Agenda för elsystemets utveckling 2026 - 30

Elektrifieringen av industrin, transportsektorn och samhället i stort fortsätter att driva upp behovet av fossilfri el, samtidigt som ett förändrat omvärldsläge har gjort energifrågan till mer än klimatpolitik. I dag är energipolitiken också säkerhetspolitik, industripolitik och en central konkurrenskraftsfråga. De beslut som fattas under den kommande mandatperioden kommer därför att få stor betydelse för Sveriges möjligheter att nå klimatmålet om nettonollutsläpp till 2045 och samtidigt stärka tillväxt, investeringar och försörjningstrygghet.

Med denna rapport vill Svenskt Näringsliv ge inspel till vad politiska beslutsfattare bör prioritera gällande elsystemets utveckling. En del av de 97 förslagen är åtgärder av övergripande karaktär, andra är mer detaljerade. Samtliga är viktiga.

För kärnkraften handlar det om att fullfölja reformer som möjliggör nybyggnation och drifttidsförlängning. För vindkraften lyfts behovet av att undanröja hinder i tillståndsprocesserna. Vattenkraftens roll som reglerkraft behöver stärkas samtidigt som miljöprövningen genomförs med hänsyn till kraftsystemets behov. Elnäten behöver byggas ut i takt med – eller helst före – industrins investeringar.

Sverige har ett starkt utgångsläge med omfattande fossilfri elproduktion, tekniskt kunnande och ett näringsliv med höga klimatambitioner. Men för att behålla den internationella konkurrenskraften krävs att politiken nu fokuserar på genomförande och skapar förutsättningar för ett elsystem som levererar mer fossilfri, leveranssäker och konkurrenskraftig el under de kommande decennierna.