LogoLogo
LogoLogo
NYHET7 augusti 2019

Nya krav i AI-världen

Digitalisering och artificiell intelligens ger inte färre jobb utan andra typer av jobb. De nya jobben ställer högre krav på kognitiv förmåga och i framtiden måste fler bli bättre på att anpassa sig och lära sig nya saker under arbetslivet. Det menar Joakim Wernberg på Entreprenörsforum.

Joakim Wernberg
En stor förändring som ny teknik för med sig på arbetsmarknaden är att lärande behöver betonas mycket mer, enligt Joakim Wernberg på Entreprenörsforum. "Vi måste bli bättre på att anpassa oss genom att lära".Foto: Stina Stjernkvist/TT

De skräckscenarier som ibland målas upp inte minst när det gäller artificiell intelligens, AI, är inte realistiska, påpekar Joakim Wernberg, forskningsledare på Entreprenörsforum. AI kan inte programmera om och skala upp sig oreglerat på egen hand och utvecklingen kommer inte att förstöra alla jobb eller leda till någon Terminator-liknande dystopi.

En ny rapport från Entreprenörsforum, Människor, maskiner och framtidens arbete, visar att användningen av AI väntas öka inom alla sektorer i det svenska näringslivet. Men det betyder inte att hälften av alla jobb försvinner som en rapport från forskare vid Oxford hävdade för några år sedan, konstaterar han. Vissa arbeten försvinner men det tillkommer också nya.

– Jobb förstörs inte utan det som händer är att arbete omorganiseras. Vi arbetar på nya sätt och använder tekniken, som vi alltid gjort, som ett verktyg för att bli effektivare. Mängden arbete är i fysikalisk mening oändlig.

Om vissa av medarbetarnas arbetsuppgifter automatiseras måste det inte leda till en personalminskning. De kanske i stället kan ägna den delen av sin tid åt nya uppgifter eller åt att specialisera sig på arbetsuppgifterna de har kvar.

Den ekonomivetenskapliga forskningen delar ofta upp arbete i analytiska eller kognitiva uppgifter och manuella eller fysiska uppgifter, som i sin tur är rutinbaserade eller icke rutinbaserade. Det som AI och maskiner är särskilt lämpliga att utföra är rutinbaserade uppgifter som dessutom ofta är monotona och tråkiga eller slitsamma.

– När allt mer av det som är rutinbaserat försvinner behöver vi jobba mycket mer kognitivt. Det betyder också att de med manuella fysiska arbeten kommer att jobba mer med icke-rutinbaserade arbetsuppgifter, vilket är mer kognitivt krävande.

Men det är inte enbart manuella uppgifter som automatiseras. Det finns till exempel studier som visar när AI har varit bättre på att diagnostisera cancer och andra åkommor från röntgenbilder än medicinska experter.

– Det betyder inte att AI är en bättre läkare utan att AI är bättre än läkare på att utföra just den uppgiften. Och då kan läkaren i sin tur ägna mer tid åt patienterna.

Hittills har automatisering lett till att jobben som blir kvar och växer är icke-rutinbaserade manuella jobb som förknippas med låg lön och utbildningsgrad, och icke-rutinbaserade kognitiva jobb förknippade med hög utbildningsgrad och lön. Det resulterar i en jobbpolarisering där de båda ändarna av skalan ökar medan mitten minskar – men den behöver inte bli bestående.

– Man kan säga att mitten ersätts av en ny mitt som delvis består av andra arbetsuppgifter och typer av jobb. Andra personer hamnar i mitten när kompetensbehovet förändras. Men det är inte självklart att den som blir av med jobbet på ett ställe automatiskt kan ta ett av de nya jobben.

Det är därför rörelsen på arbetsmarknaden behöver öka och det kontinuerliga lärandet bli bättre, enligt Joakim Wernberg.

– Om alla arbeten blir mindre rutinbaserade och statiska blir de också mer kognitivt krävande. Då behöver vi i större utsträckning anpassa oss och lära genom hela karriären.

Alla kan inte bli programmerare eftersom det är ett yrke som i hög grad automatiseras. Däremot efterfrågas teknisk specialistkompetens kring hur tekniken används på bästa sätt allt mer framöver. Men det gäller även kompletterande icke-tekniska kompetenser, som matematik, logisk analys och komplex kommunikation.

– Förändras arbetsvardagen ofta behöver vi kunna kommunicera med varandra för att klara av förändringar. Alla måste förhålla sig till en högre förändringstakt i arbetslivet.

När det gäller företagens digitaliseringen ligger fokus alldeles för ofta på tekniken och talar om att de måste hänga med i utvecklingen, men det går inte att bygga strategier eller politik för ett nytt teknikbegrepp i taget, slår Joakim Wernberg fast.

– Om man istället fokuserar på hur våra beteenden förändras utifrån den tekniska utvecklingens möjligheter och förutsättningar är det en mycket långsammare process som vi lättare kan förhålla oss till och bygga strategier för.

Om man tänker sig att ett företag är en organisation som löser en viss typ av problem kan digitaliseras ske på tre olika sätt, enligt Joakim Wernberg.

Samma problem löses på samma sätt som tidigare men med ny teknik. Samma problem får en ny lösning som bygger på ny teknik. Eller så börjar företaget med att omformulera problemet som ska lösas, för att sedan fundera på hur lösningen hade utformats om den uppfunnits idag med ny teknik.

– De två senare sätten handlar om anpassning av organisation, processer och arbetssätt för att dra nytta av tekniken, och det säger nästan alla att de ska göra. Men i verkligheten görs det första – man köper ny teknik.

KompetensförsörjningArtificiell intelligensFramtidens arbetsmarknadKompetensförsörjningkompetensbristArbetsmarknadArtificiell Intelligens
Skriven avKarin Myrén
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist