Mörk framtidsbild för det svenska elsystemet

Elbrist. Mitt i sommaren.

Det uppstod i södra Sverige under juli månad och det är inte första gången det sker. Faktum är att det svenska elsystemet, bland annat transporten av el från Norrland söderut, lider av underkapacitet vilket i sin tur orsakar effektbrist som slår mot både hushåll och näringsliv.

Det var en av utgångspunkterna i seminariet ”Hur sårbart är det svenska elsystemet” som Svenskt Näringsliv genomförde i dagarna. Samtidigt presenterades rapporten ”Försörjningstrygghet el – 2045”. I den analyseras situationen nu och fram till 2045 och det är en bitvis mörk bild som tecknas av hur den svenska elförsörjning ska kunna försörja det allt ökande elbehovet samtidigt som den är avgörande för att klara klimatmålen.

– El blir allt viktigare i de flesta branscher, bland annat transportsektorn och kommer i framtiden att vara den dominerande energibäraren. Det finns en drivkraft inom industrin att ställa om till el och klara klimatmålen men då måste det finnas en leveranssäkerhet. Det får heller inte bli för dyrt för då kan företagen tveka att göra de investeringar som krävs. Över huvud taget finns en oro inom industrin för konkurrenssituationen kopplat till elförsörjningen, sa Maria Sunér Fleming, vd för Svemin under seminariet.

Den oron visade sig tydligt i den rapport som Tillväxtverket släppte i juli och som pekade på att en fortsatt kapacitetsbrist i nätet med efterföljande elbrist i Skåne kan hota upp till 19 000 jobb i regionen.

För att råda bot på situationen råder rapportförfattarna till att öka ansträngningarna att skapa en helhetssyn på försörjningen i hela Sverige.

– Det behövs reglering, förmågebyggande i stort och framför allt ur en krishanteringssynpunkt, slog Samuel Ciszuk, energianalytiker, ELS Analysis, fast.

En del i problematiken handlar om den omställning till en klimatneutral elproduktion som nu pågår. Satsningen på väderberoende och så kallad icke planerbar produktion, alltså i första hand vindkraft, klarar inte att uppfylla den trygga elförsörjning som Sverige behöver och kommer inte att göra det fram till 2035. Det gör i sin tur att Sverige till del är beroende av import från utlandet, främst från Tyskland och de nordiska grannländerna. Men det skapar å andra sidan säkerhetsrisker menade Niklas Rossbach, senior analytiker på FOI.

– Import ger en motståndare möjlighet att utnyttja läget för påverkan, sa han och pekade bland annat på Tysklands allt större beroende av rysk naturgas som används för att driva elproduktionen när både kärnkraft och kolkraft fasats ut.

Problemen med att lita till den internationella marknaden har också blivit tydlig under Corinapandemin. De flesta länder ser i första hand till sina egna behov innan eventuell försäljning till andra kommer på fråga.

– Att säkra vår egen försörjning måste därför vara i fokus, sa Maria Sunér Fleming.

I rapporten höjs blicken fram till 2045 och med det perspektivet finns vissa positiva signaler. Men det kräver också att de larmsignaler som finns i dag tas på allvar och att staten tar ett större ansvar för helheten, både vad gäller tryggheten i elförsörjningen och att sätta den i ett säkerhetspolitiskt sammanhang.

– Det blir med andra ord en fråga om att staten måste balansera en aktiv roll i omställningen med en lika aktiv roll på försörjningstrygghetsområdet, för att inte de svagheter som håller på att byggas in i systemet för nuvarande skall permenentas, skriver rapporten i en sammanfattning.