Förslaget till förändrade underskottsregler - för sent och för lite
Ägarförändringar i företag är centralt för utvecklingen av det svenska näringslivet. Detta gäller inte minst för företag med underskott. Exempelvis uppstår det ofta betydande underskott i nystartade företag och i företag som gör expansiva satsningar – det dröjer nämligen i regel en tid innan investeringar genererar överskott. I sådana situationer kan möjligheten att få in kapital från nya ägare vara avgörande för företagets framtid. I tider av kriser accentueras förstås dessa behov.
De avdragsbegränsningsregler för underskott som aktualiseras vid ägarförändringar minskar mycket påtagligt möjligheterna till ägarförändringar och kapitalförsörjning. Regelverket har därtill påtagliga brister. Här kan tilläggas att Lagrådet redan för 20 år sedan fann att spärreglerna inte uppfyllde rimliga krav på måluppfyllnad, rättssäkerhet och en i praktiken hanterlig rättstillämpning. Regelverket har sedan dess varit föremål för ett otal tvister och ändringar – ändringar som i betydande omfattning gjort systemet än krångligare.
Så sent som 2021 skedde de senaste förändringarna. Sverige fick då dubbla avdragsbegränsningssystem; det sedan tidigare gällande schablonbaserade regelverket kompletterades med ett bestående av subjektiva rekvisit. Kritiken mot tillskapande av ett regelverk med två parallella system var hård. Näringslivets Skattedelegation (NSD) lyfte i anslutning till detta, i sitt remissvar till Finansdepartementet, fram behovet av att låta en utredning grundligt se över regelverket rörande rätten till avdrag för underskott.
När regeringen i budgetpropositionen för 2024, under rubriken Fler företag ska starta och växa i Sverige, angav att reglerna om underskott vid ägarförändring inom bolagsbeskattningen behöver förenklas så mottogs det av ovanstående skäl mycket tacksamt.
Igår presenterade regeringen egna förslag till förenklingar och förbättringar. Sammantaget ett välkommet paket, men förslagen är allt för begränsade för att lösa de grundläggande och allvarliga problemen.
Det är olyckligt att regeringen inte tagit till vara på de idéer som har förts fram. Noteras kan dock att ett antal av förslagen synes ha sin grund i en promemoria ingiven av Skatteverket 2010. Idéer till mer genomgripande förändringar som kan underlätta för en mer påtaglig tillväxt har bl.a. presenterats av Stig von Bahr och Sven-Olof Lodin i artikeln Förlustavdragsbegränsningen vid ägarbyten hindrar överlevnaden för många lovande företag (se referens nedan). Se även tidigare blogginlägg här. Spår av tankar av det slaget saknas dock helt i regeringens förslag.
Nu får de av regeringen presenterade förslagen i ett första steg analyseras av remissinstanserna för att sedan, efter beaktande av synpunkter, sannolikt bli till en proposition och därefter till en lagstiftning som något kan förenkla och förbättra för företag. Men det påtagliga behovet av en sådan grundlig utredning som NSD efterfrågat kommer kvarstå.
Se vidare dessa – än idag – läsvärda artiklar:
· Varför obegränsade förlustavdrag? – Varför inte! Niclas Virin, Svensk Skattetidning nr 10/2008.
· Förlustavdragsbegränsningen vid ägarbyten hindrar överlevnaden för många lovande företag. Sven-Olof Lodin och Stig von Bahr, Svensk Skattetidning nr 2/2010.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...