Oroväckande skattesignaler från Miljöpartiet
I en intervju i Expressen berättar språkröret Märta Stenevi att Miljöpartiet på sin kongress nästa vecka ska presentera ett program för social rättvisa. Enligt Stenevi är förslaget att partiet ska arbeta för att ”trappa ner ränteavdragen på bostadslån, beskatta fritidshus hårdare än permanenthus och återinföra värnskatten. Men framför allt vill de ha ett helt nytt system för kapitalbeskattning, enligt en ”boxmodell” där fastigheter, kapital och annat skattepliktigt ägande slås ihop i samma ”box” och beskattas löpande och progressivt, så att den årliga skatten blir högre ju mer man äger.”
Det saknas visserligen konkretion i mycket av förslagen, men två av dem är skadliga mot ekonomin, mot sysselsättning och skatteintäkter. Värnskatten, som avskaffades förra året, orsakade stora problem och även sedan den tagits bort är Sveriges marginalskatt bland de absolut högsta i världen . Det råder stor samstämmighet (inklusive regeringens egen bedömning) att värnskatten skapade så stora skador att den inte inbringade några extra skatteintäkter. Detta eftersom den förstörde incitamenten för utbildning, ansvarstagande och att arbeta mer. Skulle den återinföras, som Miljöpartiet tycks inne på, gör det Sverige mindre attraktivt för etablering av verksamheter som huvudkontor och forskningsavdelningar.
Förslagen om en helt ny kapitalbeskattning med progressiv inriktning orsakar osäkerhet. De riskerar öka beskattningen och bli allvarliga hot mot entreprenörskap och investeringar. Kapitalbeskattningen behöver vara symmetrisk så att över- och underskott träffas av samma skattesats. Sverige har redan idag en kapitalinkomstbeskattning som ligger över OECD-snittet vilket gör svenska ägares investeringar mindre lönsamma. Miljöpartiets tankar om en så kallad boxmodell är vaga men en löpande beskattning i linje med förslaget innebär en ny förmögenhetsskatt. Förmögenhetsskatten som avskaffades 2007 skrämde bort entreprenörer och försämrade förutsättningarna för företagande. Den medförde snedvridningar och drev kapital ur landet. Den var dessutom svår att administrera – inte bara för de skattskyldiga utan också för Skatteverket.
Det är allvarligt om ett av regeringspartierna börjar driva en direkt skadlig skattepolitik. Sedan millennieskiftet har skattetrycket kunnat minska samtidigt skatteintäkterna ökat med över 500 miljarder kronor realt , bland annat tack vare smartare utformning av skattesystemet utan förmögenhetsskatt.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
Podd - Konkurrenskraftig bolagsskatt
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan berättar Johan Hörberg om en ny rapport från Svenskt Näringsliv med förslag på hur det svenska bolagsskattesystemet kan stärkas. Bolagsskatten har central betydelse för investeringsviljan och förutsättningarna för långsiktig tillväxt.
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.
