Dags att ta tag i momsproblemen för bostadssektorn
I reformförslag som presenteras i Svenskt Näringslivs rapport Ett utmanat Sverige – Arbetskraft utan bostäder föreslås att bostadsmarknaden förs in i momssystemet.
Momsproblemen för bostadssektorn och vilka effekter den får diskuteras inte alls i bostadsdebatten. Idag medför den dolda momsen en höjd kostnad, komplexitet och regelkrångel som försvårar vid förändring av lokaler.
Idag är uthyrning av bostäder undantaget från moms man brukar felaktigt säga ”momsfritt”. Momsfritt är inte fritt från moms utan är belastat med dold moms. Dold moms uppstår när den som hyr ut bostäder inte kan göra momsavdrag på kostnader som byggnation, investeringar, drift och underhåll och kostnaderna kan därför bli upp till 25 % dyrare. Om man både bor och driver företag i en bostad kan den dolda momsen bli momsad igen och dold dubbelbeskattning uppkomma vilket strider mot hela tanken med ett momssystem.
Dessa momsproblem diskuteras inte alls. Inte heller diskuteras de orimligt krångliga momsreglerna för hela fastighetssektorn. Vissa tjänster är momsbelagda och andra är det inte. I momslagen finns undantag t.ex. för hyresrätter och bostadsrätter. Däremot är det moms på hotellrum och parkering. Dessutom finns en frivillig skattskyldighet när man hyr ut kontor eller andra verksamhetslokaler. I samband med flyktingkrisen uppmärksammades problem när fastighetsägare ville omvandla tomma lokaler till ankomstboenden men detta blev för många i praktiken omöjligt på grund av momsen.
Momsbeläggningen av bostadsmarknaden kan genomföras så att den blir statsfinansiellt neutral. En momsreform inom bostadssektorn skulle göra att regelbördan minskar, effektivitetsvinster uppstår och flexibiliteten ökar i utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet. Dessa effekter bidrar till ökat utbud och kan på sikt ha en viss hyressänkande effekt.
Den svenska momsbasen är 52 % av en ideal bas och nästan halva består av undantag (40 %) och reducerade skattesatser (8 %). Diskussionen får inte bara handla om hög eller låg moms utan måste breddas till att även diskutera den dolda momsen som undantagen medför (se Momsens skattebas och skattesatser).
EU:s DAC-recast: En välkommen men alltför försiktig reform
Den 24 juni presenterade EU-kommissionen sitt länge väntade förslag på en fullständig omarbetning av DAC-direktivet – det regelverk som styr informationsutbytet i skattefrågor inom unionen. Förslaget utlovar förenkling och minskad administrativ börda. Men räcker det? Svaret, för den som följt debatt...
Tax Omnibus – välkomna förenklingar, men kommer medlemsstaterna leverera?
Som utlovat presenterade EU-kommissionen den 24 juni sin Tax Omnibus – ett omfattande paket med förslag till förenklingar på skatteområdet. Förslaget markerar ett välkommet fokusskifte i EU:s skattepolitik. Samma dag presenterades även ett förslag till omarbetning av DAC-direktivet, det sk DAC-recas...
Skattefrågor till Mathias Tegnér
Nytt avsnitt av podden Skattefrågan som gästas av riksdagsledamoten Mathias Tegnér från Tyresö. I podden berättar han om sin bok Världens mest framgångsrika land från 2022 där han skriver om politik som främjar tillväxt och innovationer - både i ett historiskt perspektiv och framåtblickande. I riksd...
Ett viktigt steg mot modernare avdragsregler för sponsring

Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss om utvidgad avdragsrätt för sponsring. Det är välkommet att de synpunkter som under lång tid framförts från näringslivet nu har fått stort genomslag i lagstiftningsarbetet.
Zero VAT - a prescription for healthcare, social care & education
In the report “High VAT Rates and Exemptions for Welfare Services – A Toxic Cocktail”, we propose changes and improvements aimed at creating a simpler, more transparent and more logical VAT framework that supports the development of welfare services.
Sverige tar ett steg mot ett mer konkurrenskraftigt FoU-klimat

Regeringens lagrådsremiss om skatteincitament för forskning och utveckling innehåller flera välkomna förslag rörande FoU-avdraget och expertskatten. För att förslagen ska få full effekt krävs dock att Skatteverkets och domstolarnas tillämpning präglas av ett mer näringslivsorienterat och dynamiskt ...
