.
• Förbättra upphandlingen. Det handlar bland annat om att stärka möjligheten till kvalitativ utvärdering, dela upp upphandlingar och ställa krav på företagskontakter.
• Stärk anvisningsprocessen. Det är ett mer tekniskt förslag som bland annat handlar om att förbättra systemstöd och att ge fler handläggare anvisningskompetens.
• Stärk uppföljning, utvärdering och kvalitet. Här handlar det om att stärka tillgången till relevant data och använda branschvalidering.

Allt som allt föreslår rapporten 20 olika åtgärder som Arbetsförmedlingen bör hantera.

− Vi har varit noga med att vara konstruktiva i det här arbetet. Alla våra förslag syftar till att vi ska få fler deltagare i arbetsmarknadsutbildningar och att fler deltagare ska komma i arbete. På så sätt tror vi att arbetsmarknadsutbildningar kan bli ett bra verktyg för att bidra till företagens kompetensförsörjning, säger Patrik Karlsson.