NYHET9 augusti 2022

Så påverkas svenska företag av Ukrainakriget – uppdatering varje vecka

Varje vecka gör Johan Sjöberg, expert på försvars- och säkerhetsfrågor, en lägesuppdatering om hur kriget i Ukraina påverkar svenska företag säkerhetspolitiskt och handelsmässigt. Hur påverkas handelsrelationerna och hur slår sanktioner och motsanktioner mot olika branscher?

Johan Sjöberg, expert på försvars- och säkerhetsfrågor, på Svenskt Näringsliv. Foto: Mostphotos/Ernst Henry

Vecka 32

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz konstaterade under ett besök vid företaget Siemens Energy i Mülheim an der Ruhr att Tyskland kanske inte stänger sina sista atomreaktorer i vinter trots allt. Det ”kan vara vettigt” att fortsätta driften, i ljuset av den energikris som drabbar Europa i och med Ukrainakriget”, framhöll han.  

Han inspekterade där en turbin som beskrivs som avgörande för gasledningen Nordstream 1:s fortsatta drift. Ryssland har strypt gasleveranserna med hänvisning till att turbinen har varit på service i Kanada, men Scholz anklagar Moskva för att problemet inte är löst nu. Turbinen är startklar nu, och kan levereras så fort ryssarna hör av sig, menar han.

Frågan om kärnkraftens framtid är intensivt debatterad i Tyskland och det officiella beskedet från regeringen har hittills varit att ett ”stresstest” av det nationella elnätet ska göras, och att ett definitivt beslut fattas därefter.

Tyska Berenberg Bank skriver i sitt marknadsbrev, återgivet bland annat av Di, att konsumentförtroendet i euroområdet redan kollapsat till rekordlåga nivåer och att företagsförtroendet också vänt ned tydligt på senare tid, där de ekonomiska utsikterna nu framför allt avgörs av pris på och utbud av gas. ”Riskerna mot vår prognos att ekonomin kommer att krympa med totalt två procent under de kommande fyra kvartalen ligger på nedsidan efter den nya uppgången i gaspriserna i juli. Om Ryssland helt stoppar sin gasexport till EU och gas därmed måste ransoneras under vintern kan lågkonjunkturen bli upp till dubbelt så kraftig som vi nu räknar med”, skriver Berenberg.

Efter vinter och kyla finns det dock hopp om en rekyl upp igen under loppet av 2023, bedömer de. Gassituationen bör förbättras med varmare väder och samtidigt gynnas hushållens inkomster och konsumtion av högre löneökningar och lägre inflation, där baseffekter och sjunkande råvarupriser bör ta ned inflationen till två procent igen i slutet av 2023 eller början av 2024. Detta i sin tur stärker såväl arbetsmarknad som investeringar, där den stora bristen på arbetskraft dessutom talar för att arbetslösheten inte behöver stiga så mycket i en recession. Till detta kommer att ett minskat beroende av rysk gas kommer att kräva stora investeringar och att recessionen dessutom kan lätta på en del utbudsstörningar.

Berenberg påpekar att pandemin visat att en snabb rekyl upp igen är möjlig, men att prognosen om en rask uppgång igen vilar på att gaspriserna vänder ned under 2023 och att det inte finns någon risk för nya bristsituationer efterföljande vinter 2023/24. De tillägger att mycket dessutom avgörs av vilken politik som kommer att föras. ”Beslutsfattare bör till exempel inte hålla ned ökningen av gaspriserna för hushållen i en sådan utsträckning att konsumenterna inte har starka incitament att använda mycket mindre gas. Generösa stöd till de genuint behövande är ett mycket bättre sätt att stödja konsumenterna än pristak”, skriver Berenberg. Dessutom måste man snabba upp processerna kring nya investeringar i energisektorn. ”Annars skulle utsikterna efter recessionen vara mycket mer dämpade”, skriver de.

Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, menar att de ekonomiska följderna av kriget slår mycket hårdare mot Ryssland än mot EU. Och diskussionen om sanktionernas effekter har fokuserat alldeles för mycket på den ryska gasen. Han konstaterar bland annat att alltför mycket av diskussionen om sanktionseffekterna har ägnats åt Rysslands exportintäkter. De reala resurser som kan användas såväl till kriget som till konsumtion och investeringar är ju den inhemska produktion som inte exporteras plus importen.

Den kraftiga nedgången av importen från väst innebär en direkt minskning av tillgängliga resurser som är svår att kompensera genom ökad import från andra håll. Det uppkommer också en indirekt effekt därför att inhemsk produktion – också i olje- och gassektorn – är beroende av teknik som importeras från väst. Och det ryska näringslivets förmåga till importsubstitution, alltså att ersätta utebliven högteknologisk import med egen produktion, är sannolikt begränsad. Läs hela artikeln här.

Från 1 juli till 31 juli ökade matpriserna med i genomsnitt 1,5 procent. Det är den näst högsta prisökningen på en månad som Matpriskollen har registrerat. Bara i maj var prisökningen något högre.

– Det kanske inte låter så mycket, men det är väldigt mycket. Ser man till enskilda produkter och kategorier har ökningen varit betydligt högre, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, till TT som jämför priser i dagligvaruhandeln. Bland de varor som ökade mest förra månaden fanns lantkorv och avokado som steg med närmare 10 procent. Även ost och mjölk, som redan sett en kraftig prisökning, steg med sju respektive fem procent.

Sedan i januari har priserna på matrelaterade produkter ökat med i genomsnitt 10,3 procent. Anledningen är de ökade kostnaderna för råvaror, energi och transporter till följd av pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Den allt svagare svenska kronan gentemot dollarn och euron pressar också upp matpriserna. Ulf Mazur tror att priserna kommer att fortsätta stiga och att den genomsnittliga matprisökningen kommer att hamna på 15 procent i år.

Mattias Svensson skriver på SvD ledarsida att en åtgärd som skulle göra mycket för att mildra en hotande global hungerkris är en internationell uppgörelse om att avstå från exportrestriktioner för livsmedel. Politiska åtgärder höjer priser och förvärrar hungern helt i onödan, eftersom de utlöser en politiskt skapad brist snarare än en verklig. En uppgörelse inom WTO om att få bort den här typen av handelsrestriktioner ligger i världens långsiktiga intresse.

”Ju fler flaskhalsar som kan tas bort och varukedjor som kan sammanlänkas, desto mer pressas priserna. Då räcker lönen längre också för människor i en västvärld som inte riskerar att svälta. Vi kan med samma åtgärd bekämpa både Putin och inflationen”, skriver Mattias Svensson. Läs hela artikeln här.

Enligt Politico kommer USA:s finansdepartement att öka takten i arbetet att implementera och få globalt stöd för ett pristak på rysk olja. Avsikten är att implementera pristaket från den 5 december, samma datum som nya restriktioner börjar gälla mot Ryssland. Rapporter som Politico har tagit del visar att pristaket kan landa någonstans mellan 40 och 60 dollar per fat. Rysslands produktionskostnader är i dagsläget cirka 45 dollar per fat och pristaket ska helst ligga över det så Ryssland fortfarande har incitament att producera, menar tjänstemän på finansdepartementet.

Robert Limmergård, generalsekreterare för de svenska säkerhets- och försvarsföretagen, intervjuas i DN om att om svensk försvarsindustri ska kunna fortsätta hjälpa Ukraina krävs snabba beslut från politikerna så att produktionen kan ökas.

– Det är inte givet att man på alla områden kommer att kunna bibehålla produktionskapaciteten om kriget fortsätter som det gör. Att ställa om den svenska försvarsindustrin är inte enkelt och heller inte den rätta vägen för att hjälpa Ukraina, säger Robert Limmergård till DN.

– I grund och botten är det mera effektivt att fortsätta tillverka det vi är bra på och göra det i större volymer. Om produktionen skulle ändras måste företagen veta att de kan få avsättning för sina varor. Några stora lager finns inte utan branschen jobbar med just-in-time. När man fått en beställning tar man in de delar som behövs för att montera det. Och här har alla västerländska länder stora behov, säger han. Svårigheten är att det tar tid att ta fram ett vapen. Delar ska köpas in, produkten ska monteras, testas och levereras. Dessutom råder det brist på vissa halvledare, vissa typer av gummi och vissa metaller. Och ska en tillverkning ställas om krävs nya kontroller och godkännanden. Dessutom är en rad länder inblandade i den långa processen, säger han.

– Det finns en kompetent industri i Sverige som skulle behöva göra investeringar och bygga upp lager för att kunna hålla igång de här flödena. Men har man inte en beställning så kan man inte bygga upp för stora lager, säger Robert Limmergård.

En granskning genomförd av brittiska BBC och Finance Uncovered visar att oligarker, som tillhör Putins inre cirkel, lyckas slussa sina pengar utomlands via brittiska skalbolag – där ägarnas identiteter är hemliga. Enligt granskningen handlar det om några få brittiska företag – vars specialitet är skapa skalföretag för kunder i före detta Sovjetunionen – som hittat ett kryphål i den brittiska lagstiftningen där de använder sig av en bolagstyp som nyttjas av kriminella och där de verkliga ägarna inte kan identifieras. Det handlar om så kallade ELP-bolag, English limited partnerships, som till skillnad från alla andra bolagsformer inte behöver registrera de verkliga ägarna.

Enligt BBC och Finance Uncovered har det startats runt 4 500 sådana bolag sedan 2017 när den brittiska regeringen införde en lag att alla bolag, ELP undantaget, måste redovisa sina ägare. Bolagen kan enligt BBC och Finance Uncovered kopplas till bedrägerier, pengatvätt och terrorism, men existerar också i fullt legitima sammanhang som i fastighets- och investeringsfonder då de bland annat har vissa skattefördelar.

Upprepade gånger har Socialdemokraterna öppnat för en ny beredskapsskatt. Men retoriken oroar företagare som redan nu påverkas av det tuffare ekonomiska läget. ”Vi företagare klarar inte fler pålagor”, säger Maud Spencer, vd på Svalson, till Tidningen Näringslivet.

Maria Mattsson Mähl, grundare och vd för utbildnings- och matchningsföretaget AlphaCE, understryker att det rådande kostnadsläget slår mot såväl privatpersoner som företag.

– Inflationen sticker iväg, precis som drivmedelspriserna, räntan och energipriserna. Allt det kommer att påverka ekonomin och det märker företagare redan av. Kostnadsökningen har dragit iväg. Men som företagare har man inte bara ansvar för sin egen privatekonomi utan man också för andras privatekonomi, i form av personal, leverantörer och kunder. Det vi behöver nu är att företag vill och vågar gasa trots det rådande läget, säger hon.

Christian Ekström, vd på Skattebetalarna, ser en risk för höjd skatt på kapital framöver.

– Om man vill få in betydande summor måste breda delar av skattekollektivet omfattas, eftersom höjd inkomstskatt har visat sig göra det olönsamt att jobba. Då återstår bara någon form av fastighetsskatt eller höjda kapitalskatter och det drabbar företagens finansiering. Sannolikheten för att vi får höjda skatter på antingen sparande och investeringar eller fastigheter bedömer jag som väldigt stor. Alternativt att någon värnskatt återinförs igen, säger han.

Vecka 31

Återkommande effektbrist i Sverige innebär att vissa elanvändare kan få elen avstängd den kommande vintern, enligt Niclas Damsgaard, chefstrateg på Svenska kraftnät, intervjuad i Dagens Nyheter. Mycket hänger på vilka effekter kriget i Ukraina får på energimarknaden. Strömmen kan då brytas för vissa kunder för att inte systemet ska haverera. Avstängningen kan ske automatiskt, eller ske manuellt.

– Man släcker ner ett område helt enkelt, säger Damsgaard.

Hur länge ett elavbrott i så fall skulle pågå är oklart. Damsgaard tror att det i första skulle kunna bli aktuellt på morgnarna då elförbrukningen normalt sett är störst. Något liknande har aldrig tidigare hänt i Sverige. Mest utsatt är elområde Malmö som omfattar den sydligaste delen av Sverige. Energiminister Khashayar Farmanbar (S) säger sig ha fullt förtroende för Svenska kraftnät och dess förmåga att ta fram fungerande beredskapsplaner för olika scenarion.

– Jag förstår att det kan låta oroande för människor, men Rysslands krig i Ukraina har ställt Europas energiförsörjning inför en speciell situation, säger han till Sydsvenskan.

Svenska industrier kan tvingas ställa om till andra energikällor efter Rysslands beslut att strypa gasexporten, skriver SvD. Den svenska industrin kan tvingas ställa om till andra energikällor eller dra ner på verksamheterna, framgår av en varning för gasbrist från Energimyndigheten redan för en månad sedan. Från den 27 juli ströp Ryssland sin redan reducerade exportvolym via Nord Stream 1. Det är på västkusten som Sverige är mest sårbart i händelse av gasbrist. Här står gasimporten för en femtedel av regionens energikonsumtion, skriver SvD.

Ryska Gazprom meddelade också att man stängt av gasen till Lettland för påstådda ”avtalsbrott”. Lettlands regeringen bedömer dock konsekvenserna av gasstoppet som hanterbara. 

Enligt Politico ökar förbrukningen av kol som en konsekvens av gasbristen då ett antal länder, inklusive Österrike och Nederländerna, antingen återstartar gamla kolkraftverk alternativt ökar kapaciteten hos befintliga verk. Utmaningen är emellertid att EU snart kommer att berövas sin största kolleverantör Ryssland då de sanktioner som beslutades i april mot import av ryskt kol kommer träda i full kraft den 10 augusti. Detta betyder att de 2 miljoner ton kol som kommer importeras från Ryssland den här månaden kommer att vara den sista leveransen, enligt Alex Thackrah, senior kolanalytiker på marknadsunderrättelseföretaget Argus Media.

Indonesien, Sydafrika och Colombia är alla potentiella leverantörer av kol, men en omfattande prisökning har redan skett och bedöms än mer bli fallet. Kolpriserna på API2 Rotterdam, ett europeiskt riktmärke, nådde $380 per ton förra veckan, innebärande en mer än fyrfaldig ökning jämfört med motsvarande tid förra året. EU kommer också att möta ”hård konkurrens” från aktörer som Indien och Sydkorea, som har befintliga kolleveransavtal med många av dessa länder, enligt Mark Nugent, analytiker på skeppsmäklaren Braemar. Därtill föreligger stora logisitika problem med transporten av kol inom Europa.

Det första fartyget med ukrainskt spannmål lämnade i går hamnen i Odessa. Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen, säger till SR att det här får positiva effekter både för Ukraina och länder som är beroende av exporten. Men priserna har för spannmål har redan anpassats efter förväntningarna att handeln ska öppna och Mikael Jepsson tror inte att det kommer bli några prissänkningar.

Dagens Industri skriver om att det i Ryssland frigörs mängder av europeiska och amerikanska patent, när bolagens årsavgifter förfaller. Därmed blir det fritt fram för ryska företag att använda innovation som utvecklats av konkurrenter i andra läder. ”På sätt och vis får sanktionerna motsatt effekt. De hjälper Ryssland att överta utländsk teknologi”, kommenterar Johan Båvhammar, vd och grundare av exportbolaget Safetrack. Om inte Safetrack lyckas betala in den sedvanliga årsavgiften förlorar företaget sina patent i landet, konstaterar han och tillägger att det just nu ser ut att kunna lösa sig med bolagets inbetalning. 

Patentproblematiken är dock inte helt enkel att ta ställning till, påpekar Christina Wainikka, policyexpert för området immaterialrätt på Svenskt Näringsliv. Hon manar företag till att fatta ett strategiskt beslut, som både tar hänsyn till etiska frågor och företagets långsiktiga mål. ”På kort sikt skulle man kunna säga att man struntar i företagets patent. Problem uppstår om de är kommersiellt gångbara i många år till. Släpper man patenten upphör de att gälla för all framtid. Då är de ’up for grabs’ för vem som helst.”

Samtidigt tonar hon ned faran för en explosion av kopior i Ryssland. ”Självklart skulle det kunna vara av stor nytta för ryska företag att fritt använda teknik som varit patentskyddad. Men man måste också ha den produktionskapacitet och kompetens som krävs. Moderna innovationer är inte heller som skiftnycklar, där en produkt motsvarar ett patent.” En faktor att ta hänsyn till innan företag ger upp sina patent är risken för piratkopiering – ett gissel som drabbar alla branscher, understryker hon. ”Det kan finnas skäl att upprätthålla patent om piratkopieringen på området är stor. Patent som släpps i Ryssland kan även öppnas upp för aktörer i andra länder som sysslar med piratkopior”, säger Christina Wainikka. Hon tillägger: ”En säkerhetsaspekt av piratkopiering är att företagen tappar kontroll över kvaliteten. Ingen vill att marknaden ska översköljas av undermåliga kopior.”

Ryssland drabbas hårdare av sanktionerna från väst än vad som framkommer av medierapporteringen. Sanktionerna har tillintetgjort 30 år av utländska investeringar och företagsetableringar i landet, visar en ny studie av forskare vid Yaleuniversitet. Läs studien här.

