NYHET4 oktober 2023

Så lyfter Danmark elevernas teknik- och mattekunskaper

Sverige saknar en samhällsstrategi för att lyfta teknik- och matematikämnen. Flera andra länder, som Danmark, Nederländerna och Australien kan ge Sverige viktiga lärdomar.

Experterna Brigid Freeman, Gustav Blix och Mia Bernhardsen.Foto: Stefan Tell, Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB och AP Photo, POLFOTO, Stine Bidstrup.

Svenska elever tappar i förhållande till andra länder inom de så kallade STEM-ämnen (Science, Technology, Engineering, Mathematics). Fritt översatt till svenska betyder det att många elever idag saknar vitala kunskaper i de ämnen som bygger Sverige, så som teknik och matematik.

– Andra länder anser att STEM-kompetenser är så samhällskritiska att det krävs en samlad strategi för det, något Sverige saknar, sa Mia Bernhardsen, chef för avdelningen för näringslivets kompetensförsörjning, på Näringslivets skolforums seminarium Så hindrar vi att STEM-strategin blir en papperstiger.

Mia Bernhardsen, chef för avdelningen för näringslivets kompetensförsörjning.
Foto: Stefan Tell

Undersökningar, som Svenskt Näringsliv och Näringslivets skolforum tidigare har presenterat, visar att skillnaderna är stora bland svenska elever. Till exempel när det gäller matematik-kunskaper.

Många landsortskommuner halkar efter, liksom elever med utländsk bakgrund.

För att vända trenden krävs det både breddsatsningar i ämnena och åtgärder som ger talangerna motivation att utvecklas. Vissa länder har lyckats mycket bättre än Sverige:

– Singapore har väsentligt många fler högpresterande elever inom matematik än Sverige. Hälften av eleverna är högpresterande i matematik, i Sverige är det bara fem procent, säger Gustav Blix, policyexpert inom kompetensförsörjning.

Många involverade

Men medan Sverige hittills saknar en samlad strategi har Danmark en STEM-strategi sedan flera år. Dorte Salomonsen är talang- och utvecklingschef för den danska STEM-verksamheten Astra och har flera rekommendationer till Sverige.

För det första måste regeringen involvera flera intressenter när strategin tas fram:

– Ha en bred grupp av organisationer involverade, från näringslivet och utbildningsväsendet, som formerar strategin. Resultaten blir bättre. Genom att involvera alla intressenter i framtagandet så får du också med dem som sedan ska se till att den lever. Det tar tid, men det ger enligt vår erfarenhet så många fördelar, säger Dorte Salomonsen.

Gustav Blix, policyexpert inom kompetensförsörjning.
Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

Beatrice Boots, direktör på Nederländernas nationella STEM-plattform, samt styrelseordförande för EU STEM Coalition, håller med om vikten av att involvera flera aktörer i arbetet:

– I vår plattform i Europa har vi jobbat med Trippelhelix. Det handlar om företag, myndigheter och utbildningsväsendet, från förskola upp till högre utbildning. Om du involverar alla dessa personer så får du en bra policy, sa hon på seminariet. (Trippelhelix är en samarbetsform där aktörer från näringsliv, akademi och offentlig sektor samverkar.)

”Naturvetenskapens ABC”

För det andra har Danmark låtit en grupp av landets främsta forskare ta fram en ”Naturvetenskapens ABC” med de tio viktigaste kunskaperna och insikterna som alla unga danska elever behöver känna till. De presenteras så att eleverna får en så kallad progression, det vill säga en möjlighet att steg för steg bygga sina kunskaper och färdigheter inom ämnet.

– Det handlar om att ge en tydlig vägledning för hur eleverna ska uppnå vissa utvecklingssteg, de får nya byggstenar att stå på för att klara nästa nivå. Lärare är inkluderade i det här arbetet och det finns skolmaterial för alla tio insikter, sa Dorte Salomonsen.

För det tredje betonar hon att STEM-strategin ständigt måste utvecklas och utvärderas.

– Det är en process som man jobbar med hela tiden. Vi ser nu att en del problem som vi löste i första strategin har skapat nya problem, sa hon.

Sverige sticker ut

Brigid Freeman är forskare inom utbildningspolitik på University of Melbourne och på National Institute of Educational Planning and Administration, New Delhi. Hon menar att Sverige måste hitta en STEM-strategi anpassad för Sverige, bland annat i vårt decentraliserade skolväsende (med kommuner som huvudmän).

Brigid Freeman är forskare inom utbildningspolitik.

– Viktigast av allt när man tar fram en policy är att hitta lösningar som är anpassade till kontexten. En svensk STEM-strategi måste möta svenska utmaningar och skapa möjligheter för Sverige. Det finns länder med decentraliserade skolväsenden som har STEM-strategier, säger hon.

Hon fascineras över Sveriges fokus på matematik och ingenjörer.

– Det som slår mig när jag granskar Sverige är att det finns ett explicit fokus på matematik och ingenjörer på bekostnad av andra saker, säger hon.

– Jag misstänker att fokuset på matematik reflekterar den PISA-chock ni haft och min gissning är att fokuset på ingenjörer är en del av den svenska stolta ingenjörs-traditionen. Andra länder har fokuserat mer brett.

Statssekreteraren: En samlad strategi senast 2025

Hon har också tagit del av de demografiska utmaningarna i Sverige – som vi delar med stora delar av västvärlden – som bland annat har fört med sig att elever i utanförskapsområden halkar efter och att flickor har bättre skolresultat än pojkar.

– En STEM-policy och individuella STEM-projekt kan adressera en del av de demografiska förändringar som kan uppstå i ett avancerat utbildningssystem. Det kan också vara läge att göra en del genomgripande förändringar i skolsystemet för att komma till rätta med de demografiska utmaningarna, säger hon.

Regeringen har inlett arbetet med en samlad svensk STEM-strategi. Arbetet tar sin utgångspunkt i det partierna har kommit överens om i Tidöavtalet:

– Det är dåligt att ge er hårda besked som man sen får backa från. Men jag hoppas att vi har en STEM-strategi under 2024 eller senast 2025, säger Maria Nilsson, statssekreterare på Utbildningsdepartementet.

Hon listar en rad andra förslag som finns med i höstbudgeten och som regeringen hoppas ska leda till att fler ungdomar läser teknik- och ingenjörsyrken, men också vässar utbildningarna på universitet och högskola.

Det handlar bland annat om satsningar för att permanent bygga ut civilingenjörsutbildningarna vid Uppsala universitet, Lunds universitet och Chalmers Tekniska Högskola samt en höjning av ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Det kan till exempel leda till att de lärarledda timmarna på ingenjörsutbildningarna och andra utbildningar inom naturvetenskap, teknik och farmakologi blir fler.

Tekniksprånget får också mer pengar, en satsning görs på ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan samt på skolutvecklingsprogrammet Naturvetenskap och teknik för alla (NTA).

– Om vi inte klarar att öka kvaliteten i matematikundervisning, och elevers förmåga att ta till sig det i undervisningen, så kan det på sikt få negativa effekter på svensk konkurrenskraft, säger Maria Nilsson.

GymnasieskolanGrundskolan och fritidshemmetHögskolan
Skriven avHenrik Svidén
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist