Oroväckande skattesignaler från Miljöpartiet
I en intervju i Expressen berättar språkröret Märta Stenevi att Miljöpartiet på sin kongress nästa vecka ska presentera ett program för social rättvisa. Enligt Stenevi är förslaget att partiet ska arbeta för att ”trappa ner ränteavdragen på bostadslån, beskatta fritidshus hårdare än permanenthus och återinföra värnskatten. Men framför allt vill de ha ett helt nytt system för kapitalbeskattning, enligt en ”boxmodell” där fastigheter, kapital och annat skattepliktigt ägande slås ihop i samma ”box” och beskattas löpande och progressivt, så att den årliga skatten blir högre ju mer man äger.”
Det saknas visserligen konkretion i mycket av förslagen, men två av dem är skadliga mot ekonomin, mot sysselsättning och skatteintäkter. Värnskatten, som avskaffades förra året, orsakade stora problem och även sedan den tagits bort är Sveriges marginalskatt bland de absolut högsta i världen . Det råder stor samstämmighet (inklusive regeringens egen bedömning) att värnskatten skapade så stora skador att den inte inbringade några extra skatteintäkter. Detta eftersom den förstörde incitamenten för utbildning, ansvarstagande och att arbeta mer. Skulle den återinföras, som Miljöpartiet tycks inne på, gör det Sverige mindre attraktivt för etablering av verksamheter som huvudkontor och forskningsavdelningar.
Förslagen om en helt ny kapitalbeskattning med progressiv inriktning orsakar osäkerhet. De riskerar öka beskattningen och bli allvarliga hot mot entreprenörskap och investeringar. Kapitalbeskattningen behöver vara symmetrisk så att över- och underskott träffas av samma skattesats. Sverige har redan idag en kapitalinkomstbeskattning som ligger över OECD-snittet vilket gör svenska ägares investeringar mindre lönsamma. Miljöpartiets tankar om en så kallad boxmodell är vaga men en löpande beskattning i linje med förslaget innebär en ny förmögenhetsskatt. Förmögenhetsskatten som avskaffades 2007 skrämde bort entreprenörer och försämrade förutsättningarna för företagande. Den medförde snedvridningar och drev kapital ur landet. Den var dessutom svår att administrera – inte bara för de skattskyldiga utan också för Skatteverket.
Det är allvarligt om ett av regeringspartierna börjar driva en direkt skadlig skattepolitik. Sedan millennieskiftet har skattetrycket kunnat minska samtidigt skatteintäkterna ökat med över 500 miljarder kronor realt , bland annat tack vare smartare utformning av skattesystemet utan förmögenhetsskatt.
Svenska skatteavtal fortsätter att tappa i konkurrenskraft
Den 21 september presenterade Svenskt Näringsliv rapporten Konkurrenskraften i Sveriges skatteavtal vid ett seminarium där företrädare för Finansdepartementet, näringslivet och akademin diskuterade rapportens slutsatser och behovet av ökad prioritering av det svenska skatteavtalsarbetet.
Avskaffade ägarskatter fick större positiva effekter än väntat

”Miljardärsskatten” har blivit en het fråga i årets valdebatt. Det handlar om en svensk variant av den franske ekonomen Gabriel Zucmans idé om en förmögenhetsskatt på dollar- eller euromiljardärers tillgångar. I svensk utformning riktas utkasten till förslag mot både miljardärer i kronor och dollar.
Välkommen översyn av beskattningen av styrelsearvoden

Regeringens utredning om beskattningen av styrelsearvoden är ett välkommet initiativ. Frågan har aktualiserats mot bakgrund av en rättsutveckling som försvårat för företag att anlita styrelsekompetens på ett modernt och affärsmässigt sätt.
Skattefrågor till Anders Ekegren
Skattefrågan fortsätter samtala med riksdagsledamöter och denna gång har turen kommit till Anders Ekegren som är skattepolitisk talesperson för Liberalerna. I podden förklarar han varför den statliga inkomstskatten bör halveras.
Skattefrågor till Helena Vilhelmsson
Nytt avsnitt av podden Skattefrågan där Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot från Centerpartiet, berättar om sin syn på vilka skattefrågor som är viktigast i valrörelsen. Som ledamot av skatteutskottet har Helena haft tillfälle att fundera en hel del på vad som utmärker en bra skattereform.
Låt växande företag växa i Sverige

Sverige har goda förutsättningar att vara ett ledande land för startups och scale-ups. Stockholm är redan en av Europas starkaste startup-hubbar, med över 250 miljarder kronor i riskkapitalinvesteringar mellan 2020 och 2024 och en unicorn-täthet i världsklass.
