Oroväckande skattesignaler från Miljöpartiet
I en intervju i Expressen berättar språkröret Märta Stenevi att Miljöpartiet på sin kongress nästa vecka ska presentera ett program för social rättvisa. Enligt Stenevi är förslaget att partiet ska arbeta för att ”trappa ner ränteavdragen på bostadslån, beskatta fritidshus hårdare än permanenthus och återinföra värnskatten. Men framför allt vill de ha ett helt nytt system för kapitalbeskattning, enligt en ”boxmodell” där fastigheter, kapital och annat skattepliktigt ägande slås ihop i samma ”box” och beskattas löpande och progressivt, så att den årliga skatten blir högre ju mer man äger.”
Det saknas visserligen konkretion i mycket av förslagen, men två av dem är skadliga mot ekonomin, mot sysselsättning och skatteintäkter. Värnskatten, som avskaffades förra året, orsakade stora problem och även sedan den tagits bort är Sveriges marginalskatt bland de absolut högsta i världen . Det råder stor samstämmighet (inklusive regeringens egen bedömning) att värnskatten skapade så stora skador att den inte inbringade några extra skatteintäkter. Detta eftersom den förstörde incitamenten för utbildning, ansvarstagande och att arbeta mer. Skulle den återinföras, som Miljöpartiet tycks inne på, gör det Sverige mindre attraktivt för etablering av verksamheter som huvudkontor och forskningsavdelningar.
Förslagen om en helt ny kapitalbeskattning med progressiv inriktning orsakar osäkerhet. De riskerar öka beskattningen och bli allvarliga hot mot entreprenörskap och investeringar. Kapitalbeskattningen behöver vara symmetrisk så att över- och underskott träffas av samma skattesats. Sverige har redan idag en kapitalinkomstbeskattning som ligger över OECD-snittet vilket gör svenska ägares investeringar mindre lönsamma. Miljöpartiets tankar om en så kallad boxmodell är vaga men en löpande beskattning i linje med förslaget innebär en ny förmögenhetsskatt. Förmögenhetsskatten som avskaffades 2007 skrämde bort entreprenörer och försämrade förutsättningarna för företagande. Den medförde snedvridningar och drev kapital ur landet. Den var dessutom svår att administrera – inte bara för de skattskyldiga utan också för Skatteverket.
Det är allvarligt om ett av regeringspartierna börjar driva en direkt skadlig skattepolitik. Sedan millennieskiftet har skattetrycket kunnat minska samtidigt skatteintäkterna ökat med över 500 miljarder kronor realt , bland annat tack vare smartare utformning av skattesystemet utan förmögenhetsskatt.
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn...
Franska ”löntagarfonder”

Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
