Handel: EU kan ta täten i den handelspolitiska agendan

I år lägger EU-kommissionen grunden för en helt ny handelspolitik och i skrivande stund bjuder man in intressenter att lämna synpunkter på hur en sådan handelspolitik bör se ut. En av dessa är Svenskt Näringsliv som presenterar en rad förslag i den nya agendan ”För en öppen och hållbar världshandel”.

Vid ett seminarium den 13 oktober gick Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv, igenom huvuddragen i agendan. I korthet handlar det om att bevara/värna traditionella svenska näringslivsprioriteringar om frihandel men samtidigt stärka fokus på hållbarhet och hur vi hanterar andra hot, inte minst säkerhetsrisker.

– Vi vill inte ha tullar och kvoter. Vi vill inte ha exportrestriktionerna som kom till kort efter corona när länder vägrade sälja varor till varandra. Vi vill däremot ha en liberaliserad tjänstehandel och öppna upp världsmarknaden för offentlig upphandling. Samtidigt vill vi skapa en cirkulär ekonomi där varorna cirkulerar runt och inte bara hamnar på soptippen, säger Henrik Isakson.

Isakson menar också att EU borde fortsätta satsa på nya frihandelsavtal med exempelvis Storbritannien efter brexit samt förhandla färdigt andra avtal och se till att redan ingångna avtal godkänns och implementeras.

Man måste också göra en grundlig översyn av EU-kommissionens olika förslag om handelsrestriktioner som, även om de syftar till att lösa någon form av marknadsmisslyckanden, sammantaget riskerar att göra EU stängt för omvärlden, menar Henrik Isakson.

– Det handlar bland annat om nya instrument som enforcement regulation där man diskuterar att diskriminera mot till exempel varumärkesinnehavare och tjänsteleverantörer på EU-marknaden som har sin bas utanför EU. Ett annat förslag är att förhindra statssubventionerade företag från länder som Kina så att de inte ska kunna konkurrera fritt på EU:s inre marknad. Vi säger inte att något enskilt förslag är dåligt, men om vi slår ihop dem och tittar på helheten så ser EU:s marknadstillträde till slut inte så aptitligt ut, säger han.

Krister Nilsson, statssekreterare hos handelsminister Anna Hallberg, som också deltog i seminariet tycker att Svenskt Näringsliv agenda ligger i linje med regeringens hållning.

–Vi vill också få bort tullar och handelshinder och står för handel för hållbarhet precis som ni är inne på. Det är också bra att se över instrumenten, men vi måste också inse att det tar tid och därför bör man inte skynda för fort i dessa frågor, säger Krister Nilsson.

I panelen fanns också representanter från företagssidan, bland andra Stina Wallström, Director Regulatory Affairs på IKEA. Möbeljättens medskick till EU är att verka för ett gemensamt regelverk som krymper administrationsbördan för företaget. Hon tar miljöfrågorna som ett exempel.

– Just nu vill alla länder och regioner i världen bli först på att lösa de miljöutmaningar vi står inför. Det är jättebra, men problemet är att om alla springer åt olika håll skapas ett lapptäcke av regelverk och en horribel administration där samma sak ska rapporteras vid olika tider i olika format, i olika länder och regioner. När vi äntligen vill samma sak borde vi kunna jobba för det tillsammans. Där skulle vi verkligen önska att EU blir den vuxne i rummet och strävar efter ett gemensamt mål, säger Stina Wallström.

Ikea anser också att EU bör arbeta mot den rådande diskussionen om reshoring, alltså att flytta hem produktion till hemländerna för att riskminimera leveranskedjorna. En trend som har blossat upp i takt med pandemins utbredning.

– Det är sorligt när man använder covid och den kris som det faktiskt är till att försvara sina gamla vanliga reshoring-budskap som är vanligt i södra Europa. Vår erfarenhet under pandemin är att de globala värdekedjorna funkade förvånansvärt bra ändå, säger Stina Wallström.

En annan poäng som Henrik Isakson lyfte fram under seminariet var att EU måste markera mot frihandelsfientliga strömningar i omvärlden. Vi ser världsledare som USA:s president Donald Trump som driver en stark protektionistisk linje och manar amerikanska företag flytta hem produktionen till hemlandet. Vi ser ett Kina som missbrukar världshandelssystemet och som vägrar spelar efter samma spelregler som sina konkurrenter från andra länder.

Ett sätt att lösa detta är att reparera Världshandelsorganisationen WTO:s tvistlösningsmekanism och stärka dess roll att förvalta frihandeln och agera skiljeman i tvister, till exempel handelskonflikten mellan USA och Kina. Här kan EU, med sitt stora inflytande i handeln spela en viktig roll att driva på en sådan förändring.

– EU ska som världens största handelsblock inte låta USA:s och Kinas förehavanden avgöra vår framtid. Jag tror att med ett visst självförtroende kan EU ta på sig ledarrollen, säger Henrik Isakson.

Anders Ahnlid, generaldirektör på Kommerskollegium är inne på samma linje.

– Maktrelationerna i världen förändrats och vi ser ett globalt handelssystem som är under stor stress. EU är för närvarande den enda stora viktiga part som har förmågan och viljan att leda och det är precis vad EU måste fortsätta att göra, säger han.

Maria Åsenius, före detta kanslichef hos Cecilia Malmström, hoppas att den nuvarande EU-kommissionen, liksom sina föregångare, formulerar en handelsstrategi som verkar för öppenhet till frihandeln.

– Jag räknar med en fortsatt stark tro på multilateralism och vikten av att rädda WTO. Vi måste ta vara på EU:s roll som största handelsblock och engagera oss på samma sätt i omvärlden som tidigare, säger hon.