Experter: Skolor måste granskas hårdare

PISA-resultaten som presenterades häromveckan blev lite av en chock för Sverige och skolans aktörer. Niondeklassarna har tappat kraftigt i både matematik och läsförståelse.

Samtidigt finns en kritik mot att Skolinspektionen inte väger in elevernas prestationer när de granskar skolor. Allt för mycket tid läggs på formalia.

På senare tid har även antalet vitesförelägganden sjunkit drastiskt, från ett hundratal till upp till 20 per år. Det beror bland annat på en dom i Högsta förvaltningsdomstolen.

Tidöpartierna har sagt att skolor som inte sköter sig ska granskas hårdare och återkommande.

I en ny rapport från konsultföretaget Ramboll, Skolinspektion och kvalitet i skolan, konstateras att Skolinspektionen i princip gör två typer av granskningar. För det första handlar det om regelefterlevnad, för det andra utförs kvalitetsgranskningar av olika slag.

–Det man kan säga efter att ha granskat de ganska omfattande kvalitetsrapporterna eller de besluten som följer av kvalitetsgranskningarna är att vi kan se att man inte använder betyg eller kunskapsresultat som en del av bedömningen av kvalitet. Man har mer fokus på processer, det vill säga att man arbetar på det sättet som Skolinspektionen bedömer driver kvalitet, sa rapportförfattaren Hector Catasús, affärsområdeschef på Ramboll, under ett seminarium arrangerat av Näringslivets skolforum.

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik, menar att inspektionerna måste blir bättre.

–Myndighetens granskningar måste bli tuffare eftersom en väl fungerande inspektion är viktig för ett väl fungerande skolsystem. Ingen elev ska behöva gå i en skola som inte håller lägsta godtagbara standard, säger han.

–Det är viktigt att Skolinspektionen inte bara granskar förutsättningarna för bra kvalitet utan också granskar om de förutsättningarna har omvandlats till ett bra utfall, det vill säga bra kunskapsresultat för elever.

Inspiration från Storbritannien

I rapporten lyfts Storbritannien fram som ett intressant exempel. Hector Catasús menar att det inte rakt av går att kopiera de brittiska erfarenheterna till svenska förhållanden, men ser samtidigt flera inslag som kan inspirera.

I Storbritannien är det en fristående myndighet, Ofsted, som granskar skolorna med en chefsinspektör, som utses av den brittiska regeringen, i spetsen. Myndigheten har ett fristående mandat att utveckla sina arbetsmetoder.

I Ofsteds kvalitetsgranskningar finns elevernas kunskapsresultat med som en del, liksom det som kallas progression, det vill säga att eleverna steg för steg ökar sina kunskaper och färdigheter inom ett ämne. Det görs också en samlad bedömning av skolan, en slags betygssättning.

–Lärare kan använda betygen när de ska söka jobb, men framför allt används betyget när föräldrar ska välja vart deras barn ska gå i skolan, säger Hector Catasús.

Anders Morin är imponerad av det engelska systemet, inte minst eftersom det väntar kraftfulla konsekvenser för skolor som underpresterar. Om skolan bedöms som undermålig så är huvudregeln att den, om ingen förbättring sker inom en snar framtid, byter huvudman efter upphandling.

Men det finns också andra stora fördelar med ett sådant system.

– Det är inte bara utifrån att den sämsta skolan inte får var kvar, utan det kan också bli så att de högpresterande skolorna kan bli fler och att skolvalet leder till att elever och föräldrar väljer de skolor som har hög kvalitet. Då får man en drivkraft på skolorna att förbättra resultaten systematiskt, säger Anders Morin.

Betygsinflationen ett hinder

Det har skrivits hyllmeter om betygsinflationen under de senaste åren. Den kan få förödande konsekvenser för elever och på systemnivå. Hur ska till exempel Skolinspektionen kunna lita på betygen om en lågpresterande elev får högt betyg på en skola och en högpresterande elev får samma betyg på en annan skola? Det gör att det blir svårt för myndigheten att väga in kunskapsresultaten i sina granskningar, menar Helén Ängmo, generaldirektör på Skolinspektionen.

Hon efterfrågar mer objektiva kvalitetskriterier att granska mot och välkomnar att betygssystemet utreds.

– Vi får se hur politiken förtydligar kriterierna, men jag antar att för att vi ska få det mer ”inspekterbart” så kan det handla om mer tydliga riktmärken, som hur låg andelen behöriga lärare får vara på en skola, eller hur det ska se ut med procentavvikelser när det gäller betygen, säger hon. 

Helén Ängmo menar att det är orättvist att påstå att Skolinspektionen inte utför kvalitetsgranskningar.

– Skollagen sätter ju lägsta godtagbara kvalitet som ribba. Och det håller vi hela tiden på med; att konstatera om det finns avvikelser, säger hon.

Hon vänder sig mot att en stor del av granskningarna bara rör formalia. Hon menar att regelefterlevnad i förlängningen handlar om att garantera kvaliteten i undervisningen, till exempel att den måste ligga på en hög nivå och vara stimulerande för alla.

–Jag tycker inte att det handlar om att vi bara granskar förutsättningar, utan vi granskar ju direkt kvalitet, säger hon.

Saknas uthållighet

Anders Morin pekar i sin kritik mot Skolinspektionen också på att uthålligheten är för dålig, det vill säga att om en skola inte förbättrar sig så kan den ändå anses vara färdiggranskad i Skolinspektionens ögon. I Ofsted-modellen finns det inbyggt att de dåliga skolorna granskas om och om igen.

–Vi har fortfarande ett stort problem med alldeles för många skolor med alldeles för låga resultat. Det måste en finnas en modell där man bryter den onda cirkeln och stoppar det otillfredsställande beteendet permanent, säger han.