Att avse att göra eller att faktiskt göra - det skatterättsliga företrädaransvaret
I finansplanen för budgetpropositionen 2024 står att regeringen avser att återkomma med förslag om förändringar i reglerna för det skatterättsliga företrädaransvaret, något sådant förslag har dock ännu inte kommit. Men vi utgår naturligtvis från att ett sådant förslag kommer komma inom kort och att man då även tagit i beaktande de konkreta ändringsförslag som lämnats av bland annat Svenskt Näringsliv i remisshantering av SOU 2020:60.
I mer än ett decennium har Svenskt Näringsliv lyft fram allvarliga brister gällande det skatterättsliga företrädaransvaret. Vi ser nu fram emot att regeringen går från att avse att komma med förslag till förändringar i reglerna till att faktiskt komma med sådana förslag. Svenskt Näringsliv har återigen låtit göra en uppföljning, 2024 års kartläggning, av hur reglerna tillämpas i underinstanserna som visar att behovet av reformering alltjämt är angeläget.
Vi har flera gånger här på bloggen tagit upp problematiken med det skatterättsliga företrädaransvaret och den kritik som riktats mot regelsystemet; att det är konkursdrivande, har tillämpats alltför mekaniskt och schablonmässigt, samt att det i praktiken inte görs någon subjektiv bedömning trots lagtextens krav på uppsåt eller grov oaktsamhet.
Som en uppföljning av tidigare rapporter, (se lista nedan) har Svenskt Näringsliv låtit fortsätta uppföljningen av hur reglerna tillämpas i underinstanserna. I 2024 års kartläggning har man gått igenom 573 domar från förvaltningsrätt och kammarrätt som meddelats under perioden 1 november 2021 till den 31 mars 2024.
2024 års kartläggning visar på samma mönster som i tidigare kartläggningar, det vill säga att Skatteverket vinner framgång i domstolarna i princip i samtliga fall. Av 573 domarna påfördes företrädaransvar i 569 fall, det vill säga en bifallsprocent på 99,3 procent. I endast fyra fall har ansökan om företrädaransvar helt avslagits på grund av det subjektiva rekvisiten inte är uppfyllda. Det är naturligtvis svårt att dra några generella slutsatser av dessa fyra domar men i rapporten konstateras att domarna ger uttryck för att det ska röra sig om mycket speciella subjektiva omständigheter, alternativ objektiva omständigheter, för att företrädaransvar inte ska dömas ut,
Den aktuella kartläggningen visar att behovet av en justerad lagstiftning är lika angelägen som tidigare eftersom den rättspraxis domstolarna upprätthåller närmast måste uppfattas som att företrädaransvaret snarast är strikt och att de subjektiva rekvisiten, uppsåt respektive grov oaktsamhet, prövas utifrån objektiva omständigheter innebärande att mycket liten, om ens någon, hänsyn tas till omständigheterna i det enskilda fallet.
Tidigare rapporter i ämnet
· Skatterättsligt företrädaransvar – fiskal gräddfil utan legitimitet (2013)
· Det skatterättsliga företrädaransvaret – tillämpning i underinstanserna (2019)
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...