Krig och it-attacker har visat hur sårbart ett kontantlöst samhälle är. ”I slutändan är det ett politiskt beslut om vi ska ha kontanter eller inte”, skriver Loomis Sveriges vd Karin Stålhandske på DN Debatt. Rysslands invasion av Ukraina ledde till en rusning mot kontanter i Sverige bankomater. Om det ska finnas nog med sedlar och mynt i beredskap krävs det en fungerande infrastruktur. Men i ett alltmer kontantlöst samhället går vi i fel riktning, skriver Karin Stålhandske. Hon efterfrågar därför en sammanhållen politik som skyddar kontanter som betalningsmedel. Det är en fråga som politiken och näringslivet inte kan fortsätta ignorera. ”Gör vi inget kommer kontanter som ett fungerande betalningssystem att fasa ut sig självt, varnar hon. ”Gör vi inget kommer kontanter som ett fungerande betalningssystem att fasa ut sig självt, varnar hon.

Åtta av tio svenskar, 81 procent, vill kunna betala med kontanter även i framtiden. Det är en ökning med 3 procent sedan veckorna före Rysslands invasion av Ukraina och med 13 procent sedan 2018. Det visar en ny Sifoundersökning beställd av Bankomat.

Försvarsminister Peter Hultqvist upprepar finansminister Dambergs tidigare uttalande och säger till TT/OMNI att han är öppen för att beskatta de mest välbeställda i samhället mer för att finansiera utbyggnaden av försvaret.

– Vi kan tänka oss någon form av beredskapsskatt. Hur en sådan skatt skulle kunna utformas är inte klart, men försvarsministern framhåller att det är ”många, många miljarder” som ska in för att bygga ut försvarsförmågan under dessa oroliga tider.

– Det jag tycker är viktigt att säga i sammanhanget är att man kan inte bara leva på utgifter, man måste också ha inkomster, säger Hultqvist.

Han hänvisar också till att Socialdemokraterna kommer att presentera ett valmanifest före valet i höst. Skatten bör ha en fördelningspolitisk effekt.

– De som har de mest välbeställda förhållandena ska vara med och bidra. Det är en fråga om rättvisa. Jag tror att det finns möjlighet för att de mest välbeställda kan bidra i ökad utsträckning. Det är också så att de ekonomiska klyftorna i vårt land har ökat rätt så rejält, säger Hultqvist.

Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson replikerar att det är befängt att regeringen ens för en beredskapsskatt på tal.

– Svenska folket är ett av världens mest beskattade folk. Att staten inte kan finansiera och prioritera de mest viktiga uppgifterna utan att höja skatten ytterligare, det tycker jag är befängt.

Svenskt Näringsliv har en oförändrad position i frågan. Att finansiera försvaret med höjda skatter på företag och jobb är fel. Det är direkt kontraproduktivt. Det finns ett brett stöd i riksdagen för att snarast möjligt förstärka försvarsbudgeten så att den motsvarar två procent av BNP. Tyvärr finns i dagsläget inget som tyder på att regeringen inser behovet av att hitta en långsiktigt hållbar finansiering. I stället har idén om en ”beredskapsskatt” kastats fram. Men vad den innebär har inte framgått. I en situation där tillväxten är hotad och inflationen hög måste allt fokus ligga på att driva investeringar, stimulera jobbskapande och öka arbetskraftsutbudet.

Kakan måste växa. Höjda skatter på företagande och jobb skulle försvaga svensk ekonomi långsiktigt. Investeringar skjuts på framtiden, rekryteringsplaner ställs in, planerad expansion blir inte av och tillväxten bromsas. Att motverka företagande och försvaga arbetslinjen är direkt kontra produktivt om vi uthålligt vill kunna stärka vår försvarsförmåga. Den som försöker finansiera ett stärkt försvar med höjda skatter på företag och jobb saknar i realiteten seriös finansiering av det yttersta skyddet för Sverige.

Vecka 30

Den 21 juli antog Europeiska rådet det sjunde sanktionspaketet som tidigare annonserats. Genom sanktionspaket införs ett nytt förbud mot att, direkt eller indirekt, köpa, importera eller överföra guld som har sitt ursprung i Ryssland och har exporterats från Ryssland till EU eller till ett tredjeland därefter. Förbudet omfattar även smycken. Paketet utvidgar också förteckningen över kontrollerade produkter, som kan bidra till militära och tekniska förstärkningar i Ryssland eller utveckling av försvars- och säkerhetssektorn, och skärper därigenom exportkontrollen vad gäller produkter med dubbla användningsområden och avancerad teknik.

De nya åtgärderna utvidgar dessutom det befintliga förbudet mot tillträde till hamnar till att gälla även slussar för att undvika att sanktionerna kringgås och utvidgar tillämpningsområdet för förbudet mot att ta emot insättningar till att omfatta insättningar från juridiska personer, enheter eller organ som är etablerade i tredjeländer och som ägs av ryska medborgare eller fysiska personer som är bosatta i Ryssland. För mottagande av insättningar vid gränsöverskridande handel som inte är förbjuden krävs förhandstillstånd från de nationella behöriga myndigheterna.

EU inför också ett antal förtydliganden av befintliga åtgärder, till exempel på områdena offentlig upphandling, luftfart och rättsliga åtgärder. Till exempel kommer förbudet mot att inleda transaktioner med ryska offentliga organ att ändras något för att säkerställa tillgång till rättslig prövning. För att undvika eventuella negativa konsekvenser för livsmedels- och energiförsörjningen runt om i världen beslutade EU att utvidga undantaget från förbudet mot att inleda transaktioner med vissa statsägda enheter när det gäller transaktioner med jordbruksprodukter och transport av olja till tredjeländer.

Europeiska Rådet har beslutade också att införa restriktiva åtgärder mot ytterligare 54 personer och 10 enheter. Bland de personer som är uppförda på förteckningen finns högt uppsatta medlemmar av det politiska och kulturella etablissemanget, t.ex. ledamöter i statsduman och ryska regionparlament samt lokalpolitiker som exempelvis Moskvas borgmästare.

I förteckningen finns även högt uppsatta militära ledare och militär personal, politiker som utnämnts på ukrainska territorium som invaderats av Ryssland, medlemmar av den nationalistiska mc-klubben Nightwolves, propagandister och ledande personer i näringslivet. Bland de enheter som är föremål för sanktioner ingår bland annat Sberbank, ett stort finansinstitut, mc-klubben Nightwolves, företag som är verksamma inom den militära sektorn eller varvsindustrin eller som är inblandade i stöld av spannmål från Ukraina, och en rad enheter som har spridit Kremlvänlig och anti-ukrainsk propaganda. Mot bakgrund av att den syriska regimen tillhandahåller stöd, även militärt stöd, till Ryssland beslutade rådet att även föra upp sex personer och en enhet som deltar i rekryteringen av syriska legosoldater som ska strida i Ukraina tillsammans med ryska trupper.

Ryska Gazprom minskar exporten av naturgas från Ryssland till Europa. Detta då Gazprom kommer att stänga av ytterligare en motor vid Nord Stream 1. Bolaget anger ”underhållsarbete” som skäl till stängningen. Gasexporten bedöms falla till 33 miljoner kubikmeter per dag, ned från dagens export av ca 42 miljoner. Gazprom avser minska kapaciteten f o m den 27 juli och kommer då endast att leverera på 20 procent. Med en fortsatt minskning av gasexporten ökar trycket mot ett flertal euroepiska länder, inte minst i form av en ökad oro inför vintern. Samtidigt är den ryska ekonomin till del beroende av gasexporten varför ”gasvapnet” blir ett trubbigt instrument för Ryssland att använda sig av. En viktig faktor för Europa blir därmed i vilken omfattning USA kan öka leveranserna av LNG till de mest utsatta europeiska länderna inför hösten och vintern.
Räkna med fortsatt höga och volatila priser ett tag framöver. Det säger Vattenfalls vd Anna Borg till Di i samband med bolagets delårsrapport. Den bakomliggande orsaken är osäkerheten kring fossilgas med koppling till Rysslands krig mot Ukraina. – Med tanke på hur situationen ser ut och med tanke på att vi inte ser någon snar lösning på kriget i Ukraina så är min uppfattning att vi kommer att fortsätta ha höga och volatila priser under ett tag framöver, säger Anna Borg till Tidningen Näringslivet. På sikt kan volatiliteten minska genom att tillföra ny fossilfri elproduktion. Men då det är tidskrävande åtgärder ser situationen dyster ut på kort sikt. – Det kommer att bli en tuff vinter på många sätt och vis. Osäkerheten kring gas kommer att finnas kvar. Det vi kan göra är att använda vår erfarenhet och kunskap för att stabilisera situationen för våra kunder, till exempel genom rådgivning, fortsätter hon.

Tidningen Näringslivet skriver om att Inflationen och gaskrisen skakar om den tyska ekonomin rejält. Det tunga Ifo-index för juli föll till 88,6 – ned från reviderade 92,2 i juni. ”Tyskland befinner sig på gränsen till en recession”, konstaterar Clemens Fuest, chef för det Münchenbaserade institutet. Analytiker hade i snitt räknat med att Ifo-index för juli skulle sjunka – men bara till 90,1, enligt en sammanställning av prognoser gjord av Reuters. För att hitta lika låga nivåer som det nu blev får man gå tillbaka till juni 2020 – det vill säga i det osäkra läget i början av covid-19-pandemin. ”Företagen räknar med betydligt sämre affärsaktivitet under kommande månader. Höga energipriser och hotet om gasbrist tynger ekonomin”, skriver Clemens Fuest.

Det dystra indexet kommer sedan Europeiska centralbanken (ECB) – för att få bukt med inflationen i eurozonen – stramade åt penningpolitiken med en oväntad så kallad dubbelhöjning på 50 punkter av de viktigaste styrräntorna förra veckan. Analytiker hade i snitt räknat med 25 punkter, när räntorna höjdes för första gången på elva år. Hur inflationen utvecklas framöver är dock oklart. En faktor som spökar är de ryska gasleveranserna. Tysklands centralbank Bundesbank – som ingår i ECB-systemet – varnade så sent som i förra veckan för att prisökningarna som präglat den tyska ekonomin en tid troligen kommer att bli ännu värre de kommande månaderna samtidigt som hotet om strypta ryska gasleveranser sprider stor osäkerhet.

Rysslands utrikesminister Lavrov har inlett en rundresa till flertal afrikanska länder med start i Egypten vilket är en av världens mest betydande veteimportörer. Resan ska ses i ljuset av den FN-frammedlade överenskommelse som Ryssland och Ukraina ingått om att Ryssland ska freda ukrainska spannmålsfartyg. Det är dock ytterst osäkert om Ryssland ens har för avsikt att leva upp till sitt åtagande att låta de ukrainska sändningarna ske. Den ryska attacken mot Odessas hamn dagen efter överenskommelsen är en tydlig signal på att Kreml sannolikt inte är intresserat av att leva upp till avtalet. Vid mötet med den egyptiska utrikesministern underströk Lavrov att de ryska spannmålsleveranserna kommer att fortsätta och att man avsåg att etablera ett fördjupat ryskt samarbete med Arabförbundet. Lavrov kommer fortsätta sin rundresa i Afrika med besök i Uganda, Etiopien och Kongo-Kinshasa.

Dagens Industri uppger att Kreditvärderingsinstitutet Fitch nedgraderat Ukrainas kreditbetyg till C från CCC. Det är det lägsta betyget på firmans skala innan ett land eller bolag anses oförmögna att betala av sina lån. Fitch skriver också att Rysslands invasion ser ut att pågå långt in i nästa år, vilket ytterligare bidrar till det sänkta betyget. Utsikterna till en diplomatisk lösning på kriget anser Fitch är låga. Angående tillväxten skriver Fitch att Ukrainas BNP väntas krympa med en tredjedel – 33 procent – i år, för att sedan återhämta sig fyra procent under 2023. Firman påpekar dock att ekonomin återhämtat sig något sedan krigets inledning.

DNs ledasida skriver under rubriken ”Håll i och håll ut – annars vinner Putin” bland annat följande. Putin räknar med att tiden är på hans sida och att han därför kan flytta fram sina positioner, precis som efter kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014. Till skillnad från ledare i västvärlden behöver han inte bry sig om opinionssiffror och val; de kan alltid riggas. Och på många håll i väst räds politiker en långvarig konflikt. Precis som ryska styrkor nöter ut motståndet vid fronten kan Putin därför bryta ner väst psykologiskt, tills Ukraina inte framstår som så viktigt längre. Risken är mindre för det i Sverige än i Italien, men även här syns ett allt svagare engagemang från politiskt håll. ”Ukrainas sak är vår” har bytts ut mot ”Det är dyrt att vara svensk”. Läs hela artikeln här.

London håller på att förlora sin dragningskraft för korrupta ryska oligarker, hävdar den brittiska polisen. Staden har länge varit känd för att locka rika ryssar, vilket har gett den öknamnet ”Londongrad”. Myndigheter i Storbritannien har tidigare uppskattat att 100 miljarder pund smutsiga pengar tvättas i landet varje år av oligarker från bland annat Ryssland, skriver Reuters.

Enligt en pressrelease från det tjeckiska försvarsdepartementet har man beslutat att avbryta upphandlingen av nya infanteristridsfordon och istället inleda förhandlingar med Sverige om att upphandla svenska CV90-stridsfordon från BAE Systems Hägglunds. I releasen konstateras att förhandlingarna kommer samordnas med Slovakien som tidigare under sommaren fattat motsvarande beslut om upphandling.

Pär Malmberg har av regeringen utsetts till utredare för ökad försörjningsberedskap för varor och tjänster från industrin. Regeringen beslutade i juni att tillsätta en utredning som ska kartlägga vilka varor och tjänster från industrin som har väsentlig betydelse för upprätthållandet av samhällsviktig verksamhet eller där allvarliga konsekvenser i övrigt riskerar att uppstå om varan eller tjänsten inte tillgängliggörs. I uppgiften ingår bland annat att lämna nödvändiga författningsförslag. Pär Malmberg, doktorand inom samhällsresiliens vid Handelshögskolan och överstelöjtnant i reserven inom totalförsvar vid försvarshögkvarteret, börjar arbetet som särskild utredare den 21 juli. Utöver att kartlägga vilka varor och tjänster som har väsentlig betydelse för upprätthållandet av samhällsviktig verksamhet kommer han att utreda hur regeringen kan ges möjlighet att besluta om undantag från Miljökonsekvensbeskrivningsdirektivet (MKB-direktivet) och om tillfälligt tillstånd enligt miljöbalken för samhällsviktig verksamhet när sådan verksamhet är tidskritisk, för att tillgodose väsentliga allmänna intressen när behovet inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt annat tillfredsställande sätt. – Näringslivet har en avgörande roll för att Sverige ska kunna motstå och hantera allvarliga fredstida krissituationer. En långsiktig samverkan mellan offentliga och privata aktörer är mycket viktig för Sveriges beredskap, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.
Ett delbetänkande om uppdraget om ökad försörjningsberedskap för varor och tjänster från industrin ska lämnas senast den 30 december 2022, i den del som avser uppdraget om miljötillstånd för samhällsviktig verksamhet. Övriga delar av uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2024. Svenskt Näringsliv ser fram emot ett nära samarbete med Pär i denna viktiga utredning.

Slutligen kan läsning av följande rapport rekommenderas. Nationellt kunskapscentrum om Kina har släppt en ny rapport: Kinas syn på Nato och ett svenskt medlemskap. Studien ger en översikt av den omfattande rapporteringen om Nato som har skett i Kina under våren 2022. Detta inkluderar den kinesiska synen på vad Nato är, hur Nato styrs och vad Nato får för konsekvenser för säkerhetsläget i Europa och i Kinas närområde. Studien tar även upp vad Kina beskriver som sin egen vision för en framtida global säkerhetsordning. Rapporten kan laddas ned via NKK:s hemsida.

Vecka 29

Den 15 juli antog EU-kommissionen ett gemensamt (höga representanten - kommissionen) förslag till ett nytt åtgärdspaket för att upprätthålla och stärka ändamålsenligheten i EU:s sex tidigare sanktionspaket mot Ryssland. I detta ”underhålls- och anpassningspaket” förtydligas ett antal bestämmelser för att stärka rättssäkerheten för operatörer och verkställighet från EU-länderna.

Paketet anpassar också EU:s sanktioner ytterligare till de sanktioner som tillämpas av allierade och partner, särskilt i G7. Paketet upprepar kommissionens hållning när det gäller att skydda livsmedelstryggheten i hela världen. I det sjunde paket kommer ett nytt förbud mot import av ryskt guld att införas, samtidigt som exportkontroller stärks av produkter med dubbla användningsområden och avancerad teknik. Därigenom kommer paketet att stärka anpassningen av EU:s sanktioner till sanktionerna från G7-partner.

Rapporteringskraven för att skärpa EU:s frysning av tillgångar kommer också att stärkas. I paketet upprepas också att EU:s sanktioner inte på något sätt är inriktade på handeln med jordbruksprodukter mellan länder utanför EU och Ryssland. På samma sätt klargörs också den exakta omfattningen av vissa finansiella och ekonomiska sanktioner.

Slutligen föreslås att EU:s nuvarande sanktioner förlängs med sex månader, till nästa översyn i slutet av januari 2023. Förhoppningen är att beslut kan tas på ambassadörsnivå under innevarande vecka och därefter vidare för politiskt beslut.
Dagens Industri skriver om att för första gången sedan 2002 är euron och dollarn jämbördiga i värdering. Samtidigt värderas den svenska kronan mycket lågt mot index och mot dollarn. I den accelererande inflationen slår nu den svaga kronan hårt mot den svenska ekonomin. Att euron är rekordlåg mot dollarn beror delvis på att den amerikanska ekonomin går på högvarv medan den europeiska kantats av krig och energichocker. I en intervju med CNBC bedömde Kristalina Georgieva, vd för Internationella valutafonden, att de globala räntorna kommer att fortsätta stiga fram till 2023, men därefter vända efter åtgärder från centralbankerna. ”I takt med att räntehöjningarna börjar verka kommer vi se att inflationen minskar”, säger internationella valutafondens chef Kristalina Georgieva till CNBC i samband med G20-mötet på Bali.

Råvarupriser har börjat falla under den senaste tiden och kan ha nått en platå. Oljan har sedan toppen i juni fallit från drygt 120 dollar fatet till omkring 100 dollar fatet. Dock säger Kristalina Georgieva att det inte nödvändigtvis beror på en lägre inflation, utan snarare ett svar på ökad recessionsrisk. ”Även om data som används för att fastställa inflationen släpar efter något, så pekar den på att inflationen inte har tyglats än. Inflationen måste kontrolleras, annars kommer inkomster att urholkas, vilket slår hårdast mot de fattigaste delarna av världen. För tillfället ser vi fortfarande att inflationen stiger, vi måste fortsätta att kyla ner den.”

Störningar i försörjningskedjan i spåren av pandemin har skapat flaskhalsar och kriget i Ukraina har förvärrat situationen. Resultatet har blivit prisökningar på varor – inklusive viktiga basvaror som mat, gödsel och energi. Globala livsmedelspriser nådde en rekordhög nivå mellan mars och april i år, enligt Världsbanken. Råvaruprisindex för livsmedel steg med 15 procent under perioden mars–april, och var mer än 80 procent högre än för två år sedan, enligt CNBC.
Som tidigare rapporterats meddelade H&M i mars att man pausade all verksamhet i Ryssland och den 18 juni meddelade H&M att man nu beslutat inleda en process för att permanent avveckla verksamheten i landet. Som en del av avvecklingsprocessen är avsikten att tillfälligt återöppna fysiska butiker under en begränsad tid för att sälja kvarvarande varulager i Ryssland. Hela avvecklingen förväntas leda till kostnader för H&M-gruppen på totalt cirka 2 BSEK, varav cirka 1 BSEK kommer att ha en kassaflödespåverkan. Hela beloppet kommer att ingå som engångskostnader i resultatet för tredje kvartalet 2022. Ukrainska Olga har fått jobb – men Skatteverkets krångel sätter stopp, enligt Tidningen Näringslivet. Numret behövs för att hon ska kunna ta det jobb på Scandic som hon erbjöds redan i april. Under Ukrainakrigets första veckor var staden Dnipro förskonad från angrepp men när den första bomben föll packade Olga Huzovata väskorna och flydde tillsammans med sina barn, 9 och 13 år gamla. Eftersom hennes syster bor i Sverige sedan snart tio år begav hon sig hit.

Den 13 april var Olga Huzovata på anställningsintervju för ett städjobb hos hotellkedjan Scandic. Hon fick snabbt besked om att hon fått jobbet och att hon kunde börja så snart hon fått sitt samordningsnummer, vilket motsvarar ett personnummer och som är något som behövs för att hantera anställda i Scandics interna system. Tre gånger har Olga Huzovata ansökt om ett samordningsnummer hos Skatteverket. För Skatteverkets del måste inte en anställd ha ett samordningsnummer för att börja jobba men hos många arbetsgivare är det ett måste för att de interna rutinerna ska fungera. Dessutom har ukrainare som jobbar hos arbetsgivare där samordningsnummer inte behövs stött på andra typer av problem. Ett av dem är att de inte får ut sin lön eftersom det inte går att öppna ett bankkonto utan samordningsnummer och få företag har idag möjlighet att betala ut lönen i kontanter.

Olena Vorobyova, servicechef på Scandic Sjöfartshotellet, förklarar att hotellkedjan inte kan skapa nya anställningsavtal i sina system utan ett personnummer eller samordningsnummer. Nu har företaget väntat i mer än två månader på att flera av de ukrainare som erbjudits jobb ska få sitt samordningsnummer och börja jobba.
Amerikanska försvarskoncernen Northrop Grumman VD har i Financial Times gått ut och krävt att västvärldens regeringar tydliggör efterfrågebehovet långsiktigt för vapenleveranser till Ukraina. Detta då försvarsindustriernas lager i många fall inte dimensionerats för att långsiktigt tillhandahålla den mängd som nu skickas till Ukraina. Den 15 juli besökte USA:s president Joe Biden i Saudiarabien för ett tre timmar långt möte med landets kronprins Mohammed bin Salman. Biden träffade under helgen också ledare från Irak, Egypten och Förenade Arabemiraten. Relationerna med UAE har blivit något frostiga i och med Abu Dhabis ökade politiska relationer med Moskva. Biden underströk enligt media att USA även fortsatt kommer att vara djupt engagerade i Mellanöstern och konstaterade att ”Vi kommer inte att lämna och skapa ett vakuum som kan fyllas av Kina, Ryssland eller Iran”.

Biden meddelade också att han även förväntade sig att Saudiarabien ytterligare ökar oljeproduktionen, som ett sätt att sänka bränslekostnaderna på hemmaplan. Dagens Industri skriver att flera analytiker menar att målet med det på hemmaplan impopulära statsbesöket är att just få bukt med bränslepriset, vilket kan leda till ökat stöd för presidenten. I en gästkrönika i Washington Post skrev president Joe Biden att målet i stället var att möta Rysslands aggression, att kunna konkurrera ut Kina och att arbeta för ökad stabilitet i regionen.
TT/Dagens Industri rapporterar om att tyskarna kan få räkna med att gaspriserna trefaldigas nästa år. Och det kan bli värre än så, varnar chefen för landets infrastrukturmyndighet. ”De som nu får sina gasräkningar ser att priset redan fördubblats, och då är hänsyn inte tagen till konsekvenserna av kriget i Ukraina. Från och med 2023 måste gaskunderna förbereda sig på att månadskostnaderna trefaldigas – minst, säger Klaus Müller, chef för Bundesnetzagentur, till nyhetsnätverket RND som citeras av The Local.

Enligt Müller har priserna för energibolagen i vissa fall sjufaldigats som en följd av den ryska invasionen och fortsatt gasbrist på den internationella marknaden.” Hela denna prisökning kommer inte att drabba konsumenterna på en gång, men förr eller senare måste någon betala”, säger Klaus Müller. Tyska energijätten Uniper, som också äger kärnkraftverk i Sverige, har nyligen hos tyska myndigheter ansökt om ett jättelikt räddningspaket. Bolagets förluster uppgår till flera hundra miljoner kronor – varje dag – under den rådande krisen.
Regeringen fattade den 14 juli beslut om att en särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för uppföljning och utvärdering av totalförsvaret, Myndigheten för totalförsvarsanalys. Myndigheten ska vara en enrådighetsmyndighet med ett vetenskapligt råd knutet till sig. Den ska vara lokaliserad i Stockholmsregionen och inleda sin verksamhet den 1 januari 2023.

Vecka 28

Årets Almedalsvecka fick ett sorgligt avslut med det fruktansvärda knivmordet på Ing-Marie Wieselgren. Ing-Marie Wieselgren var SKR:s samordnare för arbetet för psykisk hälsa och var en av de i Sverige med mest kunskap och längst erfarenhet inom områden psykisk ohälsa, psykiatri och social omsorg.

Hon var en nyckelperson i arbetet för att kraftsamla samhällets insatser för bättre psykisk hälsa. Hon arbetade med att stötta de svagaste och mest utsatta i samhället. Det finns ingen plats i vårt samhälle för våldsdåd och tankarna går till de anhöriga och till våra vänner på SKR som förlorat en kollega. När det dessutom sker i Visby under den vecka som kännetecknar ett öppet demokratiskt samhälle gör sig sårbarheten, och vikten av att ändå stå upp för det samhälle vi vill ha, än mer påmind.

Dagens Nyheter intervjuade SÄPO-chefen Charlotte von Essen under Almedalsveckan där hon deltog i flera seminarier om Sveriges totalförsvar. Hon konstaterade bland annat att svenskarnas intresse för säkerhetsfrågan har exploderat sedan Rysslands invasion av Ukraina. Men hotet mot Sverige från främmande makt har blivit större under flera år.

”Det pågår aktiviteter mot Sverige varje dag. Det gjorde det redan innan Rysslands invasion av Ukraina. Vi ser en bredare och mer komplex hotbild som främmande makt står för”, sa Charlotte von Essen.

”Än så länge har vi inte sett något som direkt påverkar Sveriges säkerhet. Men det här måste vi fortsätta följa väldigt noga. Vi vet att det finns ett större hot om påverkanskampanjer, smutskastning, att man riktar sig mot media, politiker, beslutsfattare men också så klart en ökad risk för cyberangrepp”.

”Våra hemligheter i Sverige måste vi skydda nu. Det gör man bäst genom att man stärker det man kallar säkerhetsskyddet. Det handlar om informationssäkerheten runt it-system, men också runt lokaler där man har den typen av verksamhet. Och också att säkerställa att man har pålitlig personal”.

I ett seminarium om miljötillstånd under Almedalsveckan arrangerat av Svenskt Näringsliv, deltog bland andra chefen för Gotlands regemente överste Magnus Frykvall. Budskapet var tydligt, att politikerna gav motstridiga signaler. Å ena sidan, beslut om att rusta upp. Å andra sidan, en miljölagstiftning som sätter stopp för övningar – på försvarets egna skjutfält.

I Försvarsmaktens hemställan till regeringen i början av juni konstaterades att Försvarsmakten begränsas för närvarande i möjligheten att bedriva verksamhet i den omfattning som krävs för att snabbt förstärka försvarsberedskapen, realisera försvarsbeslutet samt för att skapa förutsättningar för att nå och sedan bibehålla en anslagsnivå som motsvarar två procent av bruttonationalprodukten (BNP). Detta beror på att gällande tillstånd och gjorda anmälningar enligt miljöbalken medför begränsningar avseende bland annat antal skott, skjutdagar, flygtider och flygrörelser vid Försvarsmaktens verksamhetsplatser.

Rysslands utmaningar i kriget mot Ukraina fortsätter. Satellitbilder som finska public service Yle låtit ta fram visar att en stor del av Rysslands militära utrustning på militärbasen i Alakurtti försvunnit. Enligt militärexpert Marko Eklund motsvarar den försvunna mängden en bataljonsstridsgrupp. Sedan mitten av maj har över hundra fordon försvunnit från Alakurtti militärbas. Bland de försvunna fordonen finns bland annat tiotals pansarskyttefordon. Samtidigt har åtminstone en tredjedel, kanske till och med hälften av basens 2 000 soldater flyttats bort. Omgrupperingen beror troligen på att Ryssland behöver nya trupper till fronten. Landet har inte delgett förflyttningarna i offentligheten.

Bloomberg/Dagens Industri tar idag upp att Nord Stream 1 stängs av i tio dagar för ett planerat underhåll, men den franska finansministern Bruno Le Maire säger att Europa och Tyskland måste förbereda sig att Ryssland helt stänger av gasledningarna. Detta som en hämnd för det stöd som Europa har visat Ukraina under kriget.

”Låt oss förbereda oss på en total nedstängning av rysk gas, det är det troligaste scenariot i dagsläget”, sade Le Maire.

EU-länder ska hålla ett krismöte den 26 juli, där det ska säkerställas att det finns tillräckliga gasreserver för att klara efterfrågan på uppvärmning och el kommande vinter.

Dagens Industri skriver om att Scania är tillbaka i Ukraina. När ryssarna drevs ut ur Kiev minerade de Scanias huvudanläggning. Väggarna var sönderskjutna. Men verksamheten är i gång igen och nyligen öppnade Scania en verkstad till på andra sidan stan. Av Scanias tolv verkstäder är nu tio öppna. Merparten av de 180 anställda är tillbaka på jobbet.

I likhet med andra fordonstillverkare stoppade Scania sin tillverkning av lastbilar i Sankt Petersburg och man slutade leverera nya fordon och reservdelar. En hel del av lastbilarna som hade beställts till Ryssland har i stället gått till Ukraina. Alla Scanias lastbilar är uppkopplade vilket gör att tillverkaren kan se hur de används. Fyra månader efter krigsutbrottet rullar lastbilarna fortfarande i Ryssland.

”Det är inte är några stora skillnader vad vi kan se på makronivå. Det är varken mer eller mindre när det gäller aktivitetsnivån”, säger presschefen Erik Bratthall till Dagens Industri.

Man har inte siffror på om lastbilar står still på grund av reservdelsbrist. Det kan handla både om parallell import från länder som inte stödjer sanktionerna eller rena piratkopior. Även handel med stöldgods förekommer.

Som tidigare rapporterats pausade Ikea sin verksamhet i Ryssland den 3 mars, och i mitten av juni beslöt företaget att sälja sina fabriker och minska sina lager. Varuhusen i Ryssland är stängda sedan i början av mars. Nu rear Ikea ut produkter genom sin on-lineförsäljning i Ryssland, meddelar företaget på sin ryska hemsida, vilket DI var först att berätta. Försäljningen avser bara de varor som Ikea har kvar i lager i Ryssland, och kommer att pågå tills de är slutsålda. Ikea har nu börjat leta nya ägare till sina fabriker och planerar att minska personalen i Ryssland.

Enligt Dagens Industri/Reuters konstaterade Ukrainas premiärminister Denys Sjmyhal i veckan att landet behöver 750 miljarder dollar, vilket motsvarar 7,760 miljarder svenska kronor, i en återhämtningsplan för att börja bygga upp landet igen. Bland annat har den ryska invasionen orsakat skador på infrastruktur för 100 miljarder dollar, motsvarande 1 000 miljarder kronor.

Han sa att återhämtningsplanen ska delas upp i tre faser. Den första ska vara fokuserad på att direkt åtgärda saker som är viktiga för människors dagliga liv, som vattenförsörjning. Den andra fasen ska lanseras när striderna tar slut och omfattar tillfälliga boenden, sjukhus och skolor, och den tredje fasen ska förändra landet på längre sikt. Denys Sjmyhal poängterade att den ukrainska regeringen anser att tillgångar som har konfiskerats från ryska oligarker ska vara en del av finansieringen av återhämtningsplanen.

Enligt en FOI-rapport som SvD skriver om ser hotet från spioner ut att ha ökat i Europa. Det senaste decenniet har flera fall av misstänkt spioneri uppmärksammats. Här finns såväl kriminella smugglare som insiders inom försvaret som värvats av Moskva, tekniska experter som anlitats för att hacka sig in i viktiga nätverk och högt uppsatta byråkrater och politiker som lämnat över hemlig information till både Ryssland och Kina.

Enligt Michael Jonsson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), intervjuad av SvD, sker spionaget i dag både mer aggressivt och med större risktagande.

”Det reflekterar ett gradvis försämrat säkerhetsläge. Konflikten mellan Ryssland och väst har skärpts, vilket leder till ett ökat och mer aggressivt spionage. Men västerländska säkerhetstjänster har också blivit mer benägna att lagföra och publicera fall av spionage”, säger han.

Totalt finns 62 öppet kända spionfall i Europa där personerna åkt fast mellan 2011 och 2021, enligt en FOI-rapport. 42 av dem har fällts för spionage. Detta ska dock ses som ”toppen på ett isberg”, enligt rapportförfattare Michael Jonsson.

Cheferna för brittiska säkerhetstjänsten MI5 och amerikanska FBI gick i veckan ut i ett unikt gemensamt uttalande och varnade för ett ökat hot från Kina, enligt brittiska BBC.

En tydlig målgrupp för uttalandet var bland annat näringsliv. FBI-chefen Christopher Wray sa att Kina var det ”största långsiktiga hotet mot vår ekonomiska och nationella säkerhet” och att Kina försökt påverka den interna amerikanska debatten, inklusive de senaste valen. MI5-chefen Ken McCallum konstaterade att den brittiska säkerhetstjänsten mer än fördubblat sitt arbete mot kinesisk aktivitet under de senaste tre åren och skulle fördubbla det igen. MI5 bedriver nu sju gånger så många utredningar relaterade till det kinesiska kommunistpartiets aktiviteter jämfört med 2018, tillade han.

Kristina Sandklef är oberoende Kinaanalytiker med bakgrund som analytiker och ekonom i näringsliv och Försvarsmakten skrev i veckan en krönika i Tidningen Näringslivet.

Det är nya tongångar från den officiella kinesiska rösten i Sverige. Vad innebär det i praktiken för den svensk-kinesiska relationen? I tider med bojkott av rysk olja och gas är förnybar energi givetvis en viktig komponent, men frågan är om vi gör oss själva en pandatjänst genom att ändra beroendet från Ryssland till Kina.

Regeringen fattade den 30 juni beslut om kommittédirektiv för en översyn av beredskapen i näringslivet. En särskild utredare ska föreslå en justerad arbetsrättslig beredskapslagstiftning, analysera behovet av anpassningar av arbetsmiljö- och arbetstidsregleringen samt ta ställning till skriftlighetskravet i medbestämmandelagen. Syftet med utredningen är att stärka beredskapen i arbetslivet. Utredaren ska bland annat:

  • analysera behoven av en justerad arbetsrättslig beredskapslagstiftning och av ändringar i arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningens bestämmelser om beredskap
  • föreslå hur en sådan lagstiftning ska utformas
  • ta ställning till skriftlighetskravet vid ingående och uppsägning av kollektivavtal.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2023.

Sist, men inte minst, så lyfter Sveriges ÖB Micael Bydén i en intervju i Dagens Industri att det civila försvaret måste hänga med i samma utvecklingstakt som det militära försvaret. Nu gäller det för alla ansvariga aktörer att jobba på, enligt Micael Bydén.

”Ängsligheten att göra rätt och inte fel, vi har inte den lyxen”, säger han och påminner om att det pågår ett krig i Europa.

”Inte minst handlar det om inkluderingen av vårt näringsliv. Här vi en hel del att göra”, säger Micael Bydén vidare och påminner om det näringslivsråd som befinner sig i startgroparna.

Företagen borde ersättas för sin medverkan på samma sätt som K-företagen gjorde innan Sverige rustade ned sitt civila försvar, enligt överbefälhavaren.

”Det tecknades avtal mellan stat och företag på ett sätt som gjorde att det fanns en trygghet för leverans och en trygghet för företaget att veta att man får betalt”, säger han.

Vecka 27

Som tidigare kommunicerats, så pausade Sandvik sina affärsaktiviteter i Ryssland den 28:e februari som en följd av Rysslands krig i Ukraina. Sandvik har sedan dess löpande utvärderat och anpassat sig efter situationen, och har beslutat att genomföra en avveckling av verksamheten i Ryssland. Som en konsekvens av detta kommer Sandvik att rapportera en engångskostnad om runt SEK 1 miljard som belastar rörelseresultatet (EBITA) i det andra kvartalet, varav SEK 0,7 miljarder är en nedskrivning av tillgångar och SEK 0,3 miljarder är en reservering främst relaterad till personalkostnader. Dessa kostnader rapporteras inom jämförelsestörande poster. Efter nedskrivningen så uppgår totala kvarvarande tillgångar avseende Ryssland, exklusive kassa och likvida medel, till cirka SEK 0.7 miljarder per den 31 maj.

Avvecklingsprocessen pågår och fortskrider på ett kontrollerat sätt, och Sandvik strävar efter att agera ansvarsfullt mot de anställda, samtidigt som tillämpliga föreskrifter och sanktioner följs. Beroende på hur avvecklingen fortskrider kan vissa ytterligare kostnader uppkomma i kommande kvartal. Under 2021 stod försäljning till ryska kunder för cirka 3,6 procent av Sandvik-koncernens totala intäkter.

I en intervju med Dagens Industri under Natos toppmöte i Madrid, konstaterade statsminister Magdalena Andersson att ”Många länder rustar nu upp och det är klart att där finns det nu möjligheter för svenska vapentillverkare att vara med i det. Vi är väl kända för att vi har hög kvalitet på det tekniska innehållet och bra prestanda på våra produkter”. Statsministern sa vidare ”att det återstår att se om Nato-medlemskapet kan leda till fler svenska vapenaffärer, men att det är möjligt att en del länder tycker att det känns ”extra bra att köpa från ett annat Nato-land”. Som ett exempel nämnde Magdalena Andersson det avtal som slöts tidigare i veckan med Slovakien för 152 exemplar av stridsfordon 90 från BAE Systems Hägglunds till ett värde av över 15 miljarder kronor.

Ett av fem tjänsteföretag har blivit utsatt för cyberattacker de senaste åren. De flesta attacker är riktade och kvalificerade. Samtidigt upplever företagen att det pågår ett konstant ”brus” av attackförsök, i vissa fall dagligen. Det visar en ny rapport som 4C Strategies tagit fram på uppdrag av Almega.

Enligt Försvarsmakten är cyberhotet det allvarligaste hotet mot Sverige just nu, pådrivet av digitaliseringen och den försämrade säkerhetspolitiska situationen.

”Cyberattacker är inte bara ett hot, de är redan en realitet. Rapporten visar att vart femte tjänsteföretag har blivit utsatt för cyberattacker under de senaste tre åren. Och de flesta attackerna är riktade och kvalificerade”, säger David Wästberg, näringspolitisk expert på Almega.

Dessvärre är detta med all sannolikhet inte hela sanningen. Cyberattacker är inte något man som företag direkt skyltar med.

”Rapporten visar att de flesta företagen upplever ett konstant ”brus” av attackförsök och det finns företag vars it-system dagligen utsätts för hackerattacker”, säger David Wästberg.

Rapporten är framtagen av säkerhetskonsultföretaget 4C Strategies på uppdrag av Almega och bygger på intervjuer med ledande befattningshavare som ansvarar för bland annat säkerhetsfrågor och säkerhetsskydd. Dessutom har en enkätundersökning bland Almegas medlemmar genomförts. Tjänsteföretagen i rapporten uttrycker såväl en vilja som ett behov av samverkan och stöd med myndigheterna i frågor rörande cybersäkerheten. Dessvärre tyder mycket lite på att ett sådant utbyte sker.

”Fler än nio av tio tjänsteföretag samarbetar överhuvudtaget inte med myndigheterna i cybersäkerhetsfrågan. De är dessutom osäkra på vilka myndigheter de kan eller bör samarbeta med eller vilka som kan ge dem rätt stöd”, säger David Wästberg.

Ett fåtal företag samarbetar dock med myndigheterna. I dessa fall tycks samarbetet fungera bra. Bland de aktörer som nämns återfinns exempelvis Polisen, MSB samt kommuner och regioner. Utifrån vad som har framkommit i dialogen med tjänsteföretagen i undersökningen och genom arbetet med rapporten vill vi lyfta fram följande förslag för att stärka cybersäkerheten:

  1. 1.
    Samverkansformer: Möjligheterna att utveckla nätverk för samverkan mellan företag och offentlig sektor behöver ses över och inkludera fler branscher.
  2. 2.
    Informationsdelning och kunskapsspridning: Upprätta fler forum där företag kan rapportera och ta del av relevant information. Det behövs mer kunskapsspridning i form av goda exempel på hur de kan arbeta förebyggande med cybersäkerheten.
  3. 3.
    Anpassade riktlinjer och råd: Utveckla sektorsspecifika riktlinjer för cybersäkerhetsarbetet, i synnerhet till företag som bedriver samhällsviktig verksamhet. Riktlinjer och vägledning behöver även anpassas till små- och medelstora företag i högre utsträckning.
  4. 4.
    Resursstöd: Nationellt cybersäkerhetscenter bör ges i uppdrag att erbjuda lämpligt stöd till de som arbetar med stödjande eller förebyggande insatser vid attacker. Det stöd som erbjuds av Sveriges nationella Computer Emergency Response Team (CERT-SE) behöver också ses över så att det vid behov även inkluderar särskilt resursstöd, något som är i linje med det uppdrag som regeringen nyligen gav MSB om CERT-SE.

Cybersäkerheten är nödvändig för att näringslivet ska kunna utveckla och tillhandahålla konkurrenskraftiga varor och tjänster.

”I ett större perspektiv är en god cybersäkerhet en förutsättning för svensk tillväxt och konkurrenskraft”, säger David Wästberg.

Maria Rosendahl, Näringspolitisk chef på teknikföretagen, skriver i Tidningen Näringslivet att säkerhetsfrågor och geopolitik är i fokus för svensk industri efter kriget i Ukraina och Sveriges Nato-ansökan.

Industrin kommer att utgöra en vital och integrerad del av totalförsvaret och därmed blir kompetensförsörjningen även en samhällsangelägenhet. Med Rysslands invasion av Ukraina har världsläget förändrats snabbt. På kort tid har vi fått en situation som präglas av militära hot och en genuin osäkerhet. Därmed har säkerhetsfrågor och geopolitiken kommit in i centrum för politik och samhälle. Men också i fokus för svensk industri. Hållbarhet, resiliens och säkerhet. Det är tre stora utmaningar som överskuggar det mesta i vår nya verklighet. Det är också utmaningar där industrin har en helt avgörande betydelse, samtidigt som det för med sig stora möjligheter. Läs hela artikeln här:

Med anledning av att regeringen beslutat om en ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar tillförs nu Post- och telestyrelsen (PTS) medel för sin nya roll som sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn, elektroniska kommunikationer och post. Sektorsansvariga myndigheter ska inom sin beredskapssektor leda arbetet med att samordna åtgärder inför och vid fredstida krissituationer såväl som vid höjd beredskap. Regeringen tillför PTS ytterligare 80 miljoner kronor i syfte att genomföra materielinköp för att kunna upprätthålla och säkerställa funktionalitet i nät och tjänster inom områdena elektroniska kommunikationer och post, även vid kris och höjd beredskap.

Vecka 26

Ryssland har ställt in sina utlandsbetalningar för första gången på mer än hundra år. Enligt bedömare betyder det just nu lite i praktiken – men kommer att få konsekvenser i framtiden. Senaste gången Ryssland hamnade i så kallad ”default”, och ställde in sina utlandsbetalningar, var 1917. Det skedde i samband med att bolsjevikerna efter revolutionen vägrade ta ansvar för det ryska tsardömets skulder.

Under söndagskvällen löpte den 30 dagar långa tidsfristen ut för Ryssland att betala sina utlandsskulder. De har gjort betalningar i rubel – men chanserna att någon skulle ta emot de pengarna är låga, enligt flera bedömare. De inställda betalningarna innebär att Ryssland stängs ute från internationella kapitalmarknader – men så har redan varit fallet tidigare, på grund av de många sanktionerna riktade mot landet. Det som händer nu är att den ryska staten i stället börjar låna av ryska banker. Det finns en risk att man försöker utmäta rysk egendom utomlands. Ryssland har ungefär 40 miljarder dollar i utländska obligationer. Före kriget hade landet omkring 640 miljarder dollar i utländsk valuta och guldreserver, där en stor del nu är fruset och inte går att komma åt.

Enligt tyska Der Spiegel ska EU-kommissionen bistå Ukraina med utrustning för en eventuell rysk attack med massförstörelsevapen. Utrustningen avser både medicinsk utrustning och specialutrustning för kemiska, biologiska eller nukleära nödsituationer till ett värde av cirka 120 miljoner kronor. Leveransen kan ses som ett svar på att Rysslands president Putin den gångna helgen meddelade att vapensystem som kan bära kärnstridsspetsar placeras ut i Belarus. EU sänder 300 000 särskilda skyddsdräkter samt 850 anordningar för saneringsplatser till Ukraina. I leveransen finns också sådant som infusionspumpar och respiratorer.

EU:s energiministrar enades under måndagen att länderna måste fylla sina gaslager åtminstone till 80 procent före vintern. Om vi inte når 80 procent hamnar vi i en farligt, sårbar zon, sa EU:s energikommissionär Kadri Simson enligt nyhetsbyrån Direkt. Sammanlagt är EU:s gaslager nu fyllda till 56 procent – säsongsmässigt högre än tidigare år även om några EU-länder ligger efter, enligt Kadri Simson. I juli ska EU-kommissionen ha en handlingsplan om de ryska naturgasleveranserna minskar eller upphör. Planen går ut på att ersätta gas med andra energislag, energibesparing, styra efterfrågan och hitta andra säljare av gas. Hushållens behov av värme är prioriterat, men vissa industrier och andra företag kan inte garanteras gas. Handlingsplanen innebär en prioritering mellan branscher och skyddande av värdekedjor där fler EU-länder är inblandade.

Flera svenska företag satsar miljarder på att producera konstgödsel. Utvecklingen drivs på av höga priser och en vilja att minska beroendet av Kina och Ryssland, skriver Sydsvenskan. Sverige är ett av få europeiska länder som saknar egen produktion av konstgödsel, vilket innebär att landets lantbrukare är helt beroende av att importera, skriver Sydsvenskan, som talat med flera företag som ligger i startgroparna.

”Att kunna producera cirkulärt ger vårt projekt en enorm potential när hela gödselindustrin nu ställer om för att bli mer hållbar. Dessutom har det som händer geopolitiskt och Europas vilja att bli mer självförsörjande dramatiskt ökat intresset för det vi gör. Det har också fått oss att snabba på våra planer”, säger Leif Boström, direktör för LKAB:s affärsområde för specialprodukter, till tidningen.

Under förra veckan höjde Tyskland larmnivån för landets gasmarknad till den näst högsta efter den senaste tidens strypta gasleveranser från Ryssland. ”Hela marknaden riskerar att kollapsa”, sa Tysklands närings- och klimatminister Robert Habeck under en presskonferens den 23 juni, enligt TT, och förtydligade allvaret med en jämförelse: ”Som en Lehman-effekt i energisystemet.”

Även Internationella energirådet, IEA, flaggar för att Europa omedelbart måste förbereda sig för ett totalstopp av den ryska gasexporten i vinter. IEA uppmanar regeringar att hålla liv i äldre kärnkraftverk och snabbt minska efterfrågan på gas, rapporterar TT. Tyskland, Österrike och Nederländerna har redan gläntat på dörren till att starta gamla kolkraftverk för att minska gasberoendet, trots ökade koldioxidutsläpp.

Under måndagen träffades företrädare för Sverige, Finland och Turkiet för nya samtal om Nato-medlemskap. Efter mötet konstaterade statsminister Andersson att hon hoppades att dialogen kan avslutas inom den närmsta tiden, förhoppningsvis redan innan veckans Nato-toppmöte. Nya samtal är redan planerade. På tisdagen ska Magdalena Andersson träffa Finlands president Sauli Niinistö och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i Madrid, där veckans Natotoppmöte äger rum.

Robert Limmergård, generalsekreterare på Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF), lyfter i en artikel i SvD fram fyra viktiga punkter både på hur samhällssäkerheten i Sverige kan bidra till Natos civila försvar och hur vi kan utveckla vår egen förmåga vid ett medlemskap;

  • Ett medlemskap kan bidra till insyn, inflytande, stärkt politisk dialog, bättre operativ effekt, kostnadseffektivitet och ökad interoperabilitet. Det bidrar för uppbyggnaden av totalförsvaret och totalförsvarsplanering samt att fortsatt föra en utvecklad dialog på samhällssäkerhetsområdet.
  • Sverige bör inom Natos civila beredskapsarbete främja den nordiska dimensionen. Inom de sju civila förmågeområdena finns redan goda statliga nordiska samarbeten, till del även sektoriellt med näringslivet. Att utveckla den privat-offentliga samverkan i den nordiska kontexten blir viktigt.
  • Sverige bör öka vår närvaro i relevanta Natostrukturer. Bland annat genom fler sekonderingar och andra former av tidsbegränsad tjänstgöring, liksom bidrag till de civila expertpoolerna. Här är det viktigt att säkerställa att vi tar till vara näringslivets kompetens och kunnande.
  • Nato investerar strategiskt för att tackla nya globala säkerhetsutmaningar (2030-initiativet), bland annat för framväxande teknologier och innovation. Sverige kan bidra till att trygga teknologi och värdekedjor inom exempelvis försvarsteknik, autonoma system, 5G och grafen. 

Nyligen bjöd MSB in myndighetscheferna för de 60 myndigheter som regeringen har beslutat ska bli så kallade beredskapsmyndigheter till ett slags invigningsmöte. Det är första gången myndighetscheferna samlas för att prata om hur myndigheterna tillsammans kan förbereda sig för förändrade roller och ansvar som ska leda till en starkare krisberedskap och civilt försvar i Sverige. Givetvis ett bra initiativ men nu blir det också viktigt att så snart som möjligt få till ett mer strukturerat samarbete mellan myndigheterna och näringslivet.

Nina Wenning, vd på Bankomat, skriver på debattsidan i DVV, att regeringens myndighetsreform för stärkt krisberedskap inte säger något om hur privata företag som bedriver samhällsviktig verksamhet ska inkluderas i arbetet. MSB bör därför få i uppdrag att ta fram en tydlig vägledning som myndigheter bör använda för att utfärda föreskrifter för privata aktörer i Kalmar län och resten av landet, skriver Bankomats vd Nina Wenning. Det finns en otydlighet kring vilka privata verksamheter som klassas som samhällsviktiga, samtidigt som myndighetsstyrningen av de samhällsviktiga företagen också är otillräcklig.

En av Rysslands mest fruktade hackergrupper har opererat från en datahall i Stockholm, kan Di avslöja. I grupperingens hårddisk hittades spår av 25 000 hackerattacker över hela världen. Misstankar om företagsspionage, utpressning, narkotikahandel och sexövergrepp är en del av det som ingår i det enorma materialet. ”TA505/FIN11 är en väletablerad rysk hackergruppering som begår grova dataintrång/hackerattacker mot privatpersoner, företag och myndigheter över hela världen. De ses främst som en finansiellt motiverad hotaktör, men bedöms även genomföra statligt sponsrade uppdrag”, står det i en av de handlingar som tillhör ärendet.

Vecka 25

Den 17 juni höll Vladimir Putin ett tal vid en sammankomst kallad Internationellt ekonomiskt forum. Talet försenades en timme sedan evenemanget drabbats av en hackerattack, enligt Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Enligt TT/Dagens Industri kommenterade Putin ett flertal frågor. Avseende aggressionen mot Ukraina sa han att beslutet att inleda det han kallar för militär operation var svårt. ”Men beslutet påtvingades oss.” Putin upprepade också det ogrundade påståendet att ”vårt folk” i Donbassregionen i östra Ukraina ”var utsatt för folkmord”. Den ryske presidenten kommenterade indirekt beskedet från EU-kommissionen om viljan att ge Ukraina kandidatstatus för medlemskap:

”Vi har ingenting emot det. Det är deras suveräna beslut om de vill gå med i en ekonomisk union eller inte. Det är en fråga för det ukrainska folket.” Putin poängterade att ”EU inte är en militär allians, till skillnad från Nato”, rapporterar AFP. Därefter berörde han den globala livsmedelskrisen och hävdade att problemet ”inte uppstod i dag”. Putin riktade även här anklagelser mot Europa som enligt honom ”försöker skylla problemet på någon annan”. ”Ryssland bär verkligen inte skulden även om (västländerna) försöker lägga skulden på oss, för allt som händer i världsekonomin.”

Med hänvisning till oron för en global livsmedelskris utlöst av kriget i Ukraina hävdade Putin att Ryssland har kapacitet att avsevärt öka produktionen av spannmål, till 50 miljoner ton. Putin fortsatte dock att förneka att Moskva hindrar Ukraina från att skicka sina produkter utomlands eller att Ryssland är skyldigt till de stigande priserna på den globala spannmålsmarknaden. Putin spådde i sitt tal att EU kan förlora över 400 miljarder dollar på grund av sanktionerna och ansåg att unionen helt har tappat sin ”politiska suveränitet”. Han kommenterade också den stigande inflationen i EU-länderna och sade att ojämlikheterna bara kommer att öka på grund av sanktionerna. Putin avslutade med att säga att ”Ryssland träder in i en ny era som en stark, suverän nation. Vi ska utnyttja de enorma möjligheterna i dessa tider för att bli ännu starkare.”

För att minska gaskonsumtionen så måste mindre gas användas för att alstra elektricitet. Koleldade kraftverk måste användas i större utsträckning i stället”, skriver det tyska finansdepartementet i ett uttalande enligt TT/AFP. Tidigare i veckan skar ryska Gazprom ner gasleveranserna via Nord Stream kraftigt. Enligt Gazprom ska det ha berott på tekniska problem. Men tyska myndigheter har förhållit sig skeptiska till den förklaringen. Tyska ekonomi- och klimatministern Robert Habeck beklagar åtgärden, men säger att den är nödvändig. Beskedet är en rejäl omsvängning från den styrande koalitionen Socialdemokraterna, De gröna och liberala FDP, som sagt att koleldningen ska fasas ut till 2030. Hittills har tyskarna lyckats reducera beroendet av rysk gas, från 55 procent före Rysslands invasion av Ukraina till dagens 35 procent av den totala gasimporten, tack vare ökade leveranser från Nederländerna och Norge och flytande gas från tankfartyg.

Ryssland kör om Saudiarabien och är nu Kinas största oljeleverantör. I maj exporterades 8,42 miljoner ton olja från Ryssland till Kina – upp från 6,55 miljoner i april, enligt kunddata från Bloomberg. Lyftet är på 28 procent och sammanlagt importerar Kina nu olja värt 7,4 miljarder dollar – motsvarande 75 miljarder kronor – från sin granne i norr, rapporterar Financial Times. Kinas oljeimport från Saudiarabien sjunker samtidigt och låg i maj på 7,82 miljoner ton. I april var det drygt en miljon mer, på 8,93 miljoner ton. Kina återupptog även oljeimporten från Iran, med 260 000 ton i maj.

Ikea meddelade förra veckan att man kommer minska sin verksamhet i Ryssland ytterligare genom att inte öppna upp sin retail-verksamhet utan minska antalet anställda, fortsätta skala ned på verksamheten och på sikt sälja ut delar av sin verksamhet i Ryssland. Parallellt avser man minska antalet anställda inom industriproduktion som ägs av Ikea med siktet inställt på att sälja samtliga fyra verksamheter. Import och export av Ikeaprodukter till och från Ryssland kommer fortsatt att vara stoppad och två Ikea kontor i Ryssland för handel och logistik kommer permanent att stängas.

SSAB har beslutat att åter öppna sin verksamhet i Ukraina. Flera anställda har återvänt och det är ett stöd för dem och samhället att hålla verksamheter öppna så gott det går, enligt SSAB. Efter att Ukraina invaderades av Ryssland meddelade stålföretaget att man stoppar all handel med Ryssland och stänger sin verksamhet i Ukraina. Stålkoncernen köper årligen varor för miljardbelopp från Ryssland, men säljer även en del. Framför allt slitstarkt stål, som används till grävskopor och lastbilsflak. SSAB äger indirekt ett bolag i Ryssland med 58 anställda. I Ukraina har Ryssland tagit stålverk i besittning. Hur SSAB:s verksamhet i Ryssland fortlöper är oklart.

Flera bolag, inkluderat både statliga och kommunala, har under de senaste månaderna intensifierat arbetet med att utveckla robusta beredskapsorganisationer, nu senast tex Tekniska Verken-koncernen. Detta är givetvis mycket positivt både för företagen liksom för samhället i stort. Vad som dock skapar vissa oklarheter är så kallade ”krigsplaceringar” inom näringslivet. Denna möjlighet föreligger inte för näringslivet enligt den rättsliga definition som lagen ger möjlighet till. Däremot är det fullt möjligt att teckna frivilla avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare innebärande att man stärker förutsättningar för att rätt bemanning föreligger om det är så att regeringen vi höjd beredskap fattar beslut om att tillämpa allmäntjänsteplikt för en viss sektor. Här är det av betydelse att staten gör en rättslig tolkning av gällande lagstiftning och vid behöv föreslår förändringar.

På Aftonbladets debattsida konstaterar Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen, och Carl Eckerdal, chefekonom Livsmedelsföretagen, att under våren har priserna på livsmedel gått upp kraftigt. I maj ökade priserna med 8,8 procent jämfört med 2021. Enligt författarna är detta bara början och priserna måste öka ännu mer, annars riskerar vi en omfattande utslagning av svenska livsmedelsproducenter. Att matpriserna ökar är till stor del en effekt av corona. Under pandemin sjönk efterfrågan globalt och många företag gick i konkurs eller minskade sin produktion. När vaccinet lanserades och coronarestriktionerna togs bort ökade konsumtionen explosionsartat. Snart uppstod det brist på alla sorters rå- och insatsvaror, och företagens kostnader sköt i höjden. Det vi beskriver här ovan hände under 2021. Den ryska invasionen av Ukraina har förvärrat situationen ytterligare. Nästan allt som krävs för att producera livsmedel – råvaror, drivmedel, emballage, transporter, med mera – kostar i dag 50–200 procent mer än för ett år sedan. Utöver detta har priset på el gått upp enormt mycket. Sammantaget är detta de största kostnadsökningarna i modern tid. Allt pekar på att de kommer fortsätta.

På Expressens debattsida skriver två representanter från Boliden att möjligheten till klimatomställning vilar i hög utsträckning på större tillgång till metaller och mineral för användning i fossilfri teknik. De största tillgångarna av dessa finns i Norrbotten och Västerbotten. Dessa län är samtidigt dem med störst utpekade Natura 2000-områden. Effektiva och förutsägbara prövningar för avvägningar i dessa frågeställningar är därför helt avgörande för att kombinera ett starkt miljöskydd med en mer trygg resursförsörjning i Europa. Sverige har ett ansvar att möta den ökade efterfrågan med ökad produktion, i stället för att förlita oss på en ökad import från andra kontinenter.

Sverige är ett av länderna som USA avser teckna Minerals Security Partnership (MSP)- överenskommelse med. Övriga partners är Australien, Kanada, Finland, Frankrike, Tyskland, Japan, Sydkorea, Storbritannien och EU-kommissionen. Målet med MSP är att säkerställa att kritiska mineraler produceras, bearbetas och återvinns på ett sätt som stödjer länders förmåga att optimera den ekonomiska fördelen med sina geologiska tillgångar. Efterfrågan på kritiska mineraler, som är nödvändiga för ren energi och annan teknik, förväntas öka avsevärt under de kommande decennierna. Inte minst i skuggan av de ökade försvarssatsningarna i Europa och avsikten att skapa mer robusta samhällen.

Sist men inte minst föreslog finansminister Damberg i Ekots lördagsintervju att Sverige bör överväga att införa en beredskapsskatt för höginkomsttagare så att försvarsutbyggnaden inte tränger ut satsningar på äldreomsorgen, skolan och välfärden. Det bör ses i samma kontext som Morgan Johanssons uttalande om att privata företag bör göra sin plikt och bekosta försörjningsberedskapen.

Staten bär ansvar för totalförsvaret och försörjningsberedskapen. Detta är och förblir en kärnuppgift för staten. Att gång efter annan försöka finna vägar för att låta någon annan stå för kostnaderna är inte att ta ansvar utan snarare tvärtom. Redan i julas sa Damberg att partiet kommer att gå fram med någon form, oklart vilken, av högre skatt för de mer bemedlade i samhället, att det är rimligt att de rikare bidrar mer till välfärden. Är denna ”beredskapsskatt” möjligen det förslag som nu kommer drivas?

Enligt Svenskt Näringslivet bidrar alla skattehöjningar på sparande och förmögenheter till sämre villkor för företagande och drivkrafterna för investeringar som skapar jobb och tillväxt. Se länk till tidigare inlägg från Svenskt Näringsliv i denna fråga.

Nye finansministerns oroande ”julklapp” (svensktnaringsliv.se)

Näringslivet: Dålig julklapp från finansministern | SvD

Näringslivet: En väldigt trist julklapp från finansministern | Tidningen Näringslivet (tn.se)

Arbetsbeskattningen har parkerat på för hög nivå (svensktnaringsliv.se)

Ingen ”inkomstomvandling” när marginalskatten höjdes (svensktnaringsliv.se)

Vecka 24

I april i år skickade Teknikföretagen ut en mejlenkät till medlemsföretagen om, och hur, de har engagerat sig för det ukrainska folket, i sviterna av kriget. Frågorna handlade dels om vad företagen har gjort för aktiviteter relaterade till Ukrainakriget, och vilka svårigheter de har fått hantera, dels hur kompetensmatchningen med ukrainska flyktingar fungerar och vilka svårigheterna har varit där.

Enligt Annika Arpfors, Teknikföretagens regionchef, blev responsen över förväntan – drygt 400 medlemsföretag över hela Sverige svarade. Det utgör ungefär tio procent av Teknikföretagens medlemmar.

Aktiviteterna som har genomförts har varit allt ifrån donationer och insamlingar av pengar och kläder till ledighet för anställda för att kunna ägna sig åt volontärarbete. Flera bolag har anställt folk som kommer ifrån Ukraina, och tagit emot praktikanter. De företag som har fabriker i grannländerna till Ukraina har också ställt upp. Ett bolag har anställt 200 flyktingar på dess fabriker i Polen och Estland. På frågan om vilka svårigheter företagen har mött när de har velat hjälpa ukrainska flyktingar svarar en del att de inte har haft tillräckligt god kännedom om vad den offentliga sektorn tillhandahåller, vilken typ av upplevelse som flyktingarna har varit med om och vilket stöd de får.

Westinghouse har tecknat avtal med Ukraina avseende bränsleförsörjning till samtliga ukrainska kärnkraftverk. Kärnkraften står för mer än hälften av Ukrainas energiproduktion.

Energimyndigheten publicerade nyligen en uppdaterad lägesbild över hur Rysslands krig mot Ukraina påverkar Sveriges energiläge. Bedömningen i nuläget är att risken för brist eller omfattande försörjningsstörningar i leveranser av el och drivmedel i Sverige är låg som en konsekvens av kriget. Däremot bedömer Energimyndigheten att det är en fortsatt risk för försörjningsstörningar på den dansk-svenska naturgasmarknaden. På tre till fyra månaders sikt bedöms energipriserna vara fortsatt höga. Lagersituationen i Europa gällande naturgas och förmågan att ställa om från ryskt energiberoende kommer att påverka bedömningen av försörjningstryggheten. På längre sikt bedömer Energimyndigheten att de största riskerna är uppfyllnadsgraden av naturgas för värmesäsongen 2022/2023 samt ett befarat underskott av drivmedelsprodukter.

Dagens Industri som refererar till Matpriskollen konstaterar att dagligvarubranschen är rejält pressad från livsmedelssektorn och lantbruket som lider av höga kostnader på i stort sett alla insatsvaror och snabbt vill få igenom prisökningar i butikernas hyllor. Priserna på till exempel energi, gödsel och foder har dessutom fortsatt att eskalera på grund av kriget i Ukraina vilket gjort att prisuppgången har växt, månad för månad. Det ser ut att fortsätta. Färska siffror visar att matpriserna i genomsnitt steg med 1,4 procent i maj, jämfört med månaden innan.

Enligt Ulf Mazur, vd på Matpriskollen, föreligger det en risk för en matinflation på upp till 12 procent under helåret. Enligt statistiken har prisuppgången varit störst på kedjornas egna märkesvaror (EMV). Det är vanligtvis produkter som ligger lägst i pris. Prisuppgången på EMV ligger på 6,8 procent mot alltså 5,2 procent totalt.

Som tidigare rapporterats under vecka 22 antog den ryska Duman i den första läsningen det kontroversiella lagförslaget om extern administration för utländska företag, som tillkännagivit att de avser lämna den ryska marknaden. Lagförslaget som lades fram för flera veckor sedan innebär i praktiken en rättsvidrig expropriering av utländska företags verksamhet, egendom och anläggningar. Den andra läsningen och därmed slutligt beslut kommer fattas den 22 juni. Det återstår dock att se huruvida ryska myndigheter de facto kommer använda sig av den nya lagen då konsekvenserna kommer vara omfattande för utländska företags långsiktiga vilja att åter etablera sig på den ryska marknaden.

FOI presenterade den 10 juni delresultat till UD inom uppdrag ”Ryska investeringar och ekonomiska intressen (PowerPoint Presentation (foi.se). Resultatet av studien visar på följande:

  • Totalt har studien identifierat 75 företag, inklusive dotterbolag, i Sverige med ryskt ägande. Av dessa är den ryske investeraren majoritetsägare i 48 företag (64 procent). Ytterligare 27 företag har ryskt minoritetsägande. De totala tillgångarna för dessa 75 företag uppgick 2020 till 13,5 miljarder kronor och de hade en omsättning på 10,9 mdr kronor. De 48 majoritetsägda företagen hade totala tillgångar på 6,8 miljarder kronor och de hade en omsättning på 3,9 miljarder kronor.
  •  Sedan 31 december 2021 har 9 (12 procent) av de kartlagda företagen upphört eller är inte längre i rysk ägo. I vissa fall kan dessa förändringar kopplas till EU:s sanktioner mot Ryssland.
  •   Uppgifter om tillgångar innebär inte alltid att dessa tillgångar finns i Sverige. Det finns flera svenska företag som verkar ha förvärvats eller startats enbart för att äga tillgångar utomlands. Även tillgångar i Ryssland.
  •  Ryssland är hemort för 47 (63 procent) av ägarna, 12 (16 procent) är bosatta i Schweiz och 4 i Spanien.
  • Ungefär hälften av företagen har sitt säte i Stockholmsregionen. I övrigt är de ganska jämnt fördelade över landet.
  •    Företagen med ryskt ägande är verksamma framför allt inom följande branscher: Handel 12 st; Fastighetsverksamhet 12 st; Information och kommunikation (ICT) 12 st; Finans och försäkring 9; och Tillverkning 8 st.

Enligt TT-AFP slog 15 av McDonald’s tidigare restauranger i Ryssland under söndagen upp dörrarna i Moskva i ny – och helrysk – tappning. Den nya snabbmatskedjan har fått namnet ”Vkusno & tochka”, som kan översättas med ”Smaskens – helt enkelt”, och ägs av den ryske entreprenören Alexander Govor, som tog över verksamheten efter att McDonald’s i maj lämnat Ryssland på grund av anfallskriget mot Ukraina.

En av den nya ryska kedjans restauranger i den ryska huvudstaden öppnar i de lokaler vid Pusjkintorget, där den amerikanska snabbmatskedjan 1990 öppnade sin första restaurang inför kilometerlånga köer. Under måndagen väntas ytterligare 50 ”Vkusno & tochka” att slå upp portarna på andra platser i landet – och i slutändan planerar kedjans ägare att öppna 850 restauranger, spridda över hela Ryssland. I fredags avslöjades också den nya restaurangkedjans logga, som pryds av en stiliserad bild av en hamburgare och två pommes frites.

