NYHET27 mars 2024

Så påverkas svenska företag av säkerhetsläget

Johan Sjöberg, ansvarig för säkerhets- och försvarspolicyfrågor, ger en lägesuppdatering om den säkerhets- och försvarspolitiska utvecklingen med särskilt fokus på hur Rysslands aggressionskrig i Ukraina påverkar svenska företag säkerhetspolitiskt och handelsmässigt. Hur påverkas till exempel handelsrelationerna och hur slår sanktioner och motsanktioner mot olika branscher?

Johan Sjöberg, expert på försvars- och säkerhetsfrågor, på Svenskt Näringsliv. Foto: Mostphotos/Ernst Henry

Vecka 13

Därför gynnas EU om Ukraina blir medlem
I en artikel i Tidningen Näringslivet presenteras olika perspektiv med Ukraina som en framtida EU-medlemsstat. Överlag är bedömningen positiv och pekar på att handeln kommer att öka, tydliga geopolitiska skäl, Ukrainas viktiga roll som global spannmåls- och oljeväxtproducent samt att det är många från Ukraina som arbetar i våra näringar och med ett medlemskap i EU blir det mycket enklare med arbetstillstånd.

Läs hela artikeln: Därför gynnas EU om Ukraina blir medlem – ”Ser bara fördelar”

Ukraina tar bort svartlistning av företag som gynnar Ryssland
Ukraina kommer att ta bort sin svartlistning av bolag som anses stötta Rysslands krigsmaskineri, som har syftat till att pressa företag som gör affärer med Ryssland. Det rapporterar Reuters med hänvisning källor med insyn i saken. Anledningen till att listan ”sponsorer av krig” nu skrotas är att den fått kritik från länder som Österrike och Kina. Källorna uppger att det inte bara är listan som tas bort, utan även en hemsida som gav detaljerad information om individer som omfattas av västs sanktioner, bolag och bakgrund till varifrån Ryssland fått vapendelar.

Karin Doppelbauer, som är politiker i Österrike, kritiserar regeringspartiet för att ha pressat Ukraina om den svarta listan.

– Regeringen måste förstå att alla mysiga relationer med Putin är över, sade hon enligt Reuters. Kritiker menar att listan är bristfällig och subjektiv, medan förespråkare menar att den visar hur industrin håller fast vid Moskva.

Svensk export av läkemedel till Ryssland ökar kraftigt
Exporten av läkemedel från Sverige till Ryssland ökade återigen kraftigt i fjol. Det gäller både färdiga piller och ingredienser för läkemedelstillverkning, visar nya siffror från Kommerskollegium. Totalt sett är det inte mycket kvar av svensk export till Ryssland sedan landet gick till fullskalig attack mot Ukraina februari 2022.

Med ett undantag - läkemedel. Under fjolåret exporterade svenska läkemedelsföretag produkter till Ryssland till ett sammanlagt värde av nästan nio miljarder kronor. Det är omkring 50 procent mer än 2022 som redan det året hade ökat med över 100 procent jämfört med 2021, alltså innan krigsutbrottet. På två år har alltså exporten av läkemedelsrelaterade varor gått från drygt 2,7 miljarder till närmare nio miljarder kronor.

Ryssland skeppar olja till Nordkorea – i utbyte mot vapen
Ryssland skeppar olja till Nordkorea, i strid med FN-sanktioner som landet har varit med och beslutat om. Det visar satellitbilder från en rysk hamn, skriver DN. Oljan tros vara betalning för nordkoreanska artillerigranater som används i kriget i Ukraina. Minst fem nordkoreanska oljetankrar syns på bilder som Financial Times har fått från den brittiska tankesmedjan Rusi. De lastar oljeprodukter i den ryska hamnstaden Vostotjnyj och återvänder sedan till Chongjin i Nordkorea, där de lastar av oljan. Tankfartygen är bland de största Nordkorea har, och de har rört sig med transpondrarna avslagna för att undgå att spåras. Hemlighetsmakeriet beror på att dessa transporter förbjuds enligt ett beslut i FN:s säkerhetsråd från 2017. Då bestämdes ett strikt tak för oljeleveranser till Nordkorea, som ett straff för landets kärnvapentester. Ryssland röstade ja till beslutet.

EU försöker runda sitt vapenförbud för att stötta Ukraina
EU-fördraget förbjuder att budgeten används i försvarssyften. Trots det ser EU ut att vara redo att runda sina regler i jakten på vapen till Ukraina och för att stärka ländernas egna försvar.EU-kommissionens egna jurister går nu igenom hur man kan tolka formuleringar som finns i EU:s grundfördrag när det gäller köp av vapen. I fördraget står bland annat att ”utgifter som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser” inte får belasta EU:s budget. Därför går EU:s gemensamma stöd till Ukrainas försvar i dag via en fond utanför den vanliga budgeten. EU-länderna pytsar in nya pengar, som alla 27 länder måste vara eniga om. Den processen tar tid. I grundfördraget finns även formuleringar om att rådet, alltså medlemsländernas regeringar, om de är eniga kan besluta ”något annat”. EU-kommissionens ansats är att detta kan öppna för försvarsinvesteringar, enligt uppgift till DN.

Läs hela artikeln här: EU nagelfar sitt grundfördrag i jakt på pengar till Ukraina - (DN)

Sanktioner mot kinesiska företag efter stora cyberattacker
USA och Storbritannien riktar sanktioner mot det Kinabaserade företaget Wuhan Xiaoruizhi Science and Technology samt två personer med koppling till den kinesiska regeringen, rapporterar AP. Detta efter en rad skadlig cyberattacker riktats mot bland annat den brittiska valkommissionen samt politiker i båda länderna. Enligt brittiska utrikesdepartement kan cyberattackerna ha resulterat i att uppgifter om flera miljoner brittiska väljare läckt, men försäkrar samtidigt att det inte haft någon inverkan på valprocesserna i landet. Företaget i fråga ska enligt USA:s finansdepartement vara kopplat till kinesiska säkerhetsdepartementet och agerat täckmantel för flera operationer som riktats mot kritisk amerikansk cybersäkerhet, skriver Reuters. En talesperson för kinesiska ambassaden i Storbritannien skriver i ett uttalande att Kina varken stödjer eller tolererar cyberattacker.

Svenskar rekordnegativa i synen på Sverige
Fler än någonsin tycker att utvecklingen i Sverige går åt fel håll – och synen på ekonomin har inte varit så negativ sedan 1990-talet. Det visar den senaste Som-undersökningen från Göteborg universitet. Tre av fyra svenskar anser att utvecklingen i Sverige går åt fel håll. Det är det högsta antalet sedan 2012, då frågan ställdes i den nationella Som-undersökningen.

– Vi frågar inte vad man lägger in i bedömningen. Men jag tänker att det handlar om brottslighet och skjutningar, stigande inflation, höga livsmedelspriser. Den här typen av samhällsförändringar som vi sett bidrar till synen av utvecklingen, säger Annika Bergström, föreståndare för Som-institutet, vid presentationen av undersökningen.

Endast en knapp tiondel anser att utvecklingen går åt rätt håll. Även synen på den svenska ekonomin är dyster. Nästan 90 procent anser att den svenska ekonomin har försämrats de senaste 12 månaderna.

– Det är nästan lika stor andel som i början av 1990-talet när vi hade en stor ekonomisk kris, säger Annika Bergström.

Samma mönster syns vad gäller den egna ekonomin: 45 procent anser att den har försämrats, en ökning från 34 procent året innan. 14 procent tycker att den har förbättrats.

Vecka 12

EU ska införa importtariffer på spannmålsimport från Ryssland
EU förbereder sig för att upprätta tullar på spannmålsimport från Ryssland och Belarus för att blidka jordbrukare och vissa medlemsstater. Det rapporterar Financial Times, FT, med hänvisning till källor. Tullnivån väntas uppgå till 95 euro per ton. Europa har drabbats av stora protester från bönder vilket hänger samman med ökade kostnader för jordbruket och en politisk plan att göra jordbruket mer hållbart.

EUs fortsatta stöd för Ukraina mot bakgrund av Rysslands anfallskrig, försvar och säkerhet
Med start idag den 21 mars och under morgondagen U-ländernas ledare ska diskutera det fortsatta stödet till Ukraina och Ukrainas folk med anledning av Rysslands militära angrepp. EU kommer att fortsätta att ge politiskt, finansiellt, ekonomiskt, humanitärt, militärt och diplomatiskt stöd så länge som det behövs. Hittills har EU och EU:s medlemsländer tillhandahållit över 138 miljarder euro i stöd.EU-ländernas sats- och regeringschefer ska diskutera frågor som rör försvar och säkerhet, däribland behovet av ökad försvarsberedskap i EU och hur man kan stärka EU:s försvarstekniska och försvarsindustriella bas. Ytterligare åtgärder för att göra försvarsindustrin mer motståndskraftig och konkurrenskraftig. På grundval av en föredragning av EU-kommissionen ska EU-ländernas ledare också diskutera strategin för europeisk försvarsindustri och det europeiska försvarsindustriprogrammet. ska EU-ländernas ledare diskutera det fortsatta stödet för Ukraina mot bakgrund av Rysslands anfallskrig, försvar och säkerhet, händelseutvecklingen i Mellanöstern, utvidgningen, yttre förbindelser, migration, jordbruk samt den europeiska planeringsterminen.

Kinesiskt hackerintrång hos 70 företag i 23 länder
En kinesisk hackergrupp som går under namnet ”Earth Krahang” har genomfört en mycket sofistikerad kampanj med intrång hos 70 företag i 23 länder. Det rapporterar sajten Bleeping Computer, som hänvisar till uppgifter från cybersäkerhetsföretaget Trend Micro. Gruppen har utnyttjat sårbarheter i servrar och använt sig av nätfiske för att komma åt olika slags bakdörrar. Trend Micro hävdar att det inte är uteslutet att gruppen tillhör en organisation som erbjuder hackertjänster mot betalning, och som jobbat en hel del med cyberspionage.

Cyberangrepp med USB-minnen ett nygammalt hot
Attacker som använder AI, deepfake och avancerad ransomware gör att det är lätt att glömma gamla beprövade metoder. Nya uppgifter om angrepp med USB-minnen påminner om att säkerhetsbrister inte har något bäst före-datum. Det gäller särskilt som oförsiktiga anställda ofta är det största hotet mot företag. En medhavd USB-sticka med skadlig kod som ansluts till en av företagets enheter kan snabbt få förödande konsekvenser, enligt Barracuda Networks i Norden.

Tre tips för att minska risken med USB-enheter:

  1. 1.
    Anslut inte en okänd USB-enhet till din dator. Om du har en USB-sticka som du vill använda, ge den till lämpliga kollegor (IT- eller säkerhetsavdelning). Koppla aldrig in den till din dator för att se innehållet eller för att försöka identifiera ägaren.
  2. 2.
    Om en dator behöver USB-åtkomst, tillåt det bara för specifika USB-enheter (inte alla). Använd programvara för skydd av slutpunkter och aktivera automatisk genomsökning av externa enheter vid anslutning för att säkerställa att det inte finns några skadliga filer.
  3. 3.
    För att helt eliminera risken, lås USB-åtkomst för datorer i din organisation. Det kan i allmänhet göras genom att använda gruppolicy eller företagets säkerhetsplattform.

Uppdrag att möjliggöra framtagande av en nationell lägesbild över medicintekniska produkter
Regeringen uppdrar åt Läkemedelsverket att möjliggöra dels framtagande av en nationell lägesbild över tillgång till medicintekniska produkter, dels en produktionskartläggning av tillverkning av medicintekniska produkter i Sverige. Myndigheten ska ta fram underlag om och föreslå utveckling av nödvändiga systemstöd för att kunna förebygga och hantera situationer där det finns risk för brist på produkter som behövs i hälso- och sjukvården eller där en kris ställer ökade krav på tillgången till dessa. Myndigheten ska senast den 16 december 2024, den 15 december 2025 och den 15 december 2026 delredovisa uppdraget samt senast den 31 oktober 2027 slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet.

Läs hela uppdraget.

Energipolitikens nya inriktning
Regeringen överlämnade den 18 mars den energipolitiska inriktningspropositionen till riksdagen. Regeringen lägger om energipolitiken för att möta ett ökande elbehov på kort, medellång och lång sikt samt för att säkra en trygg energiförsörjning och effektiv klimatomställning. Nya energipolitiska mål föreslås i propositionen. Planeringen av det svenska elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och att möjliggöra den gröna omställningen. Det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser.

Läs hela propositionen.

Vecka 11

Nya attacker mot handelsfartyg
Huthirörelsens attacker från Jemen mot handelsfartyg i Röda havet fortsätter, enligt bland annat TT. En militär talesman för rörelsen, Yahea Sarea, uppger enligt nyhetsbyrån Reuters att attackerna ska trappas upp under den muslimska fastemånaden ramadan, som just inletts. Den 11 mars sköts två sjömålsrobotar mot det Singaporeägda containerfartyget Pinocchio, som seglar under Liberiaflagg, i Röda havet. Det uppger den amerikanska militärens centralkommando för Mellanöstern, Centcom, på X. Fartyget skadades inte, enligt samma källa, men USA svarade med sex räder mot mål i Huthiområden i Jemen, mål i form av en undervattensfarkost och 18 sjömålsrobotar. Enligt Jemens internationellt erkända regering dödades elva personer i samband med de amerikanska, och brittiska, räderna.

En ny beredskapssektor – för ökad försörjningsberedskap
Den 11 mars lämnade Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap över sitt delbetänkande till energi- och näringsminister Ebba Busch. I betänkandet föreslås bland annat att en ny beredskapssektor för industri, bygg och handel skapas och att Tillväxtverket, SGU och Boverket får nya ansvar inom det civila försvaret. Utredningen har identifierat att det nuvarande beredskapssystemet saknar tre viktiga samhällsfunktioner - industri, bygg och handel. I betänkandet föreslås därför att en ny sektor skapas som komplement till de tio befintliga sektorerna. Därtill pekar utredningen på att det ansvar som Tillväxtverket, SGU och Boverket har i dag behöver förändras för att bättre möta näringslivets och det övriga samhällets behov av stöd för att säkerställa tillgången till samhällsviktiga varor och tjänster i kris eller höjd beredskap. Därför föreslås myndigheterna utses till beredskapsmyndigheter. Tillväxtverket föreslås bli sektorsansvarig myndighet. Utredningen ska redovisa sitt slutbetänkande senast den 31 oktober 2024.

Läs hela betänkandet: En ny beredskapssektor – för ökad försörjningsberedskap, SOU 2024:19 (regeringen.se)

Norge satsar på utbyggnad av Malmbanan
Efter Sveriges NATO-inträde blir Malmbanans tillförlitlighet ännu viktigare i händelse av kris. Det menar Norges transportminister Jon-Ivar Nygård, som nu skjuter till pengar till för upprustning av rälsen på den norska sidan.

Längs den 50 mil långa sträckan mellan Kiruna och Narvik kör varje dygn upp till 24 malmtåg tillsammans med vanliga godståg och persontrafik. Det gör Malmbanan till landets mest trafikerade järnvägssträcka. Sedan Sverige intåg i NATO kommer Malmbanan spela än en viktigare roll ur strategisk synpunkt, menar Norges transportminister Jon-Ivar Nygård. Han ser den som en nyckel för att kunna transportera material mellan öst och väst i en krissituation, rapporterar DN.

– Transport och infrastruktur är en viktig del av att binda samman våra länder och göra oss redo för kriser och krigstillstånd, säger han. Den 22 mars presenterar Norge en ny nationell transportplan, där satsningar på att stärka upp Ofotenbanen, den norska delen av Malmbanan, kommer deklareras.

Läs hela artikeln: Svenskt Nato-inträde sätter press på Malmbanan - (DN.se)

Uppdrag att vidta åtgärder för planeringen av transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län
Uppdraget innefattar tre deluppdrag. Trafikverket ska i ett första deluppdrag i sin planering prioritera de kapacitetshöjande åtgärder på järnvägen mellan Luleå och Kiruna som verket föreslår för tidigareläggning i rapporten Regeringsuppdrag att analysera åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län (LI2023/03173).Trafikverket ska också ha en dialog med de myndigheter i Norge som ansvarar för utvecklingen av järnvägen på den norska sidan som kopplar till Malmbanan och järnvägen mot Luleå, för att identifiera möjligheter till en samordnad planering av beslutade åtgärder i de båda länderna. Trafikverket ska i ett andra deluppdrag utreda och lämna förslag till olika finansieringslösningar, såsom direkt extern medfinansiering respektive en möjlig finansieringslösning med höjda banavgifter, som underlag för en eventuell framtida utbyggnad av dubbelspår på järnvägssträckan Luleå–Boden. Trafikverket ska i ett tredje deluppdrag verka för finansiering av en tidigare-läggning av genomförandet av objektet E4, Förbifart Skellefteå. Uppdragen ska redovisas under maj månad 2024.

Svenskt näringsliv vill ha privat infrastruktur
Satsningarna på infrastruktur släpar efter och nu vill näringslivet bryta det politiska dödläget med hjälp av privat finansiering. Metoden är relativt obeprövad i Sverige i modern tid, men var vanligare förr. Di listar i en läsvärd artikel flera projekt som förverkligats genom privat kapital eller så kallad brukarfinansiering. Nils Paul, Svenskt näringslivs expert på infrastruktur, konstaterar bland annat att vi behöver nya sätt att tänka. Den offentliga finansieringen ger ganska små incitament att hålla tidsplan och budget. Vi kommer att ha 12 miljoner invånare 2050 och vi har också en tillväxt. Näringslivet kommer att behöva mer infrastruktur och kapacitet för sina transporter. Det är ganska bråttom att få på plats några projekt. Di listar bland annat Arlandabanan, Katarinahissen och Saltsjöbanan som exempel på projekt som finansierats med privat kapital.

Läs hela artikeln: Här är projekten som finansierats privat (di.se)

CGI: Svenskar tror flera sektorer är dåligt förberedda inför samhällskris
IT-konsultföretaget CGI har låtit genomföra en undersökning bland den svenska allmänheten för att öka förståelsen kring svenskarnas tankar, farhågor och förväntningar när det gäller samhällets beredskap. Undersökningen visar på stora skillnader i synen på beredskapen hos olika sektorer. Hälso-/sjukvårds-/omsorgssektorn är den enda samhällssektor som är med i undersökningen som majoriteten (54 procent) av respondenterna anser vara bra på att hantera en krissituation. Livsmedelsförsörjning och dricksvatten hamnar näst bäst med 34 procent som anser sektorn vara bra på att hantera en krissituation. Den samhällssektor som flest (48 procent) tror är dåligt förberedd är bank och finans. Faktum är att ungefär var tredje respondent i genomsnitt uppger att de är tveksamma kring sektorernas förberedelser att hantera en krissituation. På frågan kring vilken eller vilka samhällssektorer som i störst utsträckning skulle påverka individen om de slogs ut svarar 74 procent el/värme/vatten medan 58 procent svarar mat/livsmedelsbranschen. Den sektor som skulle påverka svenskarna minst (4 procent) om den slogs ut är transportsektorn. En slutsats från rapporten är att det finns ett behov för branscher med stor samhällspåverkan att bli tydligare med vad de har för krisberedskap och vad medborgarna kan förvänta sig av dem i händelse av kris.

Vecka 10

Brist på kunskap största hindret mot säkerheten
Aktörer i offentlig sektor är mer förberedda och har större förtroende för att verksamheten ska kunna stå emot digitala attacker än privata företag. Det visar en omfattande nordisk undersökning om digital säkerhet som genomförts av Telenor i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Telenor har intervjuat företrädare för företag, offentlig sektor och privatpersoner i Sverige, Norge, Danmark och Finland i Nordens mest omfattande undersökning om digital säkerhet. Det är tydligt att aktörer i offentlig sektor oftare blir utsatta för attacker än privata företag och kanske är det därför de också i högre grad svarar att de är förberedda och har högre förtroende för det egna säkerhetsarbetet än aktörer från privata företag. I motsats till detta svarar privatpersoner i Sverige att de har relativt lågt förtroende för att myndigheterna ska kunna stå emot attacker.

Öppenheten kring att bli utsatt är en annan fråga där svenska företag utmärker sig som de i Norden som lägger minst vikt vid att agera transparent. Endast 51 procent av de svarande svenska företagen anser att företag som är öppna om incidenter bygger förtroende och bättre rykte, motsvarande siffra från övriga länder ligger på 60–70 procent. Samtidigt är de svenska företagarna mindre oroade än kollegor från grannländerna, både för att attacker ska skada företaget och för att varumärket ska skadas.

Läs hela artikeln: ”Brist på kunskap största hindret mot säkerheten” - Telenor Sverige (cision.com)

Därför kan Nato bli ett lyft för svenska företag
Nato-medlemskapets betydelse för långsiktig stabilitet och trygghet kan inte nog kan överskattas, vilket gynnar företagens konkurrenskraft, Sveriges och marknadens robusthet. Saab dränks av jobbansökningar, kommuner tävlar för att locka till sig amerikansk militär och experter är eniga om Natomedlemskapet får en stor inverkan på det svenska näringslivet. Natos ramavtalsupphandlingar har blivit vanligare och större och mer fördelaktiga. Organisationen har en innovationsaccelerator och en innovationsfond som underlättar investeringar.

Svenska kommuner har redan börjat tävla om att få amerikansk militär personal stationerad inom den egna kommungränsen. Det kan exempelvis leda till att efterlängtade investeringar inom infrastruktur genomförs och en rad andra effekter som skapar viktiga arbetstillfällen. Parallellt finns det en risk för ökade cyberhot och utsatthet för industrispionage och Sverige kan behöva stärka skyddet för företagshemligheter.

Läs hela artikeln: Därför kan Nato bli ett lyft för svenska företag

Folkkongressen i Peking ”ett slag i ansiktet
Folkkongressen i Peking är som ”ett slag i ansiktet” eller en ”baksmälla”, skriver Di. Det är två av många kommentarer av besvikna bedömare efter att Kinas regering inte kommunicerat ordentliga åtgärder för att rädda landets krisande ekonomi. Snarare ligger fokus på ökad konkurrens med USA. Bland de största besvikelserna är Pekings beslut att sikta på budgetunderskott på 3 procent av BNP under 2024, en minskning från 3,8 procent i fjol. Det var lägre än förväntat och signalerar att några omfattande finanspolitiska stödåtgärder inte är att vänta. Samtidigt slog Peking fast att tillväxtmålet för BNP ska vara ”runt 5 procent” för 2024, men utan att kommunicera trovärdiga åtgärder för hur detta mål ska nås, enligt bedömare. Internationella valutafonden IMF spår tillväxt på 4,5 procent för helåret, andra ännu lägre.

Peking lägger istället fokus på landets strategiska konkurrens med USA, med ökade investeringar inom avancerade tillverkningskedjor. Istället för att stimulera sina egna konsumentmarknader för inhemska och internationella förtag siktar Kina på att öka export till globala marknader, något som ytterligare kan komma att eskalera handelskonflikten med omvärlden.

Läs hela artikeln: Bedömare kritiserar folkkongressen i Kina: För få åtgärder (di.se)

Försörjningstrygghet och beredskap inför vintern
EU-Ministrarna inom TTE-rådet (energi) diskuterade den 4 mars läget när det gäller försörjningstrygghet och förberedelserna inför vintern 2024–2025. De tog bland annat upp olika sätt att undvika nya prischocker, både enskilt och kollektivt, och att stärka energitryggheten, samtidigt som man uppnår de fastställda målen för utfasning av fossila bränslen och av ryska fossila bränslen. Flera medlemsländer insisterade på att sammanlänkningar och väl sammanlänkade energinät var en viktig byggsten för att säkerställa försörjningstryggheten under krisen och att detta kommer att bli ännu viktigare under de kommande åren. I detta avseende insisterade många på behovet av att anslå tillräckliga resurser för att säkerställa utvecklingen av gränsöverskridande energinät.

Många ministrar efterlyste en utfasning av importen av rysk gas, en diversifiering av försörjningsvägarna, ökad energieffektivitet, fortsatta kraftfullare insatser och påskyndad elektrifiering som viktiga sätt att öka motståndskraften och säkerställa försörjningstryggheten. I detta sammanhang nådde en politisk överenskommelse om rådets rekommendation om fortsatta samordnade åtgärder för att minska efterfrågan på gas. Detta icke-bindande instrument uppmanar medlemsländerna att fortsätta sina ansträngningar för att minska sin efterfrågan på gas med 15 procent (jämfört med referensperioden 1 april 2017–31 mars 2022), samtidigt som man erkänner de särskilda omständigheter som finns.

Sveriges tillträde till vissa Natoavtal
Som Natomedlem förväntas Sverige tillträda vissa avtal som berör olika aspekter av försvarssamarbetet. I denna lagrådsremiss behandlas fyra centrala avtal. Två av avtalen, Nato SOFA och Parisprotokollet, är statusavtal vars syfte är att stärka de allierades förmåga att agera militärt tillsammans genom att på förhand reglera en rad frågor som kan uppstå i samband med att en sändande stats militära personal befinner sig i en mottagande stat. De två andra avtalen berör frågor om informationshantering och hemlighållande av försvarsuppfinningar. De syftar till att öka möjligheterna till tekniskt samarbete mellan allierade och förbättra förutsättningarna för att utbyta erfarenheter och materiel med varandra på försvarsområdet. Det avtal som behandlas i lagrådsremissen förutsätter vissa författningsändringar för att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser enligt avtalen. Riksdagens godkännande krävs därför innan avtalen kan träda i kraft. I lagrådsremissen föreslås bland annat följande ändringar.

Privilegier och immunitet som enligt statusavtalen gäller för vissa personalkategorier ska införas i svensk rätt. Medlemmar av en främmande stats militära styrka, civil personal och vissa andra personalkategorier ska inte folkbokföras här. Sverige ska i vissa fall kunna hemlighålla utländska försvarsuppfinningar som hålls hemliga i ett annat land med hänsyn till det nationella försvarsintresset.

Det ska införas en bestämmelse om skadeståndsskyldighet för staten vid felaktig hantering av försvarsrelaterad teknisk information. Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Läs hela lagrådsremissen: Sveriges tillträde till vissa Natoavtal (regeringen.se)

Vecka 9

Efter kaoset i Röda havet – nu växer problemen i Panamakanalen
På grund av torka har kapaciteten i den viktiga handelsleden Panamakanalen halverats, vilket väntas leda till förseningar och höjda priser. Det rapporterar Sveriges Radio. Enligt Sveriges Radio passerar vanligtvis 38 fraktfartyg om dagen via Panamakanalen, vilket motsvarar tre procent av världens globala varuhandel. Redan i somras fick antalet fartyg minskas till 30 om dagen på grund av torka, och nu är antalet nere på 20 om dagen. Dessutom måste lasten väga mindre. Den minskade kapaciteten i Panamakanalen slår mot en global handel som sedan tidigare även dras med problem i Röda havet, där fraktfartyg blivit beskjutna – något som lett till att flera rederier tvingats ta omvägen runt Sydafrika.

Skärpt lagstiftning krävs för att skydda företagshemligheter
Samtidigt som hoten mot Sverige ökar saknas tillräcklig lagstiftning för att skydda företagens innovationer, varnar immaterialrättsexperten Christina Wainikka.

– Man kan alltså röja information idag, men ändå komma undan, säger hon.

– Utländska stater spionerar inte bara på militären och staten utan de spionerar också på företagen. Och då är det ett problem att vi inte har en tillräcklig lagstiftning i Sverige som kan skydda företagen. Det säger Christina Wainikka, expert på immaterialrätt, som under lång tid bevakat lagen om företagshemligheter.

Företagshemligheter utgörs av information som hålls hemlig av affärsmässiga skäl, vilket kan innefatta allt från säljstrategier till vad som görs på ett företags forskningsavdelning. Hon menar att när det gäller just företagshemligheter skiljer sig den svenska lagstiftningen från länder som Frankrike, Nederländerna, Tyskland, Italien, Estland och Finland.

– Där har anställda ett tydligare straffansvar, vilket vi inte har i den svenska lagstiftningen, säger hon.

Läs hela artikeln: Skärpt lagstiftning krävs för att skydda företagshemligheter (svensktnaringsliv.se)

Säkerhet byggs bäst tillsammans – nordisk säkerhetsrapport från Telenor
Ett krävande säkerhetspolitiskt läge ställer höga krav på den digitala motståndskraften. NATO har utvidgats med Finland och snart även med Sverige, vilket förutsätter ett mer samarbetsinriktat säkerhetsarbete mellan de nordiska länderna. Detta står i fokus i Telenors rapport Digital Security med undertiteln ”It gets serious”. Rapporten från Nordens största telekomoperatör lanserades på Mobile World Congress i Barcelona 27 februari. Rapporten belyser hur digitaliseringen av industri och operativ teknik ställer ökade krav på säkerhet i verksamheter, samt diskuterar hur artificiell intelligens kan användas i både cyberattacker och cyberförsvar. Den innehåller även skarpa förslag till politiken på vad som behövs för en ökad nordisk säkerhet:

  • Ett gemensamt nordiskt system för säkerhetsprövning och säkerhetsintyg för nordiska medborgare.
  • Att operationalisera krav på nationell autonomi som möjliggör att personal, tekniska lösningar och infrastruktur kan användas över de nordiska gränserna.
  • Att snabbt etablera bättre lösningar för sekretessbelagd interaktion och ge bättre tillgång till hot- och säkerhetsinformation för utvalda företag.
  • Att bättre trygga krisberedskapen och de nationella säkerhetskraven vid offentlig upphandling.

Bara tre procent tror att samhället kan skyddas mot cyberhot
I en färsk Kantar-undersökning, rapporterad i Aktuell Säkerhet, som ingår i cybersäkerhetsföretaget Basalts årliga rapport Svenskt Säkerhetsindex, anser en tredjedel (33 procent) av svenskarna att hotbilden mot samhället är mycket allvarlig. Det är fördubbling jämfört med 2023 års kartläggning. Trots det är det endast tre procent som har mycket stor tilltro till beslutsfattarnas förmåga att skydda samhällsviktig infrastruktur. Undersökningen visar också att beslutsfattare tycker att lagar och direktiv för it-säkerhet är svåra att tolka. Många vittnar om att arbetet med att upprätthålla effektiva säkerhetsrutiner. I rapporten svarar 67 procent av beslutsfattare att de upplever att säkerhetsskyddslagen är svårtolkad, och 57 procent uppger att de behöver mer kompetens inom området. Gällande säkerhetsarbetet svarar endast sex av tio beslutsfattare att de genomför säkerhetskontroller på sina externa samarbetspartners, samtidigt som nästan 20 procent uppger att de inte har en krisplan som övas med viss regelbundenhet.

Jacke om Natobeskedet: ”Vår fred och vår självständighet bygger på samarbete”
Det ungerska parlamentet har gett sitt klartecken till Sveriges medlemskap i Nato.

– Det är med glädje jag konstaterar att Sverige nu blir fullvärdig medlem i Nato, säger Jan-Olof Jacke, vd.

Nato-medlemskapet: Nu måste vi lägga in en högre växel
”Natomedlemskapet kräver en stark roll för näringslivet inom försörjningsberedskapen och totalförsvaret, skriver Johan Sjöberg, säkerhets- och försvarspolitisk rådgivare.

Förordning om granskning av utländska investeringar i EU
Som ett led i arbetet med EU:s strategi om ekonomisk säkerhet presenterade Europeiska kommissionen den 24 januari 2024 förslag till Europaparlaments och rådets förordning om granskning av utländska investeringar i unionen och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452. Den viktigaste principiella nyheten är att det föreslås bli obligatoriskt för medlemsstaterna att ha ett granskningssystem för utländska investeringar. Dessutom föreslås krav på vad ett granskningssystem minst ska omfatta och hur det ska fungera. Den samarbetsmekanism som finns, enligt nu gällande förordning (EU) 2019/452, föreslås få tydligare krav på uppföljning och dialog samt inriktning på att okomplicerade investeringar inte ska anmälas i systemet. Europeiska kommissionens avsikt är att åtgärda kryphål i systemet för granskning av investeringar, att fokusera på de fall som medför de största riskerna samt att effektivisera samarbetet mellan medlemsstaterna. Regeringen välkomnar en översyn av reglerna på EU-nivån om granskning av utländska investeringar i syfte att skapa ett bättre fungerande samarbete på EU-nivå. Det är centralt att EU är öppet för inkommande investeringar och att åtgärder inte skapar onödiga investeringshinder. Åtgärder får inte inkräkta på medlemsstaternas ansvar över nationell säkerhet.

Läs mer om hela förordningen

Vecka 8

Nya EU-sanktioner – ska slå mot ryska medhjälpare
EU har enats om ännu ett sanktionspaket kring Rysslands krig i Ukraina – lagom till tvåårsdagen av den förnyade attacken 2022. Nu drabbas även företag i Kina och Turkiet. Merparten av EU-länderna har sedan länge godkänt de nya listningar och åtgärder som föreslagits i det 13:e sanktionspaket som gjorts sedan krigsutbrottet. Nu har även Ungern gjort tummen upp, konstateras av ministerrådets ordförandeland Belgien.

”EU-ambassadörerna har just kommit överens i princip. Paketet är ett av de bredaste som godkänts av EU. Det kommer att genomgå en skriftlig procedur och bli formellt godkänt till den 24 februari”, skriver belgarna på X.

”Vi har fått bort alla delar från EU:s 13:e sanktionspaket mot Ryssland som skadar Ungerns nationella intressen”, hälsade i sin tur Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó via X tidigare i veckan.

Det exakta innehållet i paketet är fortsatt oklart. Bland nyheterna ingår dock sanktioner även mot företag i andra länder som anses hjälpa Ryssland att komma förbi tidigare sanktioner. En EU-källa bekräftar att det åtminstone finns tre företag från Kina och ett från Turkiet som nu drabbas. Dessutom sätts en stor mängd nya personer upp på listorna över vilka som inte ska ges visum till EU och få eventuella EU-tillgångar frysta.

Efter Rysslands bananhot – Ecuador stoppar vapenleverans till Ukraina
Ecuador backar från sitt tidigare beslut att skicka vapen till Ukraina via USA, sedan Ryssland stoppat nästan all bananimport från Ecuador, enligt SR. Det handlade om gamla sovjetiska helikoptrar och missiler som Ecuador köpte av ryssarna för femton år sen. När Ecuador nu meddelade att vapenleveransen stoppas så hävde Ryssland bananembargot mot det sydamerikanska landet.

EU-ledamöters telefoner angripna av spionprogram
Två telefoner tillhörande ledamöter i EU-parlamentet har angripits av spionprogram, rapporterar Politico. Beskedet kommer efter att sajten i december avslöjat att en internöversyn visat att EU:s cybersäkerhet inte lever upp till de standarder som finns. En medlem i säkerhets- och försvarsunderutskottet lämnade in sin telefon i veckan för en rutinkontroll och då upptäcktes spår av ett spionprogram. Personen i fråga uppger för Politico att det är oklart varför telefonen angripits. Parlamentet meddelade senare att skadlig programvara hittats på totalt två telefoner. Utskottets samtliga ledamöter uppmanas därför att kontrollera sina enheter. Cyberattacker och utländsk påverkan är två frågor som står högt på agendan i EU inför sommarens parlamentsval.

Kina ett hot mot Sveriges ekonomiska säkerhet
I Säkerhetspolisens årsberättelse 2023/24 konstateras att om Ryssland är ett hot mot Sveriges territoriella säkerhet, är Kina ett hot mot Sveriges ekonomiska säkerhet. Kina har som mål att bli en global stormakt. Landet anskaffar svenska innovationer, tekniskt kunnande och spetskompetens från näringsliv och lärosäten. Svenska företag köps upp och strategiska investeringar i Sverige görs. Vidare skriver Säkerhetspolisen att stora delar av Kinas underrättelseinhämtning mot Sverige sker genom cyberinhämtning samt att Kina inhämtar teknik och kunskap genom kinesiska forskare vid svenska universitet och genom samarbeten och uppköp. Beroenden skapar sårbarheter. Det är viktigt att Sverige säkerställer att vi inte blir för beroende av Kina.

Läs hela rapporten: Säkerhetspolisens årsbok 2023-2024 (sakerhetspolisen.se)

Nu krävs nya järnvägar – ge dem en egen budget
Ungerns godkännande ser slutligen ut att vara på gång, och därmed talar mycket för att Sverige snart är medlem i Nato. Med ett medlemskap kommer krav på förbättrad infrastruktur – inte minst nya järnvägar, skriver Tobias Wikström på Di:s ledarsida. De vägar och järnvägar som behövs för att stärka Sveriges försvar ska inte behöva samsas med andra infrastrukturprojekt, anser han. Ett sådant upplägg leder lätt till konkurrens mellan olika satsningar. Hans förslag är att Nato-projekten får en separat budget. ”Det handlar om att acceptera det akuta säkerhetsläget. Att slå fast att försvarets och Natos behov faktiskt måste prioriteras. Om politikerna verkligen gör det, då kan infrastrukturen förbättras snabbt”, skriver Tobias Wikström.

Läs hela ledaren: Natomedlemskapet kräver nya vägar och järnvägar (di.se)

Skydd av friheten till sjöfart i Röda havet: rådet sjösätter Eunavfor Aspides
Rådet har inlett Eunavfor Aspides. Målet för denna defensiva sjöfartsskyddsinsats är att återställa och skydda friheten till sjöfart i Röda havet och Gulfregionen. Genom Aspides säkerställer man EU:s marina närvaro i det område där det sedan oktober 2023 har riktats många huthi-attacker mot internationella kommersiella fartyg. I nära samarbete med likasinnade internationella partner kommer man genom Aspides att bidra till att säkra sjöfartsskyddet och friheten till sjöfart, särskilt för handelsfartyg och kommersiella fartyg.

Inom ramen för sitt defensiva mandat kommer insatsen att ge en maritim lägesbild, ledsaga fartyg och skydda dem mot eventuella flerdomänsattacker till havs. Insatsen kommer att vara aktiv längs de viktigaste kommunikationslederna i Bab el-mandeb-sundet och Hormuzsundet, liksom internationella vatten i Röda havet, Adenviken, Arabiska havet, Omanbukten och Gulfregionen.

Flottiljamiral Vasileios Gryparis är insatschef och konteramiral Stefano Costantino befälhavare. Insatshögkvarteret kommer att ligga i Larisa i Grekland. Insatsen Aspides kommer att bedrivas i nära samordning med Eunavfor Atlanta, för att bidra till sjöfartsskyddet i västra Indiska oceanen och i Röda havet, samt med likasinnade partner som bidrar till sjöfartskyddet i sitt insatsområde.

Antalet efterlysta maskiner ökade med 45 procent
Under 2023 efterlystes 217 entreprenadmaskiner vilket är en ökning med 45 procent jämfört med 2022 då det efterlystes 150 maskiner. Det visar den senaste statistiken från Larmtjänst. Larmtjänst såg redan under fjärde kvartalet 2022 att antalet efterlysningar av maskiner ökade, en ökning som fortsatt under 2023. Under 2023 efterlystes total 217 maskiner, vilket kan jämföras med 150 maskiner under 2022, en ökning med 45 procent. En förklaring till ökningen är bland annat den stora efterfrågan på maskiner i Europa. Dock är stor del av maskinerna oregistrerade vilket innebär att det finns ett stort mörkertal i statistiken.

– Det finns idag ingen registreringsskyldighet för maskiner som det finns för exempelvis personbilar. Av den anledningen är det svårare att hålla koll på godset och vi vet att det stjäls fler maskiner än det som syns i statistiken som efterlyst, säger utredare Fredrik Lindstedt på Larmtjänst.

Vecka 7

Immobiliserade ryska tillgångar: rådet beslutar sätta av extraordinära intäkter
Rådet har antagit ett beslut och en förordning som förtydligar skyldigheterna för värdepapperscentraler som innehar tillgångar och reserver från Rysslands centralbank som är immobiliserade till följd av EU:s restriktiva åtgärder. Beslutet är i linje med G7:s ståndpunkt och klargör förbudet mot dessa transaktioner och den rättsliga statusen för värdepapperscentralernas intäkter i samband med innehav av ryska immobiliserade tillgångar och fastställer tydliga regler för de enheter som innehar dem. Rådet beslutade särskilt att värdepappercentralersom håller mer än en miljon euro av den ryska centralbankens tillgångar måste redovisa extraordinära likvida medel som ackumuleras till följd av EU:s restriktiva åtgärder separat och även hålla motsvarande inkomster åtskilda.

Dessutom ska värdepapperscentralerna förbjudas att avyttra den resulterande nettovinsten. Beslutet banar väg för rådet att besluta om ett eventuellt fastställande av ett finansiellt bidrag till EU:s budget som tas upp på dessa nettovinster för att stödja Ukraina och dess återhämtning och återuppbyggnad i ett senare skede. Detta ekonomiska bidrag kan kanaliseras genom EU:s budget till Ukrainafaciliteten, som rådet och Europaparlamentet nådde en preliminär överenskommelse om den 6 februari 2024.

EU överväger sanktioner mot kinesiska bolag som stödjer Rysslands krigsmaskin
EU arbetar just nu på sin 13:e sanktionspaket sedan kriget bröt ut i Ukraina för två år sedan. Paketet kan vara klart senare denna månad.

– Kinesiska företag och enheter från andra tredjeländer, som är involverade i att stödja Ryssland med att kringgå sanktioner, kommer att ingå i nästa omgång av åtgärder mot Ryssland för dess krig i Ukraina, säger en av personerna till tv-kanalen.

Bloomberg skrev igår måndag att EU föreslår att tre kinesiska bolag ska erläggas med sanktioner, vilket i så fall är första gången som kinesiska fastlandsbolag straffas med sanktioner sedan krigsutbrottet. Ytterligare dussintal andra bolag kan komma att innefattas. Data från Kinas allmänna tullmyndighet som släpptes i januari visade att Kinas handel med Ryssland slog ett nytt rekord på 240 miljarder dollar under helåret 2023, rapporterar Reuters. Ryssland ska ha bland annat ha ökat sina köp av kinesiska smartphones och bilar. I januari rapporterade CNBC att Kina, Hongkong, Turkiet och Förenade Arabemiraten har blivit allt viktigare för att kanalisera viktiga komponenter till Ryssland från västländer.

Tidsbrist är största hindret för chefers krisberedskap
Den svenska chefskåren saknar rätt förutsättningar för att skapa beredskap att hantera kriser. Det visar Ledarnas nya rapport Att Leda i kris – chefers beredskap.

Några resultat ur rapporten: 50 procent av cheferna svarar att de arbetar i en samhällsviktig verksamhet. 63 procent av cheferna arbetar i en organisation som i hög eller i ganska hög utsträckning är sårbar för kriser, katastrofer och oväntade händelser. De händelser som störst andel chefer är mycket eller ganska oroade för kommer att inträffa i Sverige är: omfattande cyberangrepp via internet (69 procent), omfattande fientlig informationspåverkan och propaganda (68 procent), terroristattack (65 procent). 44 procent av cheferna instämmer i att deras organisation har en strategi för arbetet med cybersäkerhet. 26 procent av cheferna har i hög eller i ganska hög utsträckning erfarenhet av att leda i kristider. 69 procent saknar utbildning i krisledarskap. Störst hindret för att öka sin egen krisberedskap är brist på tid. 76 procent av organisationerna där cheferna är verksamma har någon typ av beredskapsplan/-er. 57 procent av de som uppger att det finns beredskapsplan/-er anser att innehållet möter organisationens behov vid en kris i hög eller i ganska hög utsträckning. 34 procent uppger att deras organisation har en process för att utvärdera och lära sig av kriser. Nästan lika många vet inte om det finns någon sådan.

Regeringens Utrikesdeklaration
Idag den 14 februari presenterade regeringen sin Utrikesdeklaration. Förutom fokus på Nato-medlemskapet, närområdet och stödet till Ukraina, konstaterade Utrikesminister Billström att en förutsättning för EU:s kapacitet att möta säkerhetshot är stärkt konkurrenskraft. Billström sa att genom företag, handel och innovationer stärker vi EU:s geopolitiska inflytande och att detta bland föranledde regeringens initiativ under ordförandeskapet att ta fram en ny långsiktig konkurrenskraftsstrategi. Enligt deklarationen finns det ett behov av att skydda strategiska intressen inom EU och detta måste ske på ett sätt som så långt som möjligt begränsar de negativa effekterna på den inre marknaden. Det gemensamma handels- och teknikrådet, TTC, är en allt viktigare plattform för transatlantisk samverkan i kritiska framtidsfrågor.

Läs hela deklarationen: Utrikesdeklarationen 2024 (Regeringen.se)

MSB stärker totalförsvaret med 5G från Ericsson
Ericssons 5G-teknik central del av Sveriges nästa generations kommunikationssystem för samhällsviktig verksamhet, Rakel G2. Nytt 5G-kärnnät ger säker och snabb uppkoppling för röstsamtal, data, bilder och video . Implementering startar 2024. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har upphandlat ett 5G-nät från Ericsson, ett så kallat kärnnät. Nätverket blir en central del av det statligt kontrollerade radionätet som nu utvecklas för verksamheter inom allmän säkerhet, räddningstjänst, och försvar, kallat Rakel G2. Med kommunikationssystemet Rakel G2 kommer polis, brandkår, akutsjukvård och försvarsmakten kunna samarbeta mer effektivt och med förbättrad överblick genom säker och snabb uppkoppling för röstsamtal, data, bilder och video.

