Svenskt Näringsliv logoSvenskt Näringsliv logo
LogoLogo
LogoLogo
NYHET1 oktober 2021

Rapport: Elever på landsbygden har sämre studieresultat

Elever på landsbygden och mindre orter underpresterar, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Skillnaden mellan storstad och landsbygd är så stor att den motsvarar 1–2 skolårs inlärning i ämnena matematik och naturkunskap.

Magnus Wallerå, chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, och skolminister Anna Ekström (S) debatterade kunskapsglappet mellan landsbygd och större städer.

Rapporten utgår från resultaten i så kallade TIMSS-undersökningar, en slags nationella prov för elever som går i åttonde klass. Slutsatsen i rapporten är att det finns ett stort glapp mellan landsbygd och större städer.

Enligt rapporten får elever i storstads- och förortsskolor 11 poäng högre på TIMSS-proven än elever i skolor i övriga städer. För elever i skolor på landsbygden och i mindre orter är prestationen ännu svagare – 22 poäng sämre jämfört med elever i storstads- och förortsskolor.

– Det största problemet är att kunskapsnivån på landsbygden och mindre orter är så låg. Vi bör fokusera mer på det i debatten om skolan. Nu fokuserar vi för mycket på system och friskolor, sade skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren under ett seminarium då rapporten diskuterades.

Skolan viktig på mindre orter

För Svenskt Näringsliv är det angeläget att lyfta hur viktig skolan är på mindre orter runt omkring i landet.

– Det finns många stora företag i små kommuner. Möjligheten att rekrytera kompetens är den största utmaningen för de företagen. Då måste den lokala skolan vara bra. Om skolan är dålig så är det inte bara dåligt för eleverna, utan det sänker direkt möjligheten för företagen att få fler medarbetare att flytta till orten. Om det är en sak som spelar stor roll för var man ska bosätta sig så är det hur bra skolan är, sade Magnus Wallerå, chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

I rapporten diskuteras också orsakerna till de stora skillnaderna mellan stad och landsbygd. Mer mobbning i mindre kommuner kan vara en förklaring, mindre trygghet och mindre tydlighet i matematikundervisningen två andra. Elevers förväntningar på sig själva är också mycket lägre på landsbygden och i mindre orter jämfört med i storstadsområden.

– Rent generellt krävs ett starkare ledarskap och mer fokus på kunskap och disciplin. Det är inte en massa nya saker som krävs, utan ganska basala saker för att skolan ska fungera väl. Jag vill även se en viss översyn av styrdokumenten så att man kan skapa en mer disciplinerad skolmiljö och minska mobbningen, sade Gabriel Heller Sahlgren.

Helena Holmlund, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, lyfte behovet av fler behöriga lärare – kompetensförsörjningen vad gäller lärare i små kommuner brister – och bättre stöd för mindre kommuner:

– Det är svårt att driva skola i en liten kommun. Man kan inte bygga upp samma stödfunktioner som i en större kommun, sade hon. 

Att höja förväntningarna på elever är central för att vända utvecklingen, menade flera under seminariet. Skolan kan i mindre mån påverka föräldrars förväntan på sina barn, men läraren har stor betydelse för att höja ribban för eleverna. För höga förväntningar kan stjälpa, men Gabriel Heller Sahlgren menar ändå att forskningen visar att det i de allra flesta fall är något bra:

– Det är klart att en lärare inte medvetet säger att förväntningarna på en elev är låga, men omedvetet kan man göra det. Man måste som lärare tänka på vad man gör och säger. Risken finns att man ställer fler frågor till dem med hög potential och låter dem svara på fler frågor, sade han.

Magnus Wallerå håller med:

– Om elever har låga förväntningar på sig själv, och föräldrarna har för låga förväntningar på sina barn och lärarna på sina elever så får vi en cocktail för dåliga skolresultat, sade han.

Kritiserade marknadsstyrningen

Skolminister Anna Ekström (S) passade under debatten på att kritisera vad hon kallar marknadsstyrningen av skolan och menade att huvudproblemet är att dagens skola inte ger alla lika stora chanser. Hon hänvisade till Finlands goda resultat:

– Ett av många skäl till skolframgångarna i Finland är att det där finns högre förväntan vad gäller kunskap och bildning. Det anses vara något fint och något värt att kämpa för, sade hon.

Magnus Wallerå anser att det är i många socialdemokratiskt styrda kommuner som problemen är störst. Det är inget fel på det fria skolvalet.

– Resultaten är ofta sämst där elever och föräldrar bara har en skola att välja på. Det är de eleverna man sviker om vi inte kommer till rätta med de dåliga resultaten, sade han. 

Fredrik Malm, skolpolitisk talesperson för Liberalerna, lyfte likt flera andra under seminariedebatten behovet av behöriga lärare, men även bättre arbetsmiljö och studiero samt högre löner till lärare.

Kritiken mot det fria skolvalet gav han inte mycket för:

– Det är inte vi som ska sortera – utan det är elever och föräldrar som väljer. Jag är en stor anhängare av att behålla rätten att välja, sade han.

Se seminariet

Grundskolan och fritidshemmetKompetensutvecklingSamverkan mellan utbildning och näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist