Dags att ta tag i momsproblemen för bostadssektorn
I reformförslag som presenteras i Svenskt Näringslivs rapport Ett utmanat Sverige – Arbetskraft utan bostäder föreslås att bostadsmarknaden förs in i momssystemet.
Momsproblemen för bostadssektorn och vilka effekter den får diskuteras inte alls i bostadsdebatten. Idag medför den dolda momsen en höjd kostnad, komplexitet och regelkrångel som försvårar vid förändring av lokaler.
Idag är uthyrning av bostäder undantaget från moms man brukar felaktigt säga ”momsfritt”. Momsfritt är inte fritt från moms utan är belastat med dold moms. Dold moms uppstår när den som hyr ut bostäder inte kan göra momsavdrag på kostnader som byggnation, investeringar, drift och underhåll och kostnaderna kan därför bli upp till 25 % dyrare. Om man både bor och driver företag i en bostad kan den dolda momsen bli momsad igen och dold dubbelbeskattning uppkomma vilket strider mot hela tanken med ett momssystem.
Dessa momsproblem diskuteras inte alls. Inte heller diskuteras de orimligt krångliga momsreglerna för hela fastighetssektorn. Vissa tjänster är momsbelagda och andra är det inte. I momslagen finns undantag t.ex. för hyresrätter och bostadsrätter. Däremot är det moms på hotellrum och parkering. Dessutom finns en frivillig skattskyldighet när man hyr ut kontor eller andra verksamhetslokaler. I samband med flyktingkrisen uppmärksammades problem när fastighetsägare ville omvandla tomma lokaler till ankomstboenden men detta blev för många i praktiken omöjligt på grund av momsen.
Momsbeläggningen av bostadsmarknaden kan genomföras så att den blir statsfinansiellt neutral. En momsreform inom bostadssektorn skulle göra att regelbördan minskar, effektivitetsvinster uppstår och flexibiliteten ökar i utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet. Dessa effekter bidrar till ökat utbud och kan på sikt ha en viss hyressänkande effekt.
Den svenska momsbasen är 52 % av en ideal bas och nästan halva består av undantag (40 %) och reducerade skattesatser (8 %). Diskussionen får inte bara handla om hög eller låg moms utan måste breddas till att även diskutera den dolda momsen som undantagen medför (se Momsens skattebas och skattesatser).
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
