Framtidens yrkesutbildning
Yrkesutbildning på gymnasial nivå är den mest efterfrågade utbildningsbakgrunden när svenska företag ska rekrytera. Bristen på yrkesutbildade är dock stor och kommer att växa kraftigt i framtiden. Åtgärder för att fler ska vilja och kunna läsa en yrkesutbildning på gymnasienivå är helt avgörande för att åstadkomma en bättre matchning på arbetsmarknaden, motverka arbetslöshet och möta kompetensbehovet inom både privat och offentlig sektor.
Läs mer
Näringslivets kompetensförsörjning är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och vårt gemensamma välstånd. Under en följd av år har det dock blivit allt svårare för svenska företag att rekrytera medarbetare. Innan corona-krisen hade sju av tio företag svårt att hitta rätt kompetens. Vart femte rekryteringsförsök misslyckas helt, trots en hög och växande arbetslöshet.
Den utbildningsbakgrund som de allra flesta företag efterfrågar är gymnasial yrkesutbildning – alltså medarbetare som är yrkesutbildade i gymnasieskolan eller på Komvux. Fler än hälften av arbetsgivarna uppgav att det råder brist på nyutexaminerad och yrkeserfaren personal på gymnasienivå under 2019.
Tyvärr läser allt färre gymnasielever ett yrkesprogram. Andelen elever av en årskull som läser en yrkesutbildning har sjunkit från cirka 31,5 procent läsåret 2011–2012 till 26 procent 2019–2020. Och trenden är fallande. Detta trots att gymnasialt yrkesutbildade alltså är mycket efterfrågade på arbetsmarknaden, med mycket goda jobbmöjligheter för den som tar examen.
Svenskt Näringsliv har analyserat framtidens arbetsmarknad för yrkesutbildade, med utgångspunkt i officiell statistik och prognoser från SCB. Slutsatserna är alarmerande 2035 kommer Sverige sakna 290 000 yrkesutbildade. Dessutom riskerar stora grupper ”felutbildade” unga att hamna i arbetslöshet. För att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och möta kompetensbehovet inom både privat och offentlig sektor måste andelen som tar examen från en gymnasial yrkesutbildning öka från 30 till 40 procent. Det betyder att det behövs drygt 18 000 fler elever på yrkesprogrammen, varje år.
Projektet Framtidens yrkesutbildning har i ett antal rapporter kartlagt problemet med dagens utbildningssystem och kommit fram till sex huvudsakliga problemområden:
Utbudet matchar inte arbetsmarknadens behov
Kommunerna tar inte ansvar för utbudet
För få vill gå ett yrkesprogram
För få kan gå ett yrkesprogram.
Resultaten är för dåliga.
Branscherna kan inte påverka utbildningarnas innehåll.
Projekret pågick mellan åren 2020 och 2023.
Nytt förslag: Så ska yrkesvux växla upp
Yrkesvux har varit mycket framgångsrikt för att få fler i arbete. Utbildningsformen har ännu större potential för att hjälpa företagen i jakten på yrkesutbildad kompetens, enligt Svenskt Näringsliv, som nu föreslår ett helt nytt system för yrkesvux.
Sverige utbildar för få yrkesutbildade
Den svenska yrkesutbildningen brister i kvalitet, relevans och genomströmning och den är heller inte anpassade efter arbetsmarknadens behov. Det riskerar att kosta samhället 990 miljarder kronor fram till år 2035, skriver Mia Bernhardsen och Johan Olsson.
NyhetSverige behöver en ny gymnasial yrkesutbildning
Var femte rekryteringsförsök misslyckas helt och kompetensbrist är företagens största tillväxthinder. Kompetensen svenska näringslivet efterfrågar allra mest är gymnasial yrkesutbildning. Trots detta har andelen elever som väljer en yrkesutbildning ständigt sjunkit i flera år.
Kontaktpersoner
Johan Olsson
Se kontaktuppgifter
Senaste artiklarna
- Nyhet – 1 november 2022
Nytt förslag: Så ska yrkesvux växla upp
Yrkesvux har varit mycket framgångsrikt för att få fler i arbete. Utbildningsformen har ännu större potential för att hjälpa företagen i jakten på yrkesutbildad kompetens, enligt Svenskt Näringsliv, som nu föreslår ett helt nytt system för yrkesvux.
- Rapport – 28 oktober 2022
Yrkesvux som jobbmotor - En reform för den kommunala yrkesinriktade vuxenutbildningen
- Rapport – 26 oktober 2022
Hur rustar vi unga utan gymnasieutbildning för jobb? - En reform för introduktionsprogrammen
- Nyhet – 13 oktober 2022
Sverige utbildar för få yrkesutbildade
Den svenska yrkesutbildningen brister i kvalitet, relevans och genomströmning och den är heller inte anpassade efter arbetsmarknadens behov. Det riskerar att kosta samhället 990 miljarder kronor fram till år 2035, skriver Mia Bernhardsen och Johan Olsson.
- Rapport – 25 januari 2022
Notan hamnar hos företagen
Syftet med den här rapporten är att göra bedömningar av de kostnader som uppstår för arbetsgivare och för samhället när efterfrågan på arbetskraft med yrkesutbildning på gymnasial nivå inte motsvarar utbudet.
- Nyhet – 25 januari 2022
Sverige behöver en ny gymnasial yrkesutbildning
Var femte rekryteringsförsök misslyckas helt och kompetensbrist är företagens största tillväxthinder. Kompetensen svenska näringslivet efterfrågar allra mest är gymnasial yrkesutbildning. Trots detta har andelen elever som väljer en yrkesutbildning ständigt sjunkit i flera år.
- Nyhet – 21 januari 2022
Bristande yrkesutbildning kostar 2,8 miljarder i veckan
Det råder brist på yrkesutbildade från gymnasiet. Det kostar företagen närmare hundra miljarder kronor i utbildningskostnader. Nu måste yrkesutbildningen göras om, skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter.
- Rapport – 19 januari 2022
Framtidens yrkesutbildning - Ge branscherna makten
Sverige behöver en ny och bättre modell för yrkesutbildning. Svenskt Näringsliv vill se ett omfattande och brett reformarbete och presenterar i rapporten en reformagenda om 26 reformer för framtidens yrkesutbildning.
- Nyhet – 3 november 2021
Så får Peab rätt typ av kompetens
Peab driver tre gymnasieskolor. ”Även om skolan är styrd vad den ska utbilda, så kan vi alltid forma och lägga till kurser efter behov, säger vd Alexandra Johansson.
- Nyhet – 22 oktober 2021
Hon ska utreda yrkeshögskolan
En yrkeshögskola som höjer statusen för praktiskt yrkeskunnande – och som rustar individer och företag för framtiden. Maria Bernhardsen är utredare med högt ställda mål. ”Min ambition är att många ska kunna vara med och bidra”.