Så kan maskin­inlärning användas i trådlös radio­kommunikation
Det behövs mer kunskap för att veta hur maskininlärning kan användas säkert och effektivt i militära system för trådlös radiokommunikation. Med rapporten Intelligent robust radiokommunikation har forskare på FOI i ett första steg sammanställt möjligheter och sårbarhet. Maskininlärning är en del av artificiell intelligens (AI) och handlar om att träna datorer med data för att de ska lära sig att lösa en uppgift och få erfarenhet. Närmare bestämt en algoritm med en uppsättning av instruktioner som ska upptäcka eller identifiera något eller skapa nya exempel.

Läs hela rapporten: Intelligent robust radiokommunikation (foi.se)

Vecka 6

Ukrainafaciliteten: rådet och parlamentet enas om ny stödmekanism för Ukraina
Rådet och parlamentet har nått en preliminär överenskommelse om att inrätta ett nytt särskilt instrument till stöd för Ukrainas återhämtning, återuppbyggnad och modernisering, och samtidigt stödja arbetet med att genomföra reformer som en del av landets väg mot anslutning till EU. Ukrainafaciliteten kommer att ha en total budget på 50 miljarder euro. Faciliteten kommer därmed att samla EU:s budgetstöd till Ukraina i ett enda instrument, som ger ett enhetligt, förutsägbart och flexibelt stöd till Ukraina för perioden 2024–2027, anpassat till de exempellösa utmaningar som det innebär att stödja ett land i krig. Ukrainafaciliteten kommer att vara uppdelad i tre pelare:

pelare I: Ukrainas regering ska utarbeta en ”Ukrainaplan” som ska fastställa landets mål i fråga om återhämtning, återuppbyggnad och modernisering och för de reformer som landet avser att genomföra som en del av sin anslutningsprocess till EU; ekonomiskt stöd i form av bidrag och lån till staten Ukraina skulle tillhandahållas på grundval av genomförandet av Ukrainaplanen, som kommer att stödjas av en uppsättning villkor och en tidsplan för utbetalningar.

pelare II: EU kommer inom investeringsramen för Ukraina att ge stöd i form av budgetgarantier och en blandning av bidrag och lån från offentliga och privata institutioner; en Ukrainagaranti är avsedd att täcka riskerna med lån, garantier, kapitalmarknadsinstrument och andra former av finansiering till stöd för facilitetens mål.

pelare III: unionens anslutningsstöd och andra stödåtgärder som hjälper Ukraina att anpassa sig till EU:s lagstiftning och genomföra strukturreformer på landets väg mot ett framtida EU-medlemskap.

Rysk ekonomi oväntat stark – krigsberoende bakom
Trots hårda sanktioner från väst går den ryska ekonomin oväntat starkt, enligt en prognos från Internationella valutafonden (IMF). Tillväxttakten i landet låg under 2023 på tre procent, vilket är bättre än något G7-land, och den starka tillväxten spås fortsätta under 2024, rapporterar Financial Times. Tillväxten förklaras delvis med att Moskvas enorma spenderande på militären har stimulerat ekonomin. Vienna Institute for International Economic Studies varnar att ekonomin är allt för beroende av militärproduktionen och att en krasch kan komma när kriget i Ukraina tar slut: ”Ju längre kriget varar desto mer beroende blir landets ekonomi av militära satsningar”, skriver institutet.

Betänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid
Den 1 februari tog landsbygdsminister Peter Kullgren emot betänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid från den särskilda utredaren Ingrid Petersson.

– Livsmedelsförsörjning är en av de viktigaste samhällsfunktionerna som alltid ska fungera, i alla lägen, i hela landet. Mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa är utredningens betänkande välkommet och kommer utgöra ett viktigt underlag för regeringens arbete med att stärka livsmedelsberedskapen, säger Peter Kullgren.

Regeringen beslutade våren 2022 att tillsätta utredningen En ny livsmedelsberedskap. Den särskilda utredaren har haft i uppdrag att föreslå en utvecklad inriktning för livsmedelsberedskapen inklusive styrmedel för näringslivets medverkan. I uppdraget ingick också att lämna förslag på åtgärder och titta på hur den pågående utvecklingen inom andra relevanta områden kan bidra till att stärka livsmedelsberedskapen.

Utredaren har nu redovisat uppdraget och föreslår flera förslag för att stärka livsmedelsberedskapen. Förslagen handlar bland annat om den enskildes ansvar, kommuners ansvar, beredskapslagring och skydd av jordbruksmark. Utredningen menar att enskilda bör ha livsmedel hemma motsvarande minst en veckas förbrukning. Utredningen föreslår också en ny lag om livsmedelsberedskap där beredskapslagring inom jordbruksområdet ingår.

Läs hela betänkandet: Livsmedelsberedskap för en ny tid (Regeringen.se)

Opinionsläget i Sverige kopplat till den yttre säkerheten
En gång per månad sammanställer Svenskt Näringsliv en översikt över opinionsläget. Vår opinionsmätning baseras på vår egen ’Basundersökning’, vars resultat är representativt för allmänheten Sverige (16+ år). På Folk och Försvars Rikskonferens uppmanade den svenska regeringen och överbefälhavaren svenskarna att förbereda sig för krig. Det har påverkat opinionen. I januari var ”krig”, tillsammans med ”brott”, det mest förekommande samtalsämnet när svenskar diskuterade politik och samhällsfrågor. Många pratade om beredskapen för krig i Sverige, men även om krigen i Ukraina och Mellanöstern. Vissa använda begreppet ”krig” i andra sammanhang, såsom gängkrig i Sverige. Andelen som anser att ”Försvarsfrågan” är en av de viktigaste politiska frågorna ökade från 10 procent i december till 18 procent i januari.

Tre av tio tycker att utvecklingen i Sverige på det hela taget mest går åt rätt håll, medan sju av tio anser att den går åt fel håll. I en följdfråga fick respondenterna ange sin uppfattning om utvecklingen i olika områden. Tryggheten, sjukvården och sammanhållningen i samhället anses utvecklas mest negativt. Miljön och infrastrukturen anses utvecklas minst negativt. Synen på hur regeringen gör sitt jobb förbättras något för andra månaden i rad. För första gången finns det bland väljarna i var och ett av de fyra Tidöpartierna fler som tycker att regeringen gör ett bra jobb än ett dåligt jobb.

Rysslands anfallskrig mot UkrainaSäkerhet
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist