Dags att ta tag i momsproblemen för bostadssektorn
I reformförslag som presenteras i Svenskt Näringslivs rapport Ett utmanat Sverige – Arbetskraft utan bostäder föreslås att bostadsmarknaden förs in i momssystemet.
Momsproblemen för bostadssektorn och vilka effekter den får diskuteras inte alls i bostadsdebatten. Idag medför den dolda momsen en höjd kostnad, komplexitet och regelkrångel som försvårar vid förändring av lokaler.
Idag är uthyrning av bostäder undantaget från moms man brukar felaktigt säga ”momsfritt”. Momsfritt är inte fritt från moms utan är belastat med dold moms. Dold moms uppstår när den som hyr ut bostäder inte kan göra momsavdrag på kostnader som byggnation, investeringar, drift och underhåll och kostnaderna kan därför bli upp till 25 % dyrare. Om man både bor och driver företag i en bostad kan den dolda momsen bli momsad igen och dold dubbelbeskattning uppkomma vilket strider mot hela tanken med ett momssystem.
Dessa momsproblem diskuteras inte alls. Inte heller diskuteras de orimligt krångliga momsreglerna för hela fastighetssektorn. Vissa tjänster är momsbelagda och andra är det inte. I momslagen finns undantag t.ex. för hyresrätter och bostadsrätter. Däremot är det moms på hotellrum och parkering. Dessutom finns en frivillig skattskyldighet när man hyr ut kontor eller andra verksamhetslokaler. I samband med flyktingkrisen uppmärksammades problem när fastighetsägare ville omvandla tomma lokaler till ankomstboenden men detta blev för många i praktiken omöjligt på grund av momsen.
Momsbeläggningen av bostadsmarknaden kan genomföras så att den blir statsfinansiellt neutral. En momsreform inom bostadssektorn skulle göra att regelbördan minskar, effektivitetsvinster uppstår och flexibiliteten ökar i utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet. Dessa effekter bidrar till ökat utbud och kan på sikt ha en viss hyressänkande effekt.
Den svenska momsbasen är 52 % av en ideal bas och nästan halva består av undantag (40 %) och reducerade skattesatser (8 %). Diskussionen får inte bara handla om hög eller låg moms utan måste breddas till att även diskutera den dolda momsen som undantagen medför (se Momsens skattebas och skattesatser).
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn...
Franska ”löntagarfonder”

Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
