
Värna F-skattesystemet
Svenskt Näringsliv har idag lämnat ett remissvar på F-skatteutredningens delbetänkande F-skattesystemet – några särskilt utpekade frågor (SOU 2018:49). I delbetänkandet hävdar utredaren bl.a. att dagens utformning av F-skattesystemet skulle kunna leda till och påverka förekomsten av företeelsen ”falska egenföretagare” samt att det skulle finnas en risk att företeelsen leder till skattefusk och skatteundandragande. Därför anser utredaren att det finns skäl att överväga ändringar i bestämmelserna om F-skatt.
Utformningen av F-skattesystemet har stor betydelse för företagandets villkor samt förutsättningarna för att starta, driva och utveckla företag. F-skattesystemet bidrar till såväl nyföretagande och småföretagande som dynamik och funktionalitet i näringslivet. Även om godkännande för F-skatt inte är ett krav för att bedriva näringsverksamhet, är det till följd av F-skattens rättsverkningar i praktiken en nödvändighet för att kunna utföra tjänster åt andra.
Vi har tidigare här på bloggen kommenterat delbetänkandet och framfört kritik mot utredarens ogrundade slutsatser om F-skattesystemets inverkan på företeelsen ”falskt egenföretagande”. Utredaren har nämligen varken kunnat uppskatta omfattningen av företeelsen eller om företeelsen har någon effekt på skattefelet. Mot denna bakgrund anser vi att det inte heller är möjligt att bedöma om just F-skattesystemet överhuvudtaget skulle ha någon inverkan på företeelsen.
Det underlag som tagits fram inom ramen för utredningen utvisar inte att F-skattesystemet behöver förändras. De problem som utredaren identifierat synes främst röra och påverka arbetsrättsliga förhållanden. Problem bör lösas inom det regelverk där de hör hemma. Eventuella arbetsrättsliga problem bör således lösas inom arbetsrätten och inte genom ändringar i den skatterättsliga lagstiftningen. Att överväga förändringar i F-skattesystemet är därför fel väg att gå.
Nuvarande utformning av F-skattesystemet fungerar väl och det är viktigt att systemet värnas. Sverige har inte råd att i onödan försämra förutsättningarna för att starta, driva och utveckla företag.
Hållbara SME-företag
EU:s gröna giv och övergripande klimatmål har lett till att ett antal nya regleringar som ökar kraven på de stora företagens transparens kring hållbarhet i värdekedjan. Två exempel är CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som...
Om vårbudgeten i podden
Regeringen har lagt fram vårbudgeten och Fredrik Carlgren kommenterar förslagen i ett kort avsnitt av Skattefrågan. Det märks att det är valår och några större reformer på skatteområdet är inte att vänta under våren. Ett förslag i budgeten är dock tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel för att...
Lever hotet om förmögenhetsskatt?
Sverige begravde förmögenhetsskatten 2007. Då var vi bland de sista länderna i världen att göra detta. Många länder har aldrig haft förmögenhetsskatt. Slopandet har tjänat Sverige väl. Efter nästan 20 år har den kloka reformen givit liv och vi kan konstatera att den svenska kapitalmarknaden anses at...
Fastighetsmoms – ingen förenkling men högre kostnader & mer komplexitet (SOU 2026:24)
Med höga förväntningar på förenkling och förbättring kan jag tyvärr konstatera att förslaget landar i såväl högre kostnader som mer komplexitet.
Spricker planerna på dansk förmögenhetsskatt?

De danska Socialdemokraterna bedömer att den föreslagna förmögenhetskatten ger 6-7 miljarder i skatteintäkter. I verkligheten kommer det bli långt lägre än så, slår en av Danmarks mest namnkunniga skatteexperter fast, skriver skatteexperten Anders Ydstedt i ett blogginlägg.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.