Tre förändringar av gymnasieskolans introduktionsprogram

Det råder brist på yrkesutbildad arbetskraft, och värre riskerar det att bli framöver. För få elever väljer i dag ett yrkesprogram. Andelen gymnasieelever som läser en yrkesutbildning har sjunkit från cirka 45 procent 2008 till 32 procent 2021.

Samtidigt finns en grupp elever med kraftigt ökad risk för framtida arbetslöshet. Bland dem som saknar gymnasieexamen är arbetslösheten fyra gånger högre än bland dem som klarar gymnasiet. Här finns med andra ord möjligheter, både för individerna och för arbetsgivarna, om gymnasieskolans introduktionsprogram kan förändras så att fler får möjlighet att gå från gymnasiet direkt till ett jobb.

Läsåret 2021/22 var 85 procent av eleverna behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Det innebär att nästan 18 000 elever saknade sådan behörighet.

Ett sätt att hantera detta är naturligtvis att hjälpa fler elever att nå godkänt i grundskolan. Men för de elever som trots stort stöd inte når godkänt måste vägen till yrkesutbildning och framtida egen försörjning bli betydligt bättre. Svenskt Näringsliv föreslår därför tre förändringar av gymnasieskolans introduktionsprogram. Dessa reformer skulle förbättra situationen för de ungdomar som i dag hamnar på introduktionsprogrammen, samtidigt som de skulle bidra till ökad framtida matchning och därmed bättre kompetensförsörjning för företagen.

För det första: begränsa språkintroduktionen inom ramen för introduktionsprogrammen till max ett år. Elevernas språkutveckling missgynnas av flera år i en klass som enbart består av elever med otillräckliga kunskaper i svenska. Det är betydligt bättre för språkutvecklingen att gå i en blandad grupp tillsammans med elever som har svenska som modersmål. Efter ett års språkintroduktion kan eleven börja på antingen ett nationellt program, ett programinriktat val eller en yrkesintroduktion.

För det andra: skapa ett nytt yrkesintroduktionsprogram genom att slå samman yrkesintroduktion och individuellt alternativ. De elever som bedöms klara det ska välja ett nationellt yrkesprogram och i möjligaste mån läsa yrkesämnen tillsammans med övriga elever på programmet. Eleverna ska också genomföra praktik och arbetsplatsförlagt lärande, apl, samt kunna läsa in de kurser som saknas för att få behörighet till ett yrkesprogram. För elever som står längre från behörighet föreslår vi specifika branschpaket som är särskilt anpassade för yrkesintroduktionsprogrammet. Genom nära samarbete med branscherna skapas goda möjligheter till arbete och egen försörjning.

För det tredje: Programinriktat val ska enbart ha inriktning mot yrkesprogram. Elever som går på programinriktat val har generellt svårt att ta sig igenom ett nationellt program. För att dessa elever ska ges realistiska möjligheter att ta studenten och få ett arbete och en egen försörjning föreslår Svenskt Näringsliv att programinriktat val inte längre ska erbjudas med inriktning mot ett högskoleförberedande program.

Det svenska utbildningsväsendet ger goda möjligheter till livslångt lärande. För elever med svaga studieresultat i grundskolan finns goda möjligheter att senare i livet komplettera med Komvuxstudier och om man så önskar även gå vidare till högskolestudier. Men för att dessa elever inte ska riskera att fastna i utanförskap långt från arbetsmarknaden måste gymnasieskolan erbjuda säkra vägar till arbete och egen försörjning. En förändring av introduktionsprogrammen är nödvändig, och ökar möjligheten till matchning mellan dessa elever och de branscher där det i dag saknas yrkesutbildade.

Artikeln publicerad i Dagens Samhälle 2022-11-03