Förslaget till förändrade underskottsregler - för sent och för lite

Ägarförändringar i företag är centralt för utvecklingen av det svenska näringslivet. Detta gäller inte minst för företag med underskott. Exempelvis uppstår det ofta betydande underskott i nystartade företag och i företag som gör expansiva satsningar – det dröjer nämligen i regel en tid innan investeringar genererar överskott. I sådana situationer kan möjligheten att få in kapital från nya ägare vara avgörande för företagets framtid. I tider av kriser accentueras förstås dessa behov.

De avdragsbegränsningsregler för underskott som aktualiseras vid ägarförändringar minskar mycket påtagligt möjligheterna till ägarförändringar och kapitalförsörjning. Regelverket har därtill påtagliga brister. Här kan tilläggas att Lagrådet redan för 20 år sedan fann att spärreglerna inte uppfyllde rimliga krav på måluppfyllnad, rättssäkerhet och en i praktiken hanterlig rätts­tillämpning. Regel­verket har sedan dess varit föremål för ett otal tvister och ändringar – ändringar som i betydande omfattning gjort systemet än krångligare.

Så sent som 2021 skedde de senaste förändringarna. Sverige fick då dubbla avdragsbegränsningssystem; det sedan tidigare gällande schablonbaserade regelverket kompletterades med ett bestående av subjektiva rekvisit. Kritiken mot tillskapande av ett regelverk med två parallella system var hård. Näringslivets Skattedelegation (NSD) lyfte i anslutning till detta, i sitt remissvar till Finansdepartementet, fram behovet av att låta en utredning grundligt se över regelverket rörande rätten till avdrag för underskott.

När regeringen i budgetpropositionen för 2024, under rubriken Fler företag ska starta och växa i Sverige, angav att reglerna om underskott vid ägarförändring inom bolagsbeskattningen behöver förenklas så mottogs det av ovanstående skäl mycket tacksamt.

Igår presenterade regeringen egna förslag till förenklingar och förbättringar. Sammantaget ett välkommet paket, men förslagen är allt för begränsade för att lösa de grundläggande och allvarliga problemen.

Det är olyckligt att regeringen inte tagit till vara på de idéer som har förts fram. Noteras kan dock att ett antal av förslagen synes ha sin grund i en promemoria ingiven av Skatteverket 2010. Idéer till mer genomgripande förändringar som kan underlätta för en mer påtaglig tillväxt har bl.a. presenterats av Stig von Bahr och Sven-Olof Lodin i artikeln Förlustavdragsbegränsningen vid ägarbyten hindrar överlevnaden för många lovande företag (se referens nedan). Se även tidigare blogginlägg här. Spår av tankar av det slaget saknas dock helt i regeringens förslag.

Nu får de av regeringen presenterade förslagen i ett första steg analyseras av remissinstanserna för att sedan, efter beaktande av synpunkter, sannolikt bli till en proposition och därefter till en lagstiftning som något kan förenkla och förbättra för företag. Men det påtagliga behovet av en sådan grundlig utredning som NSD efterfrågat kommer kvarstå.

Se vidare dessa – än idag – läsvärda artiklar:

· Varför obegränsade förlustavdrag? – Varför inte! Niclas Virin, Svensk Skattetidning nr 10/2008.

· Förlustavdragsbegränsningen vid ägarbyten hindrar överlevnaden för många lovande företag. Sven-Olof Lodin och Stig von Bahr, Svensk Skattetidning nr 2/2010.