Oroväckande skattesignaler från Miljöpartiet
I en intervju i Expressen berättar språkröret Märta Stenevi att Miljöpartiet på sin kongress nästa vecka ska presentera ett program för social rättvisa. Enligt Stenevi är förslaget att partiet ska arbeta för att ”trappa ner ränteavdragen på bostadslån, beskatta fritidshus hårdare än permanenthus och återinföra värnskatten. Men framför allt vill de ha ett helt nytt system för kapitalbeskattning, enligt en ”boxmodell” där fastigheter, kapital och annat skattepliktigt ägande slås ihop i samma ”box” och beskattas löpande och progressivt, så att den årliga skatten blir högre ju mer man äger.”
Det saknas visserligen konkretion i mycket av förslagen, men två av dem är skadliga mot ekonomin, mot sysselsättning och skatteintäkter. Värnskatten, som avskaffades förra året, orsakade stora problem och även sedan den tagits bort är Sveriges marginalskatt bland de absolut högsta i världen . Det råder stor samstämmighet (inklusive regeringens egen bedömning) att värnskatten skapade så stora skador att den inte inbringade några extra skatteintäkter. Detta eftersom den förstörde incitamenten för utbildning, ansvarstagande och att arbeta mer. Skulle den återinföras, som Miljöpartiet tycks inne på, gör det Sverige mindre attraktivt för etablering av verksamheter som huvudkontor och forskningsavdelningar.
Förslagen om en helt ny kapitalbeskattning med progressiv inriktning orsakar osäkerhet. De riskerar öka beskattningen och bli allvarliga hot mot entreprenörskap och investeringar. Kapitalbeskattningen behöver vara symmetrisk så att över- och underskott träffas av samma skattesats. Sverige har redan idag en kapitalinkomstbeskattning som ligger över OECD-snittet vilket gör svenska ägares investeringar mindre lönsamma. Miljöpartiets tankar om en så kallad boxmodell är vaga men en löpande beskattning i linje med förslaget innebär en ny förmögenhetsskatt. Förmögenhetsskatten som avskaffades 2007 skrämde bort entreprenörer och försämrade förutsättningarna för företagande. Den medförde snedvridningar och drev kapital ur landet. Den var dessutom svår att administrera – inte bara för de skattskyldiga utan också för Skatteverket.
Det är allvarligt om ett av regeringspartierna börjar driva en direkt skadlig skattepolitik. Sedan millennieskiftet har skattetrycket kunnat minska samtidigt skatteintäkterna ökat med över 500 miljarder kronor realt , bland annat tack vare smartare utformning av skattesystemet utan förmögenhetsskatt.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
