Dags att ta tag i momsproblemen för bostadssektorn
I reformförslag som presenteras i Svenskt Näringslivs rapport Ett utmanat Sverige – Arbetskraft utan bostäder föreslås att bostadsmarknaden förs in i momssystemet.
Momsproblemen för bostadssektorn och vilka effekter den får diskuteras inte alls i bostadsdebatten. Idag medför den dolda momsen en höjd kostnad, komplexitet och regelkrångel som försvårar vid förändring av lokaler.
Idag är uthyrning av bostäder undantaget från moms man brukar felaktigt säga ”momsfritt”. Momsfritt är inte fritt från moms utan är belastat med dold moms. Dold moms uppstår när den som hyr ut bostäder inte kan göra momsavdrag på kostnader som byggnation, investeringar, drift och underhåll och kostnaderna kan därför bli upp till 25 % dyrare. Om man både bor och driver företag i en bostad kan den dolda momsen bli momsad igen och dold dubbelbeskattning uppkomma vilket strider mot hela tanken med ett momssystem.
Dessa momsproblem diskuteras inte alls. Inte heller diskuteras de orimligt krångliga momsreglerna för hela fastighetssektorn. Vissa tjänster är momsbelagda och andra är det inte. I momslagen finns undantag t.ex. för hyresrätter och bostadsrätter. Däremot är det moms på hotellrum och parkering. Dessutom finns en frivillig skattskyldighet när man hyr ut kontor eller andra verksamhetslokaler. I samband med flyktingkrisen uppmärksammades problem när fastighetsägare ville omvandla tomma lokaler till ankomstboenden men detta blev för många i praktiken omöjligt på grund av momsen.
Momsbeläggningen av bostadsmarknaden kan genomföras så att den blir statsfinansiellt neutral. En momsreform inom bostadssektorn skulle göra att regelbördan minskar, effektivitetsvinster uppstår och flexibiliteten ökar i utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet. Dessa effekter bidrar till ökat utbud och kan på sikt ha en viss hyressänkande effekt.
Den svenska momsbasen är 52 % av en ideal bas och nästan halva består av undantag (40 %) och reducerade skattesatser (8 %). Diskussionen får inte bara handla om hög eller låg moms utan måste breddas till att även diskutera den dolda momsen som undantagen medför (se Momsens skattebas och skattesatser).
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
