Tänk efter före
Regeringen backar i fråga om förslaget att slopa taket för resolutionsreserven och den aviserade avgiftshöjningen från 0,09 till 0,125 % av garanterade insättningar tidsbegränsas till år 2018. Samtidigt meddelar finansministern att en bankskatt beräknas finnas på plats 2019. Även om det är bra att man frångår tanken på en ständigt växande reserv, är beskedet knappast ett tydliggörande av gränsen för vad som är avgifter motiverade av stabilitetsskäl och rent skatteuttag . Klart är dock att bankernas kostnader kommer att öka väsentligt framöver och att bördan i slutändan riskerar att vältras över på konsumenter och företag genom höjda priser.
Som skäl för beslutet att behålla taket för resolutionsreserven anges den remisskritik som framkommit från framför allt tillsynsmyndigheterna på finansmarknadsområdet – Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden. Alla tre myndigheter var rörande ense om att ett oändligt avgiftsuttag utan koppling till risksituationen i de enskilda instituten inte var en särskilt lyckad idé.
Det är svårt att undvika att ställa sig frågan om det inte hade varit klokt av Finansdepartementet att stämma av regelförändringarna med expertmyndigheterna på ett tidigare stadium? Frågan om resolutionsregelverkets utformning var dessutom helt nyligen föremål för flera års gediget utredningsarbete av Finanskriskommittén. Det torde knappast ha rått någon brist på material och bollplanksyta att använda sig av vid utformningen av förslaget. De synpunkter som framkom i remissrundan kan i alla fall knappast ha varit överraskande.
Ogenomtänkta förslag som – om de genomfördes – skulle medföra allvarliga konsekvenser för att bedriva verksamhet i Sverige skapar osäkerhet och skadar förtroendet för Sverige som stabilt investeringsland med ett väl sammanhängande och ett väl utformat regelverk. Oavsett om eller i vilken utsträckning förslagen genomförs. Den skada som förslaget till ändrat resolutionsregelverk gjort för näringslivsklimatet hade kunnat undvikas om beredningsprocessen gett rimlig tid och utrymme för eftertanke.
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
