12. Rörlig lön –– en flexibel löneform

Löneformerna varierar mellan olika kategorier anställda och företag. Hur en enskild anställd eller en grupp av anställda lyckas i sin hantering av försäljning, kunder, arbetsmiljö, produktion, kvalitet, ekonomi eller annan resurshantering kan ligga till grund för hur den rörliga lönen bestäms. Lönedelen kan också påverkas av hur företaget som helhet utvecklas. Merparten av de anställda har bara fast lön, andra har en blandning av fast och rörlig. I dagsläget är det ovanligt att hela eller merparten av lönen är rörlig. Löneformen kan användas för att variera en del av lönen i förhållande till framgången i verksamheten, lite högre ersättning när det går bra och lite lägre när det går sämre. Att låta en del av lönen vara rörlig är vanligt för säljare, men förekommer även bland andra grupper av anställda.

Rörlig lön vanligast i transportföretag

Vart femte företag använder sig av rörlig lön. Vanligast är rörlig lön i transportsektorn där 44 procent av företagen har rörliga löndelar. 36 procent av de anställda som jobbar i transportföretag med rörlig lön får en del av ersättningen i form av rörlig lön. Inom byggsektorn har ungefär vart femte företag rörlig lön, i dessa företag har var tredje anställd rörlig lön. Inom handel, hotell- och restaurangsektorn har ungefär vart sjätte företag rörliga löner. I dessa företag har en av fyra anställda rörlig lön.

Diagram 12.1 Rörlig lön, förekomst bland företag inom Svenskt Näringsliv och dess anställda 2017, procent

Källa: Svenskt Näringsliv

Var tionde anställd har rörlig lön

Av samtliga anställda inom Svenskt Näringslivs företag har var tionde rörlig lön. Transport är den sektor där rörlig lön används mest, var fjärde anställd i sektorn har rörlig lön, högst är andelen bland arbetare.

Tabell 12.1 Rörlig lön, förekomst av bland samtliga anställda i Svenskt Näringslivs företag 2017, procent

Källa: Svenskt Näringsliv

Bakgrundsinformation Rörlig lön är exempelvis prestationslön, ackord, premielön, bonus och provision. Vinstdelning räknas inte som rörlig lön.

Från början av 1970-talet till början av 1980-talet hade omkring fem procent av tjänstemännen resultatlön. Därefter ökade andelen under ett decennium till drygt 16 procent av tjänstemännen. Under 2000-talet har andelen minskat – sammantaget med omkring 40 procent.

Resultatlönens genomsnittliga andel av total lön har minskat från omkring 26 procent till omkring 13 procent sedan 1970-talets mitt. Förändringarna hänger samman med förändringar i resultatlönesystemen. Fram till början av 1980-talet var det främst försäljare med provision som omfattades av resultatlönesystem. Från och med 1983 har nya grupper

med annan typ av resultatlön tillkommit, vilket har medfört att den genomsnittliga resultatlönens andel av den totala lönen har minskat. De senaste åren har andelen varit stabil kring 12 – 13 procent.

Diagram 12.2 Andel tjänstemän med resultatlön 1972-2017

Källa: Svenskt Näringsliv” i HTML och PDF

Diagram 12.3 Andel arbetare med resultatlön 2001-2017

Källa: Svenskt Näringsliv

Andelen arbetare med prestationsbaserade/ackords lönedelar har minskat sedan år 2000. Användandet av prestationslönebaserade lönesystem har minskat inom en mängd branscher. Dock har prestationsbaserade/ackordslönens andel varit stabil och varierat mellan 8 – 10 procent.