Dags att ta tag i momsproblemen för bostadssektorn
I reformförslag som presenteras i Svenskt Näringslivs rapport Ett utmanat Sverige – Arbetskraft utan bostäder föreslås att bostadsmarknaden förs in i momssystemet.
Momsproblemen för bostadssektorn och vilka effekter den får diskuteras inte alls i bostadsdebatten. Idag medför den dolda momsen en höjd kostnad, komplexitet och regelkrångel som försvårar vid förändring av lokaler.
Idag är uthyrning av bostäder undantaget från moms man brukar felaktigt säga ”momsfritt”. Momsfritt är inte fritt från moms utan är belastat med dold moms. Dold moms uppstår när den som hyr ut bostäder inte kan göra momsavdrag på kostnader som byggnation, investeringar, drift och underhåll och kostnaderna kan därför bli upp till 25 % dyrare. Om man både bor och driver företag i en bostad kan den dolda momsen bli momsad igen och dold dubbelbeskattning uppkomma vilket strider mot hela tanken med ett momssystem.
Dessa momsproblem diskuteras inte alls. Inte heller diskuteras de orimligt krångliga momsreglerna för hela fastighetssektorn. Vissa tjänster är momsbelagda och andra är det inte. I momslagen finns undantag t.ex. för hyresrätter och bostadsrätter. Däremot är det moms på hotellrum och parkering. Dessutom finns en frivillig skattskyldighet när man hyr ut kontor eller andra verksamhetslokaler. I samband med flyktingkrisen uppmärksammades problem när fastighetsägare ville omvandla tomma lokaler till ankomstboenden men detta blev för många i praktiken omöjligt på grund av momsen.
Momsbeläggningen av bostadsmarknaden kan genomföras så att den blir statsfinansiellt neutral. En momsreform inom bostadssektorn skulle göra att regelbördan minskar, effektivitetsvinster uppstår och flexibiliteten ökar i utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet. Dessa effekter bidrar till ökat utbud och kan på sikt ha en viss hyressänkande effekt.
Den svenska momsbasen är 52 % av en ideal bas och nästan halva består av undantag (40 %) och reducerade skattesatser (8 %). Diskussionen får inte bara handla om hög eller låg moms utan måste breddas till att även diskutera den dolda momsen som undantagen medför (se Momsens skattebas och skattesatser).
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...