Vecka 23

Detaljerna kring det sjätte sanktionspaketet har publicerats i EU:s officiella tidning.

Olja:
Förbud mot inköp, import eller överföring av råolja och vissa petroleumprodukter från Ryssland till EU. Utfasningen av rysk olja kommer att ta från sex månader för råolja och åtta månader för andra raffinerade petroleumprodukter. Ett tillfälligt undantag föreskrivs för import av råolja via rörledning till de EU-länder som på grund av sin geografiska situation lider av ett särskilt beroende av ryska leveranser och inte har några genomförbara alternativ. Bulgarien och Kroatien kommer också att omfattas av tillfälliga undantag för import av rysk råolja sjövägen respektive vakuumgasolja.

Ytterligare banker som stängs ute från Swift. EU utvidgar det befintliga förbudet mot tillhandahållande av specialiserade finansiella meddelandetjänster (Swift) till ytterligare tre ryska kreditinstitut – Rysslands största bank Sberbank, Credit Bank of Moscow och Russian Agricultural Bank – samt ett belarusiskt (Belarusian Bank For Development And Reconstruction).

Radio- och tv-sändningar: 
EU avbryter sändningsverksamheten i EU för ytterligare tre ryska statsägda mediekanaler: Rossiya RTR/RTR Planeta, Rossiya 24 / Russia 24 och TV Centre International. Dessa kanaler har använts av den ryska regeringen som instrument för att manipulera information och främja desinformation om invasionen av Ukraina och för propaganda i syfte att destabilisera Rysslands grannländer, EU och dess medlemsländer. I enlighet med stadgan om de grundläggande rättigheterna kommer dessa åtgärder inte att hindra dessa medieföretag och deras personal från att bedriva annan verksamhet i EU än radio- och tv-sändningar, till exempel forskning och intervjuer.

Exportrestriktioner:
EU utvidgar förteckningen över personer och enheter som berörs av exportrestriktioner när det gäller varor och teknik med dubbla användningsområden. Dessa tillägg till förteckningen omfattar både ryska och belarusiska enheter. Dessutom utökar EU förteckningen över varor och teknik som kan bidra till en teknisk förbättring av Rysslands försvars- och säkerhetssektor. Tilläggen inkluderar 80 kemikalier som kan användas för att tillverka kemiska vapen.

Konsulttjänster:
EU kommer att förbjuda tillhandahållande av redovisnings-, PR- och konsulttjänster.

Individuella sanktioner:
Rådet har dessutom beslutat att införa sanktioner mot ytterligare personer och enheter, inbegripet ansvariga för de illdåd som ryska trupper begått i Butja och Mariupol, kända personer som stöder kriget, ledande affärsmän och förtecknade oligarkers och regeringstjänstemäns familjemedlemmar samt företag inom försvarssektorn och en finansiell organisation.

En perfekt storm håller på att blåsa upp globalt och slår hårt mot företagens leveranskedjor. Det visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv. 84 procent av företagen upplever svårigheter när de ska importera varor eller tjänster som de efterfrågar. Förseningar i leveranstider är det största upplevda problemet för importerande företag, strax därefter kommer stigande priser och brist på varor och tjänster. Orsakerna till den perfekta stormen är en kombination av vissa kvarvarande störningar från covid-pandemin, den kinesiska pågående hanteringen av covidutbrottet vilket har inneburit omfattande nedstängningar av bland annat industrier samt konsekvenser av Rysslands aggressionskrig mot Ukraina med fortsatta störningar i vissa handelsströmmar samt bland annat höjda gas- och oljepriser. Enligt undersökningen har 51 procent av alla importerande företag ökat, eller planerar att öka lagerhållningen. Procentsatsen stiger ju större företaget är. 35 procent av företagen hanterar problematiken genom att öka antalet leverantörer.

Trend Micro presenterade nyligen en undersökning som avslöjar att 89 procent av företagen inom el- och kraftnät, olja och gas, och tillverkningsindustrin har utsatts för cyberattacker som påverkat produktionen det senaste året. Nära tre fjärdedelar, 72 procent, av respondenterna uppger att man upplevde driftsstörningar till följd av cyberattacker mot kontrollsystem och driftsteknik minst sex gånger under det gångna året.

Av undersökningen framkom också att 40 procent av respondenterna inte kunde blockera den initiala attacken, 48 procent av dem som säger att det har förekommit vissa störningar gör inte alltid förbättringar för att minimera framtida cyberrisker. Framtida investeringar i molnsystem (28 procent) och privata 5G-installationer (26 procent) var de två främsta drivkrafterna för utökad cybersäkerhet bland respondenterna. Säkerhetsfunktioner för driftstekniska miljöer tenderar att vara mindre mogna än de för it-miljöer när det kommer till riskbaserad säkerhet. Respondenterna arbetar inom tillverkningsindustri, olja och gas-industri, samt elsektorn i Tyskland, USA och Japan.

Även om denna undersökning inte avsåg respondenter i Sverige så finns det all anledning för svenska företag att ta till sig dessa slutsatser och gå igenom sin cybersäkerhet och säkerhetsskydd. Även om det för närvarande inte föreligger några tydliga indikationer på ökade cyberattacker mot Sverige kopplat till den säkerhetspolitiska situationen så finns det all anledning att planera för ett ökat hot kopplat till Nato-ansökan och höstens riksdagsval.

Vattenverk ska klara av att producera dricksvatten under ett par månader vid en eventuell kris, och Sverige bör överväga att upprätta nationella beredskapslager av vattenreningskemikalier. Det är några av förslagen i en ny rapport från Kemikalieinspektionen till regeringen.

Enligt Pär Dalhielm, vd på Svenskt Vatten, finns en risk för brist i höst på nödvändiga kemikalier för vattenrening om inga långsiktiga lösningar tas fram. Råvarorna (pottaska) till kemikalierna som används för att rena dricks- och avloppsvatten kommer till stor del från Ryssland, Belarus och Ukraina. I och med kriget är leveranserna från Belarus och Ryssland stoppade, vilket innebär att kemikalieföretagen måste få leveranser från andra länder. Leveranserna av kemikalierna till Sverige är säkrade fram till och med efter sommaren. Men efter det är det fortfarande ett osäkert läge. Nu har leveranserna delvis ställts om och kommer från bland annat Nordamerika. Men det krävs en omställning för att få till logistiken och att få tillgång till varorna.

Kriget i Ukraina tvingade vård- och diagnostikbolaget Medicover att stänga ned hela sin verksamhet i landet. Sedan några veckor tillbaka har bolaget återstartat delar av verksamheten i de icke-krigsdrabbade områdena där tjänster inom blodprov och analys efterfrågas, rapporterar Dagens Industri.

Medicover har omkring 3 500 anställda i Ukraina. Bolagets vd Fredrik Rågmark bedömer att verksamheten på veckobasis är tillbaka mellan en tredjedel och 40 procent i områdena där kriget inte pågår.

Vecka 22

De näst intill månadslånga förhandlingarna om det sjätte sanktionspaketet kan liknas vid Samuel Becketts ”i väntan på Godot” men igår kväll lyckades EU:s stats- och regeringschefer nå en överenskommelse om nya sanktioner.

Paketet inkluderar sanktioner mot råolja samt oljeprodukter, men med ett tillfälligt undantag för råolja som levereras via rörledning. Undantaget drevs igenom av bland andra Ungern, Tjeckien, Slovakien och Bulgarien, som därmed undantas, om än temporärt, från importstoppet av rysk olja. Importförbudet kommer gälla cirka 70 procent av den ryska oljeexporten till EU. Vid plötsliga försörjningsavbrott kommer därtill nödåtgärder att införas för att säkerställa försörjningstrygghet. Sanktionspaketet innehåller även nya inreseförbud och frysta tillgångar för flera ryska företrädare, åtgärder mot ryska tv-kanaler och att Rysslands största bank, Sberbank, stängs ute från transaktionssystemet Swift.

Nyligen antog EU-kommissionen en beredskapsplan för att göra EU:s transportsektor mer resilient i kristider. Planen drar lärdom av covid-19-pandemin och tar hänsyn till de utmaningar som EU:s transportsektor har ställts inför sedan början av Rysslands militära aggression mot Ukraina. Båda kriserna har allvarligt påverkat gods- och persontransporterna, men sektorns resiliens och den förbättrade samordningen mellan medlemsstaterna har varit avgörande för EU:s hantering av dessa utmaningar.

I planen föreslås en verktygslåda med tio åtgärder som ska vägleda EU och dess medlemsländer när de inför krishanteringsåtgärder. Bland annat betonas vikten av att säkerställa en miniminivå för förbindelser och skydd av passagerare, bygga upp resiliens mot cyberattacker och testa resiliensen. Vidare betonas betydelsen av principerna om gröna körfält, som säkerställer att landtransporter av gods kan passera gränser på mindre än 15 minuter, och stärka den roll som nätverket av kontaktpunkter i de nationella transportmyndigheterna spelar. Båda har visat sig vara avgörande under covid-19-pandemin och i den rådande kris som orsakats av Rysslands aggression mot Ukraina.

De tio åtgärdsområdena är följande: Anpassa EU:s transportlagstiftning till krissituationer, säkerställa tillräckligt stöd till transportsektorn, säkerställa en fortsatt fri rörlighet för varor, tjänster och personer. Dessutom hantera flyktingströmmar och hjälpa strandsatta passagerare och transportarbetare att återvända hem, säkerställa minimiförbindelser och skydd av passagerare, utbyta transportinformation, förstärkt samordning av transportpolitiken, stärka cybersäkerheten, testa beredskap inom transportområdet samt samarbeta med internationella partner.

Ryska Duman ska nu ha antagit det kontroversiella lagförslaget om extern administration för utländska företag, som tillkännagivit att de avser lämna den ryska marknaden. Lagförslaget som lades fram för flera veckor sedan innebär i praktiken en rättsvidrig expropriering av utländska företags verksamhet, egendom och anläggningar. Det återstår dock att se huruvida ryska myndigheter de facto kommer använda sig av den nya lagen då konsekvenserna kommer vara omfattande för utländska företags långsiktiga vilja att åter etablera sig på den ryska marknaden.

Dagens Industri rapporterade nyligen att den ryska centralbanken sänkte styrräntan till 11,00 procent från tidigare 14,00 procent och att den ryska centralbanken håller dörren öppen för fler räntesänkningar framöver.

Europeiska rådet har beslutat om tillfällig liberalisering av handeln med Ukraina för vissa ukrainska produkter. Det betyder att inga importtullar kommer att tas ut på ukrainsk export till EU under ett år. Förordningen är antagen både av EU-parlamentet och Rådet, vilket betyder att den snart träder i kraft. Den tar bort alla tariffer och tullar på vissa produkter. Men sedan 2004 har det inte funnit några tariffer för massa, papper, kartong eller andra pappersprodukter vare sig för export från Ukraina eller export till Ukraina. Till viss del kan europeisk massa- och pappersindustri gynnas av liberaliseringen med koppling till kemikalier som produceras i Ukraina, exempelvis stärkelse som fram till nu har haft höga importtullar vid införsel till EU. Men i dagsläget är det oklart om det med tanke på den rådande krigssituationen kommer ske någon stärkelseproduktion i Ukraina den närmast tiden. Fortfarande gäller att det är förbud mot export av vedråvara från Ukraina.

Den 25 maj föreslog EU-kommissionen att överträdelse av EU:s restriktiva åtgärder ska läggas till i förteckningen över EU-brott. Kommissionen föreslog också nya skärpta regler för återvinning och förverkande av tillgångar, vilket också kommer att bidra till genomförandet av EU:s restriktiva åtgärder. Under den pågående ryska aggressionen mot Ukraina är det av största vikt att EU:s restriktiva åtgärder genomförs fullt ut och att överträdelser av dessa åtgärder inte får löna sig. Förslaget syftar till att säkerställa att tillgångar som tillhör personer och enheter som bryter mot de restriktiva åtgärderna kommer att kunna konfiskeras på ett effektivt sätt. Förslagen läggs fram inom ramen för arbetsgruppen ”Freeze and Seize”, som kommissionen inrättade i mars i år.

Samma dag tillkännagav kommissionen antagandet av det andra årliga arbetsprogrammet för europeiska försvarsfonden. I europeiska försvarsfondens arbetsprogram för 2022 kommer sammanlagt 924 miljoner euro att anslås. En vecka efter det gemensamma meddelandet om investeringsbrister på försvarsområdet frigör kommissionen nya medel för att investera i strategiskt försvar tillsammans och bättre. I arbetsprogrammet för 2022 införs dessutom en rad nya verktyg för att främja försvarsinnovation i ett nytt EU-system. EU-systemet kommer att ha ett nära samarbete med europeiska försvarsbyråns innovationsknutpunkt, vilket redan har aviserats i kommissionens försvarspaket den 15 februari 2022.

Media har den senaste veckan i ökad utsträckning rapporterat om brist på vete och spannmål. Omkring 22 miljoner ton spannmål i Ukraina väntar på export. Samtidigt ökar risken för svält och sjukdomar i världens fattiga länder när säden inte når fram.

Svensk-ukrainska it-företaget Sigma Software, som är en del av Sigma Group och som ägs av Danir Group, är tillbaka i Kiev, Ukrainas huvudstad. Tillsammans med Sveriges, Storbritanniens, Polens, USA:s och flera andra länders ambassader, anslöt sig ett it-företag av ukrainskt ursprung till rörelsen och återupptog sin verksamhet i huvudstaden.

Enligt AVentures Capitals DealBook of Ukraine 2022 visade de exportorienterade it-företagen, trots avmattningen under de första veckorna av kriget på grund av flytten av anställda till säkrare territorier, fortsatt intäktstillväxt och dragkraft vilket indikerar sektorns antifragilitet mitt i den värsta krisen. Den ukrainska it-industrin, enligt IT Ukraine Association, tjänade två miljarder USD på export första kvartalet 2022, vilket är 28 procent högre än året innan.

Vecka 21

Efter 14 veckor av krig i Ukraina med nästan lika många veckor av omfattande sanktioner mot Ryssland från EU, USA, Storbritannien, Kanada med fler torde det vara tydligt för var och en att kriget och dess konsekvenser kommer bli utdragna i månader men kanske mer sannolikt över år framöver.

Efter fyra verkställda sanktionspaket från EU har det femte inte fullt ut verkställts och det sjätte inte antagits. Som tidigare konstaterats har en gräns, om än inte tydligt artikulerad, dragits vid sanktioner som inte fullt ut inkluderar energiområdet. Bilateralt sker dock vissa förändringar vad avser energiexporten från Ryssland. Vad som var väntat och som har rapporterats i media, så stoppade Ryssland gasleveranserna till Finland i helgen. Enligt finska Gasum är sommarsäsongen dock tryggad, men vintern kan bli utmanande. Enligt vd:n för Gasum har man redan en längre tid förberett sig för att gasimporten stängs av. Under sommarsäsongen kommer man leverera gas via Balticconnector-gasröret.

Vintersäsongen blir mer utmanande för den finländska gasmarknaden, då räcker inte Balticconnector-rörets överföringskapacitet för hela behovet. Enlig en prognos som den amerikanska banken Citigroup tagit fram, och citeras av bland andra DN, kan Ryssland komma att dra in mer än dubbelt så mycket i år på sin försäljning av gas och olja till Europa jämfört med förra året. Beräkningarna visar att de europeiska länderna som importerar rysk gas betalar så mycket som 200 miljoner dollar per dag till det ryska, statliga gasbolaget Gazprom. Kostnaden på gas har gått upp 300 procent jämfört med förra året. Ryssland tjänar stora summor, trots att allt fler länder drar sig ur. Det blir en mindre tillförsel av energi i Europa, vilket ger ett tryck uppåt på priserna. Enligt den litauiska operatören Litgrids stoppas all elhandel med rysk el i de baltiska länderna från och med 22 maj. Återstår att se vilka konsekvenserna blir men Litgrid gör bedömningen att de inte i någon större omfattning kommer att påverka elmarknaden negativt.

Enligt Dagens Industri/TT påstod Rysslands vice premiärminister Alexander Novak att hälften av Gazproms utländska gaskunder öppnat rubelkonton i Gazprombank. Enligt honom har runt 54 europeiska företag kontrakt med Gazprom för export av gas, och omkring hälften av dem har ordnat konton där de kan betala för gasen i rubel, som president Vladimir Putin begärt. Om denna information stämmer så bryter dessa företag mot sanktionerna mot Ryssland.

Vid ett möte i FN:s säkerhetsråd anklagade USA Ryssland för att medvetet förvärra den globala matbristen som ett led i invasionskriget mot Ukraina. USA:s utrikesminister Antony Blinken begärde att blockaden av hamnarna i Svarta havet upphör och att fartyg, tåg och lastbilar tillåts att röra sig fritt som fraktar mat från Ukraina. Från rysk sida tillbakavisade man anklagelserna, enligt sedan tidigare känt manér, och menade istället att det är Ukraina som ligger bakom blockaden till följd av att man placerat ut minor i Svarta havet och att bristen på mat har förvärrats sedan väst införde sanktioner mot Ryssland.

Konsekvenserna för livsmedelsmarknaden i stort och i synnerhet vad avser vissa strategiska råvaror har börjat bli tydliga och primärt börjat drabba hjälpsändningar. En allmän prisökning är den mest konkreta konsekvensen även om vissa varor, som tidigare rapporterats, har kommit att bli snäva sektorer. Det är emellertid svårt att bedöma i vilken utsträckning det är just Rysslands krig mot Ukraina som driver på den negativa utvecklingen och i vilken utsträckning det är en kombination av kriget, fortsatta störningar från pandemin i kombination med åtgärder som den kinesiska regeringen vidtagit genom Covid-nedstängningar av landet. En stigande inflation bidrar också till en oro på marknaden. I Sverige och i merparten av västvärlden föreligger emellertid ingen brist på varor i butiker med mera.

Jacob Wallenberg valdes till ny ordförande för Svenskt Näringsliv vid ordinarie stämman i torsdags. Vid det efterföljande Framtidsmötet pekade han ut flera centrala områden för att stärka Sverige och näringslivet: Det första är Sveriges säkerhet där Svenskt Näringsliv och dess motsvarighet i Finland, Finlands Näringsliv, har ställt sig bakom sina respektive länders ansökan om medlemskap i Nato. Det andra området är hållbarheten. Jacob Wallenberg menade att det är viktigt att öka takten i klimatomställningen. Det tredje prioriterade området var dialogen med politiken och att det är viktigt att näringslivsfrågorna lyfts fram i valrörelsen. Det fjärde området som lyftes fram var betydelsen av att jobba tillsammans med omvärlden.

Efter regeringens beslut om att söka Nato-medlemskap konstaterade Anna Hallberg, Sveriges handelsminister, att medlemskap också kan stärka handeln och öka konkurrenskraften genom att skapa ytterligare en nordisk plattform och även bidra till att locka investeringar till Sverige.

Förra onsdagen presenterade regeringen en rad åtgärder för att förstärka det civila försvaret. De konkreta formuleringarna i kommande regeringsbeslut är ännu inte tydliggjorda men övergripande så stödjer Svenskt Näringsliv regeringens ambition vad avser ökad tydlighet kring roller och ansvarsfördelning, stärkt motståndskraft i de viktigaste samhällsfunktionerna, stärkt samverkan med det privata näringslivet, bättre möjlighet till riktade geografiska insatser och kraftsamling kring arbetet inför och vid höjd beredskap.

Ett tydligare ansvar hos ett fåtal sektorsansvariga beredskapsmyndigheter innebär bättre förutsättningar för fördjupad dialog mellan det privata och det offentliga. Vad som dock är av vikt att understryka är att detta inte undantar behovet av en tydligare styrning av myndigheterna från regeringens sida. Det får inte råda något tvivel om vad myndighetens ansvar och mandat inkluderar och ambitionsnivån för den förmåga som kris- och totalförsvarssystemet ska ha måste sättas av regeringen.

Slutligen så välkomnar Svenskt Näringsliv regeringens avsikt att nu inrätta en tvärsektoriellt näringslivsråd för totalförsvar och krisberedskap och ser fram emot ett format som medger etablerande av en gemensam lägesbild, ömsesidig utbyte av information och med en flexibilitet att träffas med regelbundenhet om en kris så kräver.

Återigen lyfts dock frågan om företagens ”plikt” upp. Det finns ingen ”värnplikt” för näringslivet! Denna referens leder tanken till otillbörlig statlig inverkan i den fria marknaden och det är väl knappast det som åsyftas. Om det är så att man lägger uppgifter på företagen, som i fredstid innebär att man behöver ägna sig åt verksamhet som man normalt inte ägnar sig åt, då måste det ju givetvis vara så att om det innebär kostnader så ska staten rimligen kompensera företagen för kostnaderna.

Konstigare än så är det inte. Om en myndighet ges nya ytterligare uppgifter ökar myndighetens anslag. Varför skulle det vara annorlunda för privata bolag? Det privata näringslivet är en central del av vårt land och kärnan i vår ekonomi. Så därmed bör regeringen inte fråga vad näringslivet kan göra för regeringen, för vi är redan på plats och jobbar, utan i stället fråga sig själva vad de kan göra för att underlätta för oss att göra vårt jobb och därmed stärka Sverige beredskap.

Vecka 20

Tolv veckor in i det ryska anfallskriget mot Ukraina fortsätter brutaliteten i den ryska krigsföringen att sätta sina spår med en stor mängd civila offer som följd och regelbundna krigsbrott begångna av ryska förband. Detta sker parallellt med att de ryska framgångarna kraftigt minskar, och kriget närmast är att betrakta som ett katastrofalt fiasko för Kreml, mätt i både personella och materiella resurser liksom i ekonomiska termer. 

EU:s medlemsstater har inte lyckats nå en överenskommelse om det sjätte sanktionspaketet vad gäller importförbud av rysk olja. Förhandlingarna fortsätter, men svårigheterna att finna en gemensam linje visar på utmaningarna med att agera inom det område som skulle ha mest verkan på rysk ekonomi, energiområdet. I slutändan kan det komma att visa sig att enda vägen framåt är att EU-kommissionen går in med omfattande finansiella stödpaket till de länder som motsätter sig sanktionerna. Sanktionerna som hittills införts mot Ryssland är de mest omfattande mot ett land av Rysslands storlek och ekonomin påverkas, om än långsamt.

Konsumentpriserna har stigit med omkring tio procent och ekonomin krymper. Men rubeln har återhämtat sig och styrräntan sjunker. Hittills har Rysslands ekonomi visat sig mycket motståndskraftig. Förklaringarna är flera. Sedan invasionen inleddes har EU importerat ryska fossilbränslen till ett värde av nästan 600 miljarder kronor, inklusive olja för cirka 240 miljarder kronor och ett flertal icke-EU länder fortsätter att upprätthålla handel med Ryssland. Sist men inte minst, så är export av olja och gas inte föremål för sanktioner. Med detta sagt kommer den ryska ekonomin att successivt försvagas men tiden är en mycket viktig faktor i det hela.

SR Ekot konstaterade i helgen att i praktiken har Sverige, Norge, Danmark och Finland redan infört ett stopp mot rysk olja sedan de stora oljebolagen i Norden slutat med sin import. De nordiska länderna går därmed före EU. I Sverige har tre bolag sedan tidigare importerat rysk olja: Preem, ST1 och Nynas. Men efter den ryska invasionen har de slutat med sin import. Jessica Alenius, vd för branschorganisationen Drivkraft Sverige, konstaterar att sanktionerna redan har börjat träda i kraft eftersom många företag väljer att se sig om efter en annan leverantör i stället. I Norge och Danmark har ett totalstopp för importen redan införts. I Finland, det land som har importerat mest rysk olja, kommer ett stopp att införas från juli i år.

Bara knappt hälften av de svenska exportföretagen räknar med en ökad orderingång framöver, enligt Exportkreditbarometern från statliga Svensk Exportkredit. Det är en tydligt mer pessimistisk syn än förra året. I höstas räknade 56 procent, en mycket hög nivå, av exportföretagen med en ökad orderingång det närmaste året. Nu är samma siffra 48 procent, enligt Svensk Exportkredit (SEK). Förutom det osäkra omvärldsläget till följd av kriget i Ukraina påverkar kvardröjande pandemieffekter, som stängda hamnar i Kina, företagen negativt.

Enligt uttalanden från McDonalds vd Chris Kempczinski, så kommer McDonalds att sälja av all sin verksamhet i Ryssland. Sedan i början på mars har de 850 restaurangerna i Ryssland hållits stängda men de 62 000 anställda har fortfarande fått sina löner utbetalda. En potentiell köpare har bolaget inte gått ut med än. Under försäljningens gång kommer McDonalds att ta bort alla skyltar och symboler med företagets logga i Ryssland. Den nya ägaren kommer inte heller att få använda McDonalds namn, logga eller meny, skriver bolaget i ett uttalande.

Cirka 600 000 ryska medborgare har fortsatt fått sin löner utbetalda av EU-företag, trots att flertalet bolag redan stoppat sin verksamhet i Ryssland. Detta i enlighet med de avtalsreglerade löneutbetalningsåtaganden som föreligger. Då löneåtaganden dock generellt gäller 2-3 månader är det troligt att fler företag kommer meddela att man skriver av verksamheten i Ryssland under de närmsta veckorna.

I en gemensam debattartikel i Dagens Industri och Helsingin-sanomat konstaterade Fredrik Persson, ordförande Svenskt Näringsliv, och Jaana Tuominen, ordförande Finlands Näringsliv EK, att den ryska invasionen av Ukraina har knutit Finland och Sverige ännu närmare varandra. När den europeiska säkerhetsordningen kastas över ända så behöver vi tillsammans vara med och bygga en ny. Både Finlands Näringsliv och Sveriges Näringsliv har landat i slutsatsen att våra respektive länder bör bli medlemmar i Nato. Med ett finskt och svenskt medlemskap i Nato skulle alla nordiska länder tillsammans utforma ett starkt nordiskt block som kan ge hela Östersjöområdet den trygghet som är förutsättningen för ett fungerande och starkt företagande.

Idag meddelade statsminister Magdalena Andersson (S) på en gemensam pressträff med Ulf Kristersson (M) att man fattat det formella beslutet om en Nato-ansökan. Regeringen har beslutat att meddela Nato att Sverige vill upptas som medlem, Sveriges Natoambassadör kommer inom kort att framföra det till försvarsalliansen. Därefter ska Sverige bekräfta sin vilja och förmåga att vara medlem i Nato med en skriftlig avsägelseförklaring. Regeringen har också beslutat om en proposition som gör det möjligt att ta emot militärt stöd from alla EU- och Natoländer. Bakgrunden är det utsatta läget under tiden medlemsansökan behandlas.

Vecka 19

Medan ett sjätte sanktionspaket förbereds i Bryssel, ökar friktionen mellan EU:s medlemsstater.

Avsikten var att beslut skulle fattats under helgen men förhandlingarna avslutades under söndagen utan en överenskommelse. Sanktionerna inkluderar att import av råolja fasas ut under sex månader och raffinerad olja, som exempelvis bensin, fram till årsskiftet. Slovakien och Ungern motsätter sig sanktionerna, vilket har fått till följd att undantagsregler tagits fram för båda länderna. De ges ytterligare ett år för att ändra/anpassa importen. Ungern har dock signalerat att detta inte är tillräckligt.

EU-kommissionen vill porta flera ryska storbanker från det internationella betalningssystemet Swift, bland annat Rysslands största bank Sperbank. Vidare vill kommissionen förbjuda tre statskontrollerade ryska tv-bolag att verka i EU. Grekland, Cypern och Malta vänder sig mot beslutet att förbjuda ryska fartyg att anlöpa EU-hamnar, vilket var en del av det femte sanktionspaketet.

Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport pekar bland annat på att världsekonomin på kort tid drabbats av två utbudschocker. Först kom pandemin med störningar i produktion och leveranskedjor och sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina som ytterligare minskar utbudet av energi, metaller och spannmål. Det pressar upp priserna varför inflationen i världsekonomin stigit kraftigt. Många av de råvarudrivna effekterna kommer att avta, vilket gör att inflationen ökar långsammare framöver. Osäkerheten om den framtida prisutvecklingen är dock fortsatt stor. Inflationen bedöms falla tillbaka till 2,6 procent 2023, KPIF, enligt konjunkturrapporten.

Vattenfall har tecknat avtal med företagen Westinghouse och Framatome för långsiktiga leveranser av kärnbränsle, efter att ha sagt upp avtal med Ryssland.

Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, MSB, fick den 31 mars i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som kan vidtas för att stärka det civila försvaret åren 2023-2025. Redovisningen ska innehålla både redan planerade åtgärder som kan tidigare läggas och förslag på ytterligare åtgärder.

Åtgärderna ska redovisas i prioritetsordning och innehålla bedömningar av kostnader och tidsåtgång för genomförande. Myndigheten ges också i uppdrag att ta fram ett underlag för det civila försvaret från 2024 och framåt. Materialet ska bland annat innehålla analyser och bedömningar av aktörernas behov och förmågor inom det civila försvaret, förslag på åtgärder och prioriteringar samt kostnadsberäkningar.

En första redovisning av uppdraget sker 10 maj följt av en andra redovisning 1 november. Det återstår att se i vilken omfattning näringslivets roll inom det civila förvaret kommer omhändertas i redovisningen.

Läs rapporten

Vecka 18

Ryska Gazprom stoppar gasleveranser till Polen och Bulgarien eftersom länderna meddelat att de inte tänker betala notan i rubel. Polen får 46 procent av gasen från Ryssland och Bulgarien 90 procent. Gazproms åtgärd är ett resultat av att president Putin den 31 mars skrev under ett beslut om att gasimportörer i ”ovänligt sinnade länder” måste betala i rubel.

Kraven innebär att kunder måste öppna två konton hos Gazprombank, ett för utländsk valuta och ett för rubel. Betalningen sker i US dollar eller euro, som sedan via banken växlas in till rubelkontot. Den ryska åtgärden har fördömts av merparten av EU:s medlemmar liksom EU- kommissionen som konstaterar att det bryter mot befintliga kontrakt, vilka endast stipulerar US dollar och euro. Därmed har gasfrågan aktiverats genom det ryska agerandet. Till media meddelade Ungerns utrikesminister att man gått med på Rysslands krav att betala med rubel för att få köpa gas, vilket kan ses som att Ungern de facto bryter mot EU:s sanktioner.

Ett sjätte sanktionspaket är under diskussion i Bryssel. Trots de ryska åtgärderna mot Polen och Bulgarien är det inte troligt att rysk gasexport kommer inkluderas. Konsekvenserna av ett stopp av rysk gas får stor påverkan på den europeiska energimarknaden, inte minst prisökningar som även slår mot Sverige. Dessutom skulle det innebära brist på Urea som utvinns från gas. Urea är den aktiva delen av AddBlue som används i nyare dieselfordon. Om gasleveranserna skulle upphöra föreligger det en risk för att AdBlue tar slut inom cirka 6-8 veckor med problem för privata fordon liksom hela EU:s lastbilflotta.

Det är mer troligt att det sjätte sanktionspaketet inkluderar någon typ av EU-embargo för import av rysk olja då stödet bland EU:s medlemsstater för ett oljeembargo ökar. Flertalet EU-länder har redan tagit olika initiativ för att minska beroendet av rysk olja. De tyska initiativen inleddes redan innan kriget och har resulterat i ett minskat beroende från 35 procent till 12 procent.

Nyligen presenterade Svemin, branschorganisationen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige, en rapport kring Rysslands och Ukrainas metall- och mineralproduktion och dess betydelse för EU och världen. I Europa konsumerar vi ungefär en fjärdedel av världens metaller, men producerar endast tre procent. Kriget i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland – ett av världens största gruvländer – har skapat en ny spelplan för EU:s råmaterialförsörjning. Rapporten ger bland annat en tydlig bild av hur Rysslands invasion av Ukraina påverkar handelsflöden av metaller på kort och lång sikt.

Läs rapporten

Vecka 17

Det femte sanktionspaketet genomförs som bäst. Parallellt diskuteras ett sjätte åtgärdspaket i Bryssel. Ur innehållet noteras en finjustering av existerande sanktioner, inkluderandet av fler banker samt sanktioner mot rysk oljeexport. Ännu finns inget omfattande stöd för sanktioner mot rysk export av gas, metaller och mineraler.

Jämsides med EU-sanktioner fortsätter frivilliga sanktioner från länder, företag och organisationer att öka. Vissa unilaterala sanktioner går längre än EU:s sanktioner och inkluderar även olja och i vissa fall import av rysk gas.

Dagligvaruhandeln i Sverige och i ett flertal andra europeiska länder rapporterar om risk för omfattande prisökningar på livsmedel. I dagsläget råder ingen akut brist på varor.

Regeringen presenterade nyligen vårbudgeten för 2022. Som en konsekvens av att det är ett valår uppgår utgifterna till 35 miljarder kronor. 2,8 miljarder extra går innevarande år till det militära och civila försvaret.

Under maj månad avgörs om Sverige och Finland går med i försvarsalliansen Nato, runt den 13 maj bör det finnas en fingervisning om hur det går.

Frågan om krigsplacering inom Sveriges näringsliv har tagit fart som en konsekvens av enskilda dialoger mellan myndigheter, kommuner och företag. Viljan att bidra till samhällets beredskap är tydlig hos företag, men det är samtidigt viktigt att understryka att staten måste tydliggöra behovsbilder, prioriterade områden och sektorer och ha en tydlig enhetlig tillämpning om hur upphandling av dessa tjänster ska genomföras.

EU och Indien inleder förhandlingar om ett frihandelsavtal i juni, trots fortsatt oenighet om Ukrainakriget.


Vecka 16

Rysslands aggressionskrig mot Ukraina har pågått i cirka sju veckor. De humanitära lidandena i Ukraina är enorma, ryska förband har gjort sig skyldiga till omfattande brott mot krigets lagar och brott mot mänskligheten.

Ryssland har deklarerat att Donbass, där regionerna Luhansk och Donetsk ingår, är det främsta målet i kriget, sedan försöken att inta huvudstaden Kiev misslyckats. 

Som rapporterades i förra veckans uppdatering införde EU det femte sanktionspaketet den 8 april. På grund av den svåra humanitära situationen i Ukraina meddelade EU den 13 april att vissa undantag görs från sanktionerna för organisationer och aktörer, såsom Röda Korset och FN:s olika organ.  Det innebär att transaktioner, som normalt inte är tillåtna, får genomföras om det bedöms som nödvändiga ur ett humanitärt perspektiv. Samma dag införde Storbritannien ytterligare sanktioner mot Ryssland i form av frysning av tillgångar för ytterligare drygt 200 personer samt förbud av import av bland annat järn och stål.

Vad gäller förbudet att ge ryskflaggade fartyg tillträde till hamnar har EU-kommissionen förtydligat att ankarplats definieras på samma sätt som i hamnstatsdirektivet 2009/16/EG (fartyg vid ankarplats: ett fartyg i en hamn eller ett annat område under en hamns jurisdiktion, men inte vid kaj, som utför samverkan mellan fartyg och hamn). Påbörjad lastning före den 16 april får avslutas. Sanktionerna ska läsas som att anlöp är förbjudet vilket innebär att allt som hör till ett anlöp är nekat ryska fartyg (ex lotsning). Ett undantag att anlöpa en hamn gäller enbart i den hamnen det är utfärdat. Det gäller alltså inte exempelvis bunkring i annan hamn på vägen till den hamn där undantaget gäller. I Sverige är det Kommerskollegium som har det juridiska ansvaret att bedöma om ansökningar om undantag från sanktionerna är förenliga med EU:s regelverk. Hamnen (alla hamnar, dvs offentliga och industrihamnar eller små privata hamnar) har i praktiken ansvaret att neka tillträde till hamnen.

Ukrainska parlamentet har antagit en ny lag som möjliggör beslagtagning av tillgångar från icke-ryska företag/organisationer som fortsatt är verksamma i Ryssland. Hur den ska tillämpas, under vilka förutsättningar är inte klarlagt.

Från näringslivsorganisationer inom EU rapporteras om störningar inom transports- och logistiksektorerna. Andra problem är tillgången till och ökade priser på strategiska råvaror samt stora utmaningar, vad avser fullföljande av kontrakt och avtal (med rättsliga följdeffekter), för de företag som fortsatt bedriver verksamhet i Ryssland eller håller på att skala ner eller lämna Ryssland. Dessutom leder olika tulltillämpningar inom EU till viss förvirring i verkställandet av sanktioner.

Slutligen kan nämnas att finska regeringens utredning ”Redogörelse om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön” lämnades till riksdagen den 13 april. Utredningen konstaterar bland annat att ”Om Finland och Sverige båda skulle ansluta sig till Nato, kunde försvarsarrangemangen i Nordeuropa granskas som en helhet, som en del av Natos kollektiva försvar. På motsvarande sätt, om endast det ena landet ansluter sig till Nato, återspeglar det sig eventuellt i ländernas bilaterala försvarssamarbete och också i ländernas utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete”.

Nu återstår det för den finska riksdagen och regeringen att under maj månad lägga fram förslag för vägen framåt, och parallellt för Sverige att fatta beslut om kommande strategiska vägval, det vill säga Natoansökan eller ej.

Vecka 15

8 april införde EU sitt femte sanktionspaket. Det innebär följande:

Förbud att köpa, importera eller överföra kol och andra fasta fossila bränslen till EU, om de har sitt ursprung i Ryssland eller exporteras från Ryssland. Förbudet gäller från augusti 2022.

Förbud att ge ryskflaggade fartyg tillträde till hamnar i EU. Undantag beviljas för jordbruks- och livsmedelsprodukter, humanitärt bistånd och energi.

Förbud för ryska och belarusiska vägtransportföretag att transportera gods på vägar inom EU, även transit. Undantagna är läkemedel, medicinska produkter, jordbruksprodukter och livsmedel, inklusive vete, och vägtransporter för humanitära ändamål.

Fortsatt och skärpt exportförbud för flygbränsle, kvantdatorer och avancerade halvledare, avancerad elektronik, programvara, känsliga maskiner och transportutrustning. Dessutom gäller nya importförbud för produkter som trä, cement, gödselmedel, fisk och skaldjur samt alkoholhaltiga drycker.

Generellt förbud för ryska företag att lämna anbud i offentliga upphandlingar i EU:s medlemsländer, stopp för finansiellt stöd till ryska offentliga organ, ett utvidgat förbud mot insättningar i plånböcker för kryptotillgångar och mot försäljning av sedlar och överlåtbara värdepapper som är utställda i officiella europeiska valutor till Ryssland och Belarus, eller till fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ i Ryssland och Belarus.

Fullständigt förbud mot transaktioner för de fyra ryska storbankerna, som tillsammans står för 23 procent av marknaden i den ryska banksektorn. Efter att ha stängts av från betalnätverket Swift blir dessa banker föremål för frysning av tillgångar.

EU-parlamentet röstade i början av månaden ja till att stoppa all import av rysk kol, olja, gas och uran. Beslutet har ingen formell status utan är endast ett ställningstagande. Men det är en fingervisning om det ökade trycket mot EU:s medlemsstater att införa ett sjätte sanktionspaket.

Enligt uppgifter i media lyfte även Frankrikes ekonomiminister Bruno Le Maire behovet av att nå en samsyn kring stopp av import av rysk olja.

Tidigare rapporterad risk för brist på Urea (addblue) kvarstår men blir akut först efter att rysk gas eventuellt stoppas. Frågan har uppmärksammats av Sveriges regering och riksdag med bland annat ett utskottsinitiativ i Miljö- och jordbruksutskottet.

Störningar i det europeiska transportnätet är oförändrat sedan förra veckan.

Finska regeringen överlämnar sin säkerhetspolitiska rapport ” Redogörelsen om det aktuella säkerhetsläget” till finska riksdagen den 13 april.

Vecka 14

Veckan som gått har präglats av fortsatt hög konfliktnivå i Ukraina. Ryska omgrupperingar och fasanfulla vittneskildringar om krigsbrott begångna av ryska styrkor i staden Butja utanför Kiev har rapporterats.

Det förväntade femte sanktionspaket har ännu inte antagits av EU men i och med att situationen i Ukraina inte har förbättrats ökar sannolikheten för fler sanktioner. Som tidigare aviserats kommer nya sanktioner troligen innebära en finjustering av tidigare sanktioner och möjligen sanktioner mot rysk sjöfart (förbud att anlöpa EU-hamnar) och sanktioner/restriktioner mot rysk export av olja och gas. Utvidgade sanktioner kan också innebära såväl oljeembargo som ett totalt handelsembargo mot Ryssland. Litauen har som första EU-land förbjudit all import av rysk gas.

Ryssland har svarat med finansiella motåtgärder och kräver bland annat betalning i rubel för att leverera gas från och med 1 april 2022. Hur det ska hanteras är fortsatt oklart. Det ryska hotet om att expropriera (utan ersättning...) utländska företag samt immaterialrättigheter, har inte verkställts, men hotet ligger kvar och ska tas på allvar.

Svenska Hamnarbetarförbundets blockad mot ryska fartyg i svenska hamnar har aktiverats. Motsvarande åtgärd från Transportarbetarförbundet träder i kraft den 1 maj och innebär blockad av ryska, ryskflaggade och ryskkontrollerade fartyg.

Flera svenska it-företag försöker upprätthålla verksamhet i Ukraina. Det rör sig om arbete som sedan tidigare är förlagd till, eller nu flyttats till, främst Lviv i västra Ukraina.

Tidigare rapporterad risk för brist på Urea (addblue) kvarstår men blir akut först efter att rysk gas eventuellt stoppas genom sanktioner eller ryska motåtgärder. Störningar i det europeiska transportnätet är oförändrat sedan förra veckan.

KI:s konjunkturbarometer visar på pessimistiska hushåll men mer optimistiska företag. KI och regeringens prognoser visar på små BNP-effekter men höga inflationstal i år.

En finländsk Nato-ansökan rycker närmare. Under april månad lämnar finska regeringen sina rekommendationer, ”Redogörelsen om det aktuella säkerhetsläget”, till finska riksdagen. I tisdags meddelade Sannfinländarnas ordförande Riikka Purra att hon stöder ett finländskt medlemskap i Nato.

Vecka 13

Ett femte sanktionspaket dröjer. Ärendet är delegerat till EU-ländernas utrikesministrar som fattar beslut. I dagsläget är det oklart när ett besked kommer, eftersom diskussioner pågår om vilka områden som ska inkluderas. Bland annat råder det oenighet om vilka sanktioner som ska sättas in mot rysk sjöfart och energiområdet generellt, även ett handelsembargo mot Ryssland diskuteras.

Vid förra veckans toppmöte mellan EU och USA beslutades om en energipakt, så att EU:s energiberoende av rysk gas minskar. Inriktningen är att USA levererar mer gas till EU, samtidigt som EU gör sig mindre beroende av gas generellt. Samtidigt ska beroendet av rysk gas och olja minska med 2/3 till årsskiftet, enligt EU-kommissionen.

Det ryska hotet om att expropriera utländska företag samt immaterialrättigheter, har inte genomförts fullt ut. Ryssland har hittills undertecknat en lag som ger ryska flygbolag rätten att omregistrera internationella leasade plan till att bli ryska plan. Enligt medieuppgifter har uppenbara plagiat av Ikeas och McDonald’s varumärken lämnats in till det ryska patentverket. Några beslut har ännu inte fattats av det ryska patentverket och det är inte säkert att de kommer att godkännas. Om så sker, skadar det tilltron till den ryska marknaden och gör det svårare att komma tillbaka dit i framtiden.

Förra veckan ökade antalet ”unilaterala” restriktioner, åtgärder från till exempel enskilda företag och organisationer, mot ryska intressen som går längre än beslutade sanktioner. Bland annat har finska rederier bannlyst lastbilar från Ryssland och Belarus på sina färjor.

Fortfarande råder ingen brist på livsmedel eller andra varor i Sverige. Kraftiga prisökningar på drivmedel, el, insatsvaror till lantbruk samt vissa mineraler och metaller är att vänta. Vissa kemikalier har blivit trånga sektorer såsom urea (används bland annat inom AdBlue för fordon) och ammoniak. Störningar i det europeiska transportnätet fortsätter men har inte förvärrats sedan förra veckan.

Danmark folkomröstar om sin EU opt-out om försvarsfrågor i juni. Danska DI har tagit ställning till att denna opt-out bör tas bort. Finska EK har uppmanat alla företag med kopplingar till sanktionerade ryssar att bryta sina affärsförbindelser med dessa.

I den nya Di-barometern, där Ipsos intervjuat närmare 1 800 näringslivschefer, bedömer hälften, 48 procent, att kriget i Ukraina har en ganska stor eller mycket stor negativ påverkan på deras företag. Mest pessimistiska är företagen inom transportsektorn, där 68 procent spår att kriget kommer att ha en stor inverkan. För tillverkningsindustrin och byggsektorn ligger motsvarande siffra på strax under 60 procent.

Vecka 12

EU godkände ett fjärde sanktionspaketet under förra veckan. Nu planeras ett femte. Vad det består av är inte kommunicerat men det innebär troligen att fler namn läggs till sanktionslistan liksom fler bolag och organisationer. Även om exportförbud av olja/gas inte kan uteslutas är det inte troligt i detta läge. Ryska lagförslag om att beslagta bolag som ägs (mer än 25 procent) av utlänningar i så kallat ”ovänliga länder” och även ta över immateriella tillgångar som patent och varumärken, har till viss del antagits. Åtgärderna har ännu inte verkställts av den ryska staten, hotet bör dock tas på allvar.

Endast ett fåtal svenska företag är delvis fortsatt verksamma i Ryssland, men även de överväger att lämna landet då förutsättningarna för handel med och/eller i Ryssland inte längre finns. En annan minst lika viktig faktor som anförs är att man inte längre vill bedriva verksamhet i Ryssland utifrån moraliska argument. Flera företag vittnar om en svår situation för de ryska medarbetarna i Ryssland, som på olika sätt drabbas av något som närmast kan liknas vid trakasserier och dylikt från ryska myndigheter. Även i Sverige har det förekommit hot och trakasserier mot ryska och andra medarbetare vid svenska företag och organisationer som handlat med Ryssland, vilket givetvis är mycket allvarligt och fullkomligt oacceptabelt.

Handel- och transportvägar är i olika grad påverkade av Rysslands krig i Ukraina. Det är brist på chaufförer inom lastbilsflottan, främst i östra Europa, då en stor andel av chaufförerna är från Ukraina men också kringliggande länder påverkas. Flygförbudet över EU för ryskt flyg liksom Rysslands stopp för bland annat EU-flyg påverkar flygrutterna mellan Europa och Asien. Även järnvägsrutterna påverkas, då det inte längre är möjligt för transit genom Ryssland. Därmed behöver fler transporter ske sjövägen vilket skapar en trång sektor och riskerar störningar i handelsflödena, inte minst då det fortsatt finns en återhämtningsfaktor från pandemin. Viktigt att understryka är att det inte råder brist på livsmedel eller andra varor i Sverige. Kraftiga prisökningar kan dock inte uteslutas framöver.

Slutligen kan nämnas att EU-rådet för utrikesfrågor, idag måndag, fattar beslut om EU:s Strategiska Kompass: identifiering av en gemensam hotbild, som kan bidra till att föra EU:s säkerhets- och försvarssamarbete framåt samt skapa en gemensam strategisk kultur.

Kompassen är organiserad utifrån fyra olika ”korgar” – förmågeutveckling, motståndskraft, krishantering och partnerskap”. Arbetet har pågått under en längre tid och är inte kopplat till Rysslands krig mot Ukraina men konsekvenserna är att ambitionsnivån liksom investeringsviljan nu höjts avsevärt.

Vecka 11

EU har under veckan utvecklat sina sanktionspaket gentemot Ryssland och bland annat stängt av flera ryska företag från det internationella betalningssystemet SWIFT och satt upp fler individer på sanktionslistan, vilket bland annat innebär att ryska oligarker får sina tillgångar beslagtagna eller frysta. Fler än 700 personer finns nu på EU:s sanktionslista.

Bland de nya sanktioner/restriktioner som EU beslutat införa återfinns förbud att exportera/tillhandahålla vissa varor och tjänster till Ryssland, till exempel varor med dubbla användningsområden (civila/militära), förbud att exportera insatsvaror och teknologi till bland annat ryska oljeraffinaderier och flyg och rymdindustri, exportförbud på lyxvaror liksom nya investeringar i Rysslands energisektor. Därtill skärps exportbegränsningar ytterligare för varor och teknik som kan bidra till Rysslands tekniska förbättring av dess försvars- och säkerhetssektor. Slutligen införs importförbud mot vissa stål- och järnvaror och Rysslands tillgång till kreditvärderingsföretag i EU blockeras.

Från rysk sida har man ännu inte vidtagit några konkreta motåtgärder men ett nytt lagförslag från den ryske presidenten Putins parti gör gällande att bolag som ägs (mer än 25 procent) av utlänningar i så kallat ”ovänliga länder” och planerar att lämna landet ska försättas under extern administration, det vill säga tas över. På den ryska listan över ”ovänliga länder” finns bland annat samtliga EU-länder och USA. Ryssland hotar även med att ta över immateriella tillgångar så som patent och varumärken.

De branscher och varor som främst riskerar att drabbas av sanktionerna är jordbruksprodukter och insatsvaror inom industrin samt mineraler och metaller. Dessa sanktioner eller motsanktioner har dock inte verkställts av Ryssland ännu så hittills märks inga större störningar i handeln för svenska företag.

Ett orosmoln är dock fortsatt Rysslands relation med Kina och huruvida Kina aktivt kommer att stödja Ryssland eller om Kina kommer att hålla sig mer avvaktande. I skrivande stund pågår högnivådiskussioner mellan USA och Kina, där Kina troligen försöker balansera mellan att å ena sidan behålla den enormt viktiga handelsrelationen till USA och till EU och undvika extra territoriella sanktioner och å andra sidan finna ett sätt att åtminstone informellt stödja Ryssland i vissa delar.

Svenskt Näringsliv har bildat ett antal krisgrupper, både internt inom organisationen och gemensamt med medlemsorganisationerna, för att analysera effekterna av olika sanktioner och hur de påverkar företagen. Svenskt Näringsliv har även en nära dialog med ansvariga departement och myndigheter. På det internationella planet jobbar Svenskt Näringsliv tätt tillsammans Business Europe och med våra nordiska grannländer och deras näringslivsorganisationer I detta läge är det väldigt viktigt att EU:s enade front mot Ryssland ligger fast.

Kriget i UkrainaSäkerhet
Skriven avJohan Sjöberg
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist