Tänk efter före
Regeringen backar i fråga om förslaget att slopa taket för resolutionsreserven och den aviserade avgiftshöjningen från 0,09 till 0,125 % av garanterade insättningar tidsbegränsas till år 2018. Samtidigt meddelar finansministern att en bankskatt beräknas finnas på plats 2019. Även om det är bra att man frångår tanken på en ständigt växande reserv, är beskedet knappast ett tydliggörande av gränsen för vad som är avgifter motiverade av stabilitetsskäl och rent skatteuttag . Klart är dock att bankernas kostnader kommer att öka väsentligt framöver och att bördan i slutändan riskerar att vältras över på konsumenter och företag genom höjda priser.
Som skäl för beslutet att behålla taket för resolutionsreserven anges den remisskritik som framkommit från framför allt tillsynsmyndigheterna på finansmarknadsområdet – Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden. Alla tre myndigheter var rörande ense om att ett oändligt avgiftsuttag utan koppling till risksituationen i de enskilda instituten inte var en särskilt lyckad idé.
Det är svårt att undvika att ställa sig frågan om det inte hade varit klokt av Finansdepartementet att stämma av regelförändringarna med expertmyndigheterna på ett tidigare stadium? Frågan om resolutionsregelverkets utformning var dessutom helt nyligen föremål för flera års gediget utredningsarbete av Finanskriskommittén. Det torde knappast ha rått någon brist på material och bollplanksyta att använda sig av vid utformningen av förslaget. De synpunkter som framkom i remissrundan kan i alla fall knappast ha varit överraskande.
Ogenomtänkta förslag som – om de genomfördes – skulle medföra allvarliga konsekvenser för att bedriva verksamhet i Sverige skapar osäkerhet och skadar förtroendet för Sverige som stabilt investeringsland med ett väl sammanhängande och ett väl utformat regelverk. Oavsett om eller i vilken utsträckning förslagen genomförs. Den skada som förslaget till ändrat resolutionsregelverk gjort för näringslivsklimatet hade kunnat undvikas om beredningsprocessen gett rimlig tid och utrymme för eftertanke.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...