
Skatteverket lyckas inte klargöra förmånsbeskattning av hälso- och sjukvård
I denna blogg har vi tidigare ( inlägg 1, inlägg 2 , inlägg 3 , inlägg 4 och inlägg 5 ) publicerat blogginlägg om bristerna i lagstiftningsärendet för den s.k. vårdskatten för anställda.
Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat för de rättsliga problem som följer med vårdskatten som infördes den 1 juli, eftersom gränsen mellan de insatser som ska beskattas och de som ska vara skattefria är mycket oklar. Före sommaren uttalade även Skatteverket att det här finns flera svåra rättsliga frågor.
Skatteverket har nu – efter månaders arbete – kommit med ett ställningstagande avseende den nya vårdskatten. I ställningstagandet presenterar Skatteverket sin bedömning av vilka slag av insatser som faller innanför respektive utanför det förmånsskattepliktiga området.
Det är vår uppfattning att Skatteverket har varit alltför restriktivt i sitt ställningstagande bl.a. när det gäller läkarbesök, allmänna hälsokontroller och operationer med koppling till möjligheterna att ta tillvara arbetstagarens arbetsförmåga. Mot bakgrund av att lagstiftaren har uttryckt att det är angeläget att förebyggande behandlingar och arbetslivsinriktad rehabilitering sätts in tidigt för att få lägre sjukfrånvaro och att arbetsgivare bör uppmuntras att ta ett större rehabiliteringsansvar än vad lagen kräver borde Skatteverkets ställningstagande enligt vår mening ha givit uttryck för en linje att sådana insatser som tydligt syftar till att förbättra arbetstagarens arbetsförmåga och underlätta arbete inte ska förmånsbeskattas.
Skatteverkets ställningstagande är vidare otydligt i väsentliga delar när det gäller hur gränsdragning ska ske. Exempelvis anses vård i form av samtalsterapi hos psykolog kunna undantas från beskattning i fall då den sker som ett led i ett förebyggande arbete för att förbättra eller motverka en förändring av en sjukdom. Samtidigt anges att läkarundersökning, provtagning, röntgen eller operation inte anses kunna undantas från beskattning på motsvarande sätt, även om denna vård sker som ett led i förebyggande arbete för att förbättra eller motverka en förändring av en sjukdom. Vi har utifrån lag och lagförarbeten svårt att finna stöd för en sådan skillnad.
Skatteverkets ställningstagande ger inte en rimlig grad av trygghet, förutsebarhet och rättssäkerhet. Arbetsgivare och anställda kommer i väldigt många fall dessvärre inte med säkerhet kunna veta om vårdinsatser arbetsgivaren betalar ska beskattas eller inte.
Svenskt Näringsliv har upprepade gånger till Skatteverket framfört behovet av vägledning om hur arbetsgivarna ska kunna göra rätt i dessa svåra gränsdragningsfrågor, särskilt då aktuella insatser omfattas av patientsekretess. Vägledning behövs särskilt om patientsekretessens betydelse för möjligheten att kunna bedöma om vårdinsatsen ska beskattas eller ej. Detta inte minst när det gäller området sanktioner, såsom skattetillägg. Hur ska en arbetsgivare som exempelvis upphandlat företagshälsovård som även omfattar hälso- och sjukvård agera när det gäller hanteringen av arbetsgivaravgifter, kontrolluppgifter etc. när patientsekretessen ska respekteras?
Det är olyckligt att ställningstagandet är restriktivt och otydligt. Att det lämnar centrala rättssäkerhetsfrågor obesvarade är oacceptabelt. Allvaret accentueras av att det handlar om lagstiftning som direkt berör ett mycket stort antal anställda och arbetsgivare. Den bristfälliga lagstiftningen har inte gjort uppgiften enkel, men Skatteverket har inte heller lyckats med att göra det lätt att göra rätt.
Om företagen ska ges förutsättningar att följa lagen, så måste Skatteverket ge ett tydligt och mer rättssäkert ställningstagande.
Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert, och Richard Hellenius, skatteexpert
För en fullständig bild av Skatteverkets ställningstagande så kan detta laddas hem här: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/372021.html?date=2018-10-30
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).