Nya krav i AI-världen

NYHET Publicerad

KOMPETENS Digitalisering och artificiell intelligens ger inte färre jobb utan andra typer av jobb. De nya jobben ställer högre krav på kognitiv förmåga och i framtiden måste fler bli bättre på att anpassa sig och lära sig nya saker under arbetslivet. Det menar Joakim Wernberg på Entreprenörsforum.

Joakim Wernberg
Foto: Stina Stjernkvist/TT

En stor förändring som ny teknik för med sig på arbetsmarknaden är att lärande behöver betonas mycket mer, enligt Joakim Wernberg på Entreprenörsforum. "Vi måste bli bättre på att anpassa oss genom att lära".

De skräckscenarier som ibland målas upp inte minst när det gäller artificiell intelligens, AI, är inte realistiska, påpekar Joakim Wernberg, forskningsledare på Entreprenörsforum. AI kan inte programmera om och skala upp sig oreglerat på egen hand och utvecklingen kommer inte att förstöra alla jobb eller leda till någon Terminator-liknande dystopi.

En ny rapport från Entreprenörsforum, Människor, maskiner och framtidens arbete, visar att användningen av AI väntas öka inom alla sektorer i det svenska näringslivet. Men det betyder inte att hälften av alla jobb försvinner som en rapport från forskare vid Oxford hävdade för några år sedan, konstaterar han. Vissa arbeten försvinner men det tillkommer också nya.

– Jobb förstörs inte utan det som händer är att arbete omorganiseras. Vi arbetar på nya sätt och använder tekniken, som vi alltid gjort, som ett verktyg för att bli effektivare. Mängden arbete är i fysikalisk mening oändlig.

Om vissa av medarbetarnas arbetsuppgifter automatiseras måste det inte leda till en personalminskning. De kanske i stället kan ägna den delen av sin tid åt nya uppgifter eller åt att specialisera sig på arbetsuppgifterna de har kvar. 

Den ekonomivetenskapliga forskningen delar ofta upp arbete i analytiska eller kognitiva uppgifter och manuella eller fysiska uppgifter, som i sin tur är rutinbaserade eller icke rutinbaserade. Det som AI och maskiner är särskilt lämpliga att utföra är rutinbaserade uppgifter som dessutom ofta är monotona och tråkiga eller slitsamma.

– När allt mer av det som är rutinbaserat försvinner behöver vi jobba mycket mer kognitivt. Det betyder också att de med manuella fysiska arbeten kommer att jobba mer med icke-rutinbaserade arbetsuppgifter, vilket är mer kognitivt krävande.

Men det är inte enbart manuella uppgifter som automatiseras. Det finns till exempel studier som visar när AI har varit bättre på att diagnostisera cancer och andra åkommor från röntgenbilder än medicinska experter.

– Det betyder inte att AI är en bättre läkare utan att AI är bättre än läkare på att utföra just den uppgiften. Och då kan läkaren i sin tur ägna mer tid åt patienterna.

Hittills har automatisering lett till att jobben som blir kvar och växer är icke-rutinbaserade manuella jobb som förknippas med låg lön och utbildningsgrad, och icke-rutinbaserade kognitiva jobb förknippade med hög utbildningsgrad och lön. Det resulterar i en jobbpolarisering där de båda ändarna av skalan ökar medan mitten minskar – men den behöver inte bli bestående.

– Man kan säga att mitten ersätts av en ny mitt som delvis består av andra arbetsuppgifter och typer av jobb. Andra personer hamnar i mitten när kompetensbehovet förändras. Men det är inte självklart att den som blir av med jobbet på ett ställe automatiskt kan ta ett av de nya jobben.

Det är därför rörelsen på arbetsmarknaden behöver öka och det kontinuerliga lärandet bli bättre, enligt Joakim Wernberg.

– Om alla arbeten blir mindre rutinbaserade och statiska blir de också mer kognitivt krävande. Då behöver vi i större utsträckning anpassa oss och lära genom hela karriären.

Alla kan inte bli programmerare eftersom det är ett yrke som i hög grad automatiseras. Däremot efterfrågas teknisk specialistkompetens kring hur tekniken används på bästa sätt allt mer framöver. Men det gäller även kompletterande icke-tekniska kompetenser, som matematik, logisk analys och komplex kommunikation.

– Förändras arbetsvardagen ofta behöver vi kunna kommunicera med varandra för att klara av förändringar. Alla måste förhålla sig till en högre förändringstakt i arbetslivet.

När det gäller företagens digitaliseringen ligger fokus alldeles för ofta på tekniken och talar om att de måste hänga med i utvecklingen, men det går inte att bygga strategier eller politik för ett nytt teknikbegrepp i taget, slår Joakim Wernberg fast.

– Om man istället fokuserar på hur våra beteenden förändras utifrån den tekniska utvecklingens möjligheter och förutsättningar är det en mycket långsammare process som vi lättare kan förhålla oss till och bygga strategier för.

Om man tänker sig att ett företag är en organisation som löser en viss typ av problem kan digitaliseras ske på tre olika sätt, enligt Joakim Wernberg.

Samma problem löses på samma sätt som tidigare men med ny teknik. Samma problem får en ny lösning som bygger på ny teknik. Eller så börjar företaget med att omformulera problemet som ska lösas, för att sedan fundera på hur lösningen hade utformats om den uppfunnits idag med ny teknik.

– De två senare sätten handlar om anpassning av organisation, processer och arbetssätt för att dra nytta av tekniken, och det säger nästan alla att de ska göra. Men i verkligheten görs det första – man köper ny teknik. 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Ny satsning lockar kvinnor till industrin

UTBILDNING I Värmland görs en storsatsning på industrirelaterad vuxenutbildning för att försöka komma till rätta med kompetensbristen. Mikaela Larsson utbildar sig till cnc-operatör i Karlstad och känner att hon har hamnat rätt. ”Det är ju det här jag ska göra”, säger hon.
NYHET Publicerad:

”Vi måste vända på tratten” 

HALLÅ DÄR Anders Ferbe, du var tidigare ordförande i Valideringsdelegationen som i våras lämnade sitt slutbetänkande. Varför är det så viktigt att valideringen utvecklas?
NYHET Publicerad:

Snabba vägar till ny kunskap

KOMPETENS Korta utbildningar på distans. Det är det företagen vill ha nu, enligt utbildnings-vd:n Maria Scullman. Hon är övertygad om att det fortsätter även efter corona. ”Företagen har gjort den förflyttning som det har pratats om länge – att bli mer digitala och jobba på distans”.
NYHET Publicerad:

Digitalt kompetenslyft för garveriet

DIGITALISERING När corona slog till ställde Ödins garveri på Gotland snabbt om och lanserade en nätbutik. Ägaren Eva Lilja går nu en utbildning om digitalisering inom handeln. ”Det är nyttigt att försöka förstå hur det hänger ihop, var det är viktigt att synas och hur kunder tänker”, säger hon.
NYHET Publicerad:

”Överlever företagen har fler ett jobb att gå till”

ARBETSMARKNAD Svensk arbetsmarknad är i gungning. Arbetslösheten ökar rekordartat, visar Arbetsförmedlingens senaste prognos. ”Det är viktigt att företagen överlever krisen, så att så många som möjligt har ett jobb att gå till”, säger chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Så kompetenssäkrar du företaget under krisen

WEBBINAR Ett webbinarium om hur du som arbetsgivare kan använda tiden under corona till att behålla och stärka kompetensen i ditt företag, för att stå starkare när det vänder.
NYHET Publicerad:

LO: ”Coronahöjning” för vissa grupper fungerar inte

LÖNEBILDNING Att höja lönen kraftigt för vissa grupper på grund av corona fungerar inte. Lönebildningen måste vara långsiktigt hållbar. Det menar LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. ”Sedan kanske det kommer en ny kris och då vill en annan grupp ha mer betalt”, säger han.
NYHET Publicerad:

Tappa inte greppet om lönebildningen

KRÖNIKA Vi är i den största kris som de flesta av oss upplevt och det är oklart hur länge den kommer att pågå. För att inte riskera att fler jobb går förlorade är det viktigt att hålla huvudet kallt i lönebildningen. Det skriver Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert.
NYHET Publicerad:

Unionen vill se permanent system för korttidsarbete

STÖDSYSTEM Exportföretagen är ryggraden i svensk ekonomi som ger pengar till välfärden och utrymme för reallöneökningar. Därför är det viktigt att corona inte leder till protektionism och stängda gränser, säger Martin Wästfelt förhandlingschef på Unionen.
NYHET Publicerad:

Sveriges Ingenjörer: Viktigt att komma snabbt ur startblocken

KOMPETENS Att rädda kompetensen är en av de viktigaste frågorna just nu, hävdar Camilla Frankelius på Sveriges Ingenjörer. Mängder av verksamhetskritiska projekt har frysts och Sverige måste vara redo när hjulen börjar rulla igen för att inte hamna i bakvattnet.
NYHET Publicerad:

Kompetenslyft tar fjällhotellet ur krisen

BESÖKSNÄRING Anställda hos Sälens högfjällshotell går utbildningar inom marknadsföring och digitalisering under korttidspermitteringen. "Ingen mår bra av att sitta hemma 80 procent av sin arbetstid och inte veta vad man ska göra", säger Thommy Backner, vd och ägare.
NYHET Publicerad:

Trygghetsfonden: Ta vara på tillfället

OMSTÄLLNING Trots att pandemin innebär stora utmaningar är det ett bra tillfälle både för företag och individer att stärka sin kompetens för att stå ännu bättre rustade när det lättar. Det menar Caroline Söder, vd på Trygghetsfonden.
NYHET Publicerad:

Nytt avtal öppnar för utbildning

BESÖKSNÄRING Ett nytt avtal inom besöksnäringen öppnar för att använda korttidspermitteringen till kompetensutveckling. Det kan göra att fler stannar kvar i branschen och ser chansen att komma tillbaka till något ännu bättre efter krisen, menar Kersti Wittén på Visita.
NYHET Publicerad:

Industrins parter överens: Utbilda personalen nu

AVTAL Både arbetsgivare och fackförbund inom industrin är överens om att det är bra att passa på att utbilda personalen nu. ”Jag tror att det blir mer fokus på kompetensen framöver”, säger Peter Kancans på Industriarbetsgivarna.
NYHET Publicerad:

750 miljoner till Yrkeshögskolan

STÖDPAKET Regeringen vill ge Yrkeshögskolan 750 miljoner kronor för kompetensutveckling i samband med corona. Det innebär 2000 fler utbildningsplatser, enligt Thomas Persson, generaldirektör, Myndigheten för yrkeshögskolan.
NYHET Publicerad:

”Coronakrisen får inte övergå i en kompetenskris”

HALLÅ DÄR Mia Bernhardsen, arbetsmarknadsexpert. Vad hände med Rekryteringsenkäten som skulle ha presenterats i början av april?
NYHET Publicerad:

Komvux: Positiv signal från regeringen

UTBILDNING Regeringen satsar på vuxenutbildningen. Den som har störst behov av studier ska ges förtur och språk blir en naturlig del av yrkesutbildningen. ”Förändringarna är ett steg i rätt riktning för en mer effektiv kompetensförsörjning”, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

EU:s klåfingrighet hotar svensk lönebildning

EU Arbetsmarknadsfrågorna klättrar allt högre upp på EU:s agenda, trots att det är ett område där förutsättningarna är så olika. ”Det är väldigt tokigt att trycka på alla länder samma regler”, säger Gabriella Sebardt, som arbetar med EU-arbetsrättsliga frågor i Bryssel.
NYHET Publicerad:

Tafatt regering hämmar kompetensförsörjningen

DEBATT Arbetsgivare skriker efter rätt kompetens. Samtidigt konstaterar privatanställda tjänstemän att svårigheten att intyga sin kompetens för en ny arbetsgivare är det största hindret för att byta jobb. Att regeringen i det läget väljer att inte hörsamma ett enda av de förslag som presenteras i Valideringsdelegationens utredning är olyckligt, skriver företrädare för Svenskt Näringsliv och Unionen.
NYHET Publicerad:

Så tog sig byggjätten ur machokulturen

STRATEGI En missad storaffär gjorde att Skanskas mångfaldsarbete tog fart på allvar. "Ledningen hade nog inte förstått att det kunde vara affärskritiskt", säger Monica Westerberg på Skanska Sverige där andelen kvinnor nu har ökat markant.