Sverige behöver en ny gymnasial yrkesutbildning

Sverige befinner sig mitt i en kompetenskris. Var femte rekryteringsförsök misslyckas helt och kompetensbrist är företagens största tillväxthinder. Kompetensen svenska näringslivet efterfrågar allra mest är gymnasial yrkesutbildning. Trots detta har andelen elever som väljer en yrkesutbildning ständigt sjunkit i flera år.

Svenskt Näringsliv har i projektet ”Framtidens yrkesutbildning” jobbat med att identifiera bristerna i dagens system sedan våren 2020. Vi har i ett antal rapporter kunnat konstatera sex huvudsaklig problem:

I projektet har vi jobbat länge med att ta fram en ny och bättre modell för den gymnasiala yrkesutbildningen. En modell som ska kunna lösa de sex huvudsakliga problemen och ge nytt liv till landets yrkesprogram. Det vi har kommit fram till kallar vi för ”Branschmodellen” och den ser ut som följande:

Med branschmodellen som utgångspunkt har vi tagit fram ett reformpaket med 26 reformer om vad som behöver göras för att vända den negativa trenden i yrkesprogrammen och sätta igång med att lösa den stora kompetensbristen vi har idag. Ni kan läsa förslagen i korthet nedan.

Allt detta går att läsa i den fullständiga rapporten ”Framtidens Yrkesutbildning - Ge branscherna makten” som lanserades på onsdagen den 19:e januari (seminariet går att se i efterhand här). I korthet handlar det om att:

• Arbetsmarknadens behov, vid sidan av elevernas önskemål, måste bli styrande för gymnasieskolans dimensionering. Yrkesvux ska kompensera för bristerna i gymnasieskolans utbud och uteslutande dimensioneras efter arbetsmarknadens efterfrågan.
• För att stärka kopplingen till arbetslivet bör nationella branschråd inrättas och ges ett avgörande inflytande över yrkesutbildningarna, vad gäller exempelvis innehåll, mål och yrkesutgångar. Utbildningsinnehållet ska vara relevant.
• Eftersom elever och deras föräldrar ofta upplever gymnasieskolans yrkesprogram som alltför smala bör programstrukturen ses över. Samtliga yrkesprogram bör ge grundläggande högskolebehörighet, om inte eleven aktivt väljer bort dessa kurser. Studie- och yrkesvägledningen behöver stärkas.
• Introduktionsprogrammen måste reformeras. Bland annat behöver kraven inom språkintroduktionen höjas. De båda introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ bör slås ihop till ett nytt yrkesintroduktionsprogram.
• Fler måste också slutföra sin utbildning. Därför bör skolpengen bli delvis resultatbaserad – 20 procent ska betalas ut när eleven tagit examen. Detta system förutsätter externt rättade nationella prov samt yrkesprov godkända av respektive bransch. Skolinspektionens kvalitetsgranskning av yrkesutbildningen bör också stärkas.

Vi skriver även om detta i en debattartikel i Dagens Opinion. Förhoppningen är att regeringen börjar med att lägga propositionerna om grundläggande högskolebehörighet för yrkesprogrammen och dimensioneringen av gymnasieutbildningen. Är det välformulerade förslag, så hoppas Svenskt Näringsliv att riksdagen väljer att rösta för dem. Det blir början på en bättre gymnasial yrkesutbildning.