NYHET21 januari 2022

Bristande yrkesutbildning kostar 2,8 miljarder i veckan

Det råder brist på yrkesutbildade från gymnasiet. Det kostar företagen närmare hundra miljarder kronor i utbildningskostnader. Nu måste yrkesutbildningen göras om, nyckeln är att ge branscherna större inflytande, skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter.

För att möta behoven måste 40 procent av en årskull ta examen från ett yrkesprogram. Sker ingen förändring kommer arbetsmarknaden sakna 290 000 yrkesutbildade 2035, enligt Svenskt Näringsliv.Foto: Henry Montgomery/ Stina Stjernqvist/TT

Trots hög och växande arbetslöshet har det blivit svårare för svenska företag att rekrytera – vart femte försök misslyckas helt. Allvarligast är bristen på gymnasialt yrkesutbildade – den utbildningsbakgrund som flest företag efterfrågar. För att möta behoven måste 40 procent av en årskull ta examen från ett yrkesprogram. Sker ingen förändring kommer arbetsmarknaden sakna 290 000 yrkesutbildade 2035.

Om detta har Svenskt Näringsliv varnat förut. Nytt är att vi tagit hjälp av WSP för att beräkna den samhällsekonomiska kostnaden för kompetensbristen, i form av produktionsbortfall. Resultaten är slående. Just nu kostar bristen 2,8 miljarder – i veckan. För perioden 2021 till 2035 handlar det om sammanlagt nästan tusen miljarder kronor.

I praktiken kommer näringslivet förstås inte tillåta ett sådant bortfall: företagen kommer att anställa ändå och utbilda internt. De direkta kostnaderna för detta beräknar vi till mellan 6,7 och 13,4 miljarder kronor, för 2021–2035. Till detta kommer kostnaden för produktionsbortfallet under utbildningstiden, som uppskattats till mellan 44,7 och 89,5 miljarder kronor, under samma period.

I Sverige är gymnasieskolan det offentligas ansvar. För detta betalar företag och anställda med ett av världens högsta skattetryck. Men nu riskerar alltså systemets brister orsaka näringslivet ytterligare utbildningskostnader på mellan femtio och hundra miljarder kronor över en 15-årsperiod.

Varken politik eller näringsliv kan acceptera en sådan utveckling. Modellen för gymnasial yrkesutbildning måste helt enkelt göras om. Därför presenterar Svenskt Näringsliv nu en reformagenda för en bättre gymnasial yrkesutbildning, med 26 reformer på fem områden.

Utbudet ska matcha arbetsmarknadens efterfrågan
Arbetsmarknadens behov, vid sidan av elevernas önskemål, måste blir styrande för gymnasieskolans dimensionering. Yrkesvux ska kompensera för bristerna i gymnasieskolans utbud och uteslutande dimensioneras efter arbetsmarknadens efterfrågan.

Utbildningsinnehållet ska vara relevant
För att stärka kopplingen till arbetslivet bör nationella branschråd inrättas och ges ett avgörande inflytande över yrkesutbildningarna, vad gäller exempelvis innehåll, mål och yrkesutgångar.

Fler ska vilja gå en yrkesutbildning
Eftersom elever och deras föräldrar ofta upplever gymnasieskolans yrkesprogram som alltför smala bör programstrukturen ses över. Samtliga yrkesprogram bör ge grundläggande högskolebehörighet, om inte eleven aktivt väljer bort dessa kurser. Studie- och yrkesvägledningen behöver stärkas.

Fler ska kunna gå en yrkesutbildning
Introduktionsprogrammen måste reformeras. Bland annat behöver kraven inom språkintroduktionen höjas. De båda introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ bör slås ihop till ett nytt yrkesintroduktionsprogram.

Fler ska ta examen
Fler måste också slutföra sin utbildning. Därför bör skolpengen bli delvis resultatbaserad – 20 procent ska betalas ut när eleven tagit examen. Detta system förutsätter externt rättade nationella prov samt yrkesprov godkända av respektive bransch. Skolinspektionens kvalitetsgranskning av yrkesutbildningen bör också stärkas.

Lars Stjernkvists dimensioneringsutredning innehåller flera konstruktiva förslag för en stärkt gymnasial yrkesutbildning. Nu måste dessa idéer utvecklas i samråd med branscherna. Annars riskerar corona-krisen övergå i en långvarig och extremt dyrbar kompetenskris.

GymnasieskolanSamverkan mellan utbildning och näringslivFramtidens yrkesutbildning
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist