Oroväckande skattesignaler från Miljöpartiet
I en intervju i Expressen berättar språkröret Märta Stenevi att Miljöpartiet på sin kongress nästa vecka ska presentera ett program för social rättvisa. Enligt Stenevi är förslaget att partiet ska arbeta för att ”trappa ner ränteavdragen på bostadslån, beskatta fritidshus hårdare än permanenthus och återinföra värnskatten. Men framför allt vill de ha ett helt nytt system för kapitalbeskattning, enligt en ”boxmodell” där fastigheter, kapital och annat skattepliktigt ägande slås ihop i samma ”box” och beskattas löpande och progressivt, så att den årliga skatten blir högre ju mer man äger.”
Det saknas visserligen konkretion i mycket av förslagen, men två av dem är skadliga mot ekonomin, mot sysselsättning och skatteintäkter. Värnskatten, som avskaffades förra året, orsakade stora problem och även sedan den tagits bort är Sveriges marginalskatt bland de absolut högsta i världen . Det råder stor samstämmighet (inklusive regeringens egen bedömning) att värnskatten skapade så stora skador att den inte inbringade några extra skatteintäkter. Detta eftersom den förstörde incitamenten för utbildning, ansvarstagande och att arbeta mer. Skulle den återinföras, som Miljöpartiet tycks inne på, gör det Sverige mindre attraktivt för etablering av verksamheter som huvudkontor och forskningsavdelningar.
Förslagen om en helt ny kapitalbeskattning med progressiv inriktning orsakar osäkerhet. De riskerar öka beskattningen och bli allvarliga hot mot entreprenörskap och investeringar. Kapitalbeskattningen behöver vara symmetrisk så att över- och underskott träffas av samma skattesats. Sverige har redan idag en kapitalinkomstbeskattning som ligger över OECD-snittet vilket gör svenska ägares investeringar mindre lönsamma. Miljöpartiets tankar om en så kallad boxmodell är vaga men en löpande beskattning i linje med förslaget innebär en ny förmögenhetsskatt. Förmögenhetsskatten som avskaffades 2007 skrämde bort entreprenörer och försämrade förutsättningarna för företagande. Den medförde snedvridningar och drev kapital ur landet. Den var dessutom svår att administrera – inte bara för de skattskyldiga utan också för Skatteverket.
Det är allvarligt om ett av regeringspartierna börjar driva en direkt skadlig skattepolitik. Sedan millennieskiftet har skattetrycket kunnat minska samtidigt skatteintäkterna ökat med över 500 miljarder kronor realt , bland annat tack vare smartare utformning av skattesystemet utan förmögenhetsskatt.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
