11. Konflikter

Parterna på arbetsmarknaden förhandlar om nya kollektivavtal. Om de inte kommer överens kan de vidta stridsåtgärder. I praktiken är det fackförbund som är angripande part. Arbetsgivarnas kostnad för konflikt är ofta mycket hög. Varsel om konflikt kan då vara en tillräcklig facklig påtryckning för att avtal ska träffas. Företagens konkurrenskraft kan dock påverkas negativt.

Under 2017 var det en stor avtalsrörelse, vilket innebär att det var många förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter om nya kollektivavtal. Antalet varsel om konflikt var på en lägre nivå än i avtalsrörelsen 2016. 2017 präglades i stället av varsel om konflikt vid sidan av avtalsförhandlingarna. Med Hamnarbetarförbundets varsel medräknade blev 2017 nästan lika drabbat av varsel som 2016.

Ett varsel om stridsåtgärder kan få samma effekt som en genomförd stridsåtgärd. I förbundsförhandlingarna om nya kollektivavtal förekom 49 varsel om stridsåtgärder 2017 enligt Svenskt Näringslivs granskning. 41 varsel lades i primärkonflikter, konflikter där de varslande är parter. 8 varsel var i form av sympatiåtgärder från andra fackliga parter. Arbetsgivarna varslade endast fem gånger och enbart som svar på fackliga stridsåtgärder.

Det är stora skillnader mellan olika fackförbund när det gäller konfliktbenägenhet. Bland fackförbunden med kollektivavtal är Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads), Seko, Service- och kommunikationsfacket och Svenska Transportarbetareförbundet (Transport), de som flest gånger varslade om stridsåtgärder i Svenskt Näringslivs granskning för åren 2011-2017.

En konflikt bröt ut under förbundsförhandlingarna 2017, dock ingen strejk. Antalet förlorade arbetsdagar uppgick enligt Medlingsinstitutet till 2 570. De flesta av de dagarna härrör från en omfattande lokal konflikt, Svenska Hamnarbetarförbundets tvist med APM Terminals i Göteborg.

En olovlig konflikt förekom under 2017, den vilda strejken på renhållningsföretaget Reno Norden AB.

Antal strejker och antal förlorade arbetsdagar till följd av strejk eller lockout har, med undantag för 2003, varit på en lägre nivå än tiden före mitten av 1990-talet.

Diagram 11.1 Strejker i Sverige 1980–2017

Källa: Medlingsinstitutet

Detta säger dock ingenting om hur omfattande strejkernas ekonomiska konsekvenser har blivit för de drabbade företagen. Varsel om konflikt är i många fall ett för facken fullt tillräckligt påtryckningsmedel för att få arbetsgivare att ingå avtal. Även företag som inte är indragna i konflikten, men vars verksamhet förhindras eller stoppas helt, drabbas hårt vid konflikter.

Sedan 1997 har ett antal förhandlingsavtal träffats som bland annat syftar till att förbättra relationen mellan avtalsparterna och undvika konflikter. Det första förhandlingsavtalet – som träffades av parterna inom industrin 1997 – kom till i efterspelet av den mycket konfliktrika avtalsrörelsen 1995.

Diagram 11.2 Strejker och lockouter i Sverige 1980–2017, antal dagar i tusental

Källa: Medlingsinstitutet

Industriavtalet sades upp 2010 men slöts på nytt 2011 i modifierad form, dock utan fackförbundet Pappers. Det nya Industriavtalet förstärker och breddar parternas gemensamma arbete för att utveckla svensk industri. Det förstärker också industrins lönenormerande roll genom tydligare syfte och inriktning och delvis nya regler för förhandlingarna.

Bakgrundsinformation Rätten att vidta en stridsåtgärd regleras i Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Konfliktåtgärder som vidtas utan stöd i MBL kallas för olovliga konflikter. Med få undantag är det facken som varslar om stridsåtgärder, men oftast träffas avtal innan konflikten bryter ut. Arbetsgivarna kan tillgripa lockout, men stridsåtgärden påverkar verksamheten negativt och drabbar därför arbetsgivarna själva. Ibland används spegellockout av arbetsgivarna, vilket innebär att de arbetstagare som strejkar samtidigt blir föremål för lockout. Det innebär inte en upptrappning av en konflikt utan är endast ett sätt att kontrollera förloppet av konflikten genom att spegla motpartens stridsåtgärder.