
Värna F-skattesystemet
Svenskt Näringsliv har idag lämnat ett remissvar på F-skatteutredningens delbetänkande F-skattesystemet – några särskilt utpekade frågor (SOU 2018:49). I delbetänkandet hävdar utredaren bl.a. att dagens utformning av F-skattesystemet skulle kunna leda till och påverka förekomsten av företeelsen ”falska egenföretagare” samt att det skulle finnas en risk att företeelsen leder till skattefusk och skatteundandragande. Därför anser utredaren att det finns skäl att överväga ändringar i bestämmelserna om F-skatt.
Utformningen av F-skattesystemet har stor betydelse för företagandets villkor samt förutsättningarna för att starta, driva och utveckla företag. F-skattesystemet bidrar till såväl nyföretagande och småföretagande som dynamik och funktionalitet i näringslivet. Även om godkännande för F-skatt inte är ett krav för att bedriva näringsverksamhet, är det till följd av F-skattens rättsverkningar i praktiken en nödvändighet för att kunna utföra tjänster åt andra.
Vi har tidigare här på bloggen kommenterat delbetänkandet och framfört kritik mot utredarens ogrundade slutsatser om F-skattesystemets inverkan på företeelsen ”falskt egenföretagande”. Utredaren har nämligen varken kunnat uppskatta omfattningen av företeelsen eller om företeelsen har någon effekt på skattefelet. Mot denna bakgrund anser vi att det inte heller är möjligt att bedöma om just F-skattesystemet överhuvudtaget skulle ha någon inverkan på företeelsen.
Det underlag som tagits fram inom ramen för utredningen utvisar inte att F-skattesystemet behöver förändras. De problem som utredaren identifierat synes främst röra och påverka arbetsrättsliga förhållanden. Problem bör lösas inom det regelverk där de hör hemma. Eventuella arbetsrättsliga problem bör således lösas inom arbetsrätten och inte genom ändringar i den skatterättsliga lagstiftningen. Att överväga förändringar i F-skattesystemet är därför fel väg att gå.
Nuvarande utformning av F-skattesystemet fungerar väl och det är viktigt att systemet värnas. Sverige har inte råd att i onödan försämra förutsättningarna för att starta, driva och utveckla företag.
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...