Lektion 7 – Värdera och sätt rätt lön

NYHET Publicerad

JOBBA MED LÖNEN I Löneskolans sjunde lektion förklarar lönebildningsexperten Edel Karlsson Håål hur lönekriterier ska värderas och vägas samman till en helhet som grund för att sätta individuella löner.

Lönesamtal
Foto: Eric Audras

Chef och medarbetare diskuterar bedömningen utifrån enkelt formulär. En naturlig del av samtalet blir att komma överens om hur medarbetaren kan agera för att förbättra en framtida bedömning.

Edel Karlsson Håål

I Löneskolan delar Svenskt Näringslivs lönebildningsexpert Edel Karlsson Håål med sig av konkreta tips inom lönesättning.

Foto: Ernst Henry Photography

I den förra lektionen gav jag tips om hur man kan arbeta fram de kriterier som ska gälla i företaget och för olika yrkesgrupper. Nästa fråga är hur värderingen ska göras i förhållande till respektive kriterium och hur de ska vägas samman till en helhet som grund för att sätta individuella löner.  

Det finns flera viktiga utgångspunkter för arbetet när chefer ska värdera medarbetarnas arbetsprestation och sätta lön.  

Välj ett sätt att arbeta med bedömningar som passar den egna verksamheten. I företag där varje chef har många medarbetare eller där det geografiska avståndet mellan chef och medarbetare är stort väljs troligen andra arbetssätt än i små verksamheter där chef och medarbetare arbetar nära varandra i vardagen. Möjligheten för de lönesättande cheferna i företaget att resonera ihop sig kan också påverka arbetssättet. 

Tänk särskilt på att det är skillnad mellan att bedöma löneläget för ett arbete, till exempel vid lönekartläggning enligt diskrimineringslagen, och att bedöma hur ett arbete utförts av en individ enligt valda lönekriterier. Värderingen av ett visst arbete eller yrkesroll ska vara på plats i företagets lönepolicy innan bedömningen av medarbetares prestation i förhållande till lönekriterierna görs. 

I det här avsnittet av Löneskolan använder jag Företaget AB som ett exempel på hur man kan jobba med bedömningar och koppla dem till lön. 

1: Analysera lönestrukturen

På Företaget AB har ledningen bestämt lönespann för företagets tre yrkesroller, A, B och C. De bygger på marknadslöneinformation och på diskrimineringslagens krav på bedömning av kunskap och färdigheter samt ansvar och ansträngning. Inom respektive yrkesroll finns också en indelning som speglar erfarenhet uttryckt som senior eller junior. Indelningen speglar inte ålder eller arbetad tid i yrket, utan lagens fyra krav. Alla medarbetare ska lönemässigt ligga inom ramen för ”sitt” intervall om det inte finns särskilda skäl. 

Senior A50 000 - 75 000 

Junior A35 000 - 55 000 

Senior B32 000 – 45 000 

Junior B 24 000 – 34 000 

Senior C22 000 – 26 000 

Junior C 18 000 – 23 000

Med ovanstående lönespann kan lönestrukturen se ut så här: Lönestruktur.pdf

I diagrammet ingår alla medarbetare i respektive yrkesroll vilket ger en heltäckande bild av lönestrukturen. Den kan användas för olika analyser, och ligga till grund för en jämförelse med marknadslönerna inom branschen. Medlemsföretag inom Svenskt Näringsliv kan använda sig av Näringslivets lönestatistik, www.nstat.se.

2: Skapa ett underlag för bedömning 

I nästa steg görs en bedömning av medarbetarens resultat i förhållande till kriterierna. Det finns många sätt att utforma underlaget med olika kriterier för varje yrkesroll, med mätskalor som kan vara olika omfattande, och bedömningar kan uttryckas verbalt eller i siffror.  

Företaget AB har samma kriterier för alla yrkesroller. De är kvalitet, bemötande, engagemang och ansvar för helheten. För varje yrkesroll beskrivs kriteriernas betydelse och, när det är relevant, skillnaden mellan en junior och senior. I arbetet med att ta fram och beskriva kriterierna har Företaget använt webbverktyget Jobbamedlonen.se. 

Varje medarbetare bedöms enligt en fyrgradig skala: stort behov av utveckling, behov av utveckling, god, mycket god. Genom att undvika en skala med en mittposition tvingas chefer och medarbetare att ta tydligare ställning. En längre skala bedömdes inte tillföra något utan snarare försvåra arbetet. Företaget har valt en beskrivande skala och att inte använda siffor, eftersom det anses bli abstrakt och matematiskt på ett sätt som inte passar verksamheten.  

Chef och medarbetare diskuterar bedömningen utifrån enkelt formulär. En naturlig del av samtalet blir att komma överens om hur medarbetaren kan agera för att förbättra en framtida bedömning. Företagets ambition är att alla medarbetare ska utvecklas. Därigenom kopplas lönesättningen och utvecklingsplanen för varje medarbetare samman.

Det kan till exempel se ut så här: Företaget AB.pdf

3: Gör en helhetsbedömning

När bedömningen enligt varje kriterium är klar görs en helhetsbedömning. I Företaget diskuterade ledningen om kriterierna skulle viktas utifrån hur betydelsefulla de är för respektive yrkesroll. Men eftersom alla kriterierna ansågs ungefär lika viktiga landade man i att inte vikta. Varje chef gör en helhetsbedömning som även tar i beaktande hur varje medarbetare utvecklats sedan sist. Det innebär att den inte bara kopplas till årets bedömning utan även ger utrymme för att väga in utveckling.

För att helhetsbedömningarna ska göras på ett så lika sätt som möjligt möts cheferna för att diskutera ihop sig kring kriterierna, de krav som är kopplad till respektive bedömningsskala och kring helhetsbedömningen. Det minskar risken för att bedömningarna kan påverkas av personliga relationer.  

4: Koppla till den nya lönen

I det sista steget kopplas lönesättningen samman med helhetsbedömningen. Företaget jobbar hårt på att få bort fokus från storleken på själva löneförändringen, och istället synliggöra hela den nya lönen. En medarbetare som ligger relativt lågt i löneintervallet och får en hög helhetsbedömning kan behöva en större lönejustering än den som presterat lika bra men som redan ligger högt i lön inom yrket.

Det är också därför som Företaget inte vill ha en bedömning som kan översättas i poäng eller kronor. Företaget har insett att en mer mekanisk modell som ”räknar ut” lönepåslag blir missvisande, orättvis och inte stödjer ambitionen att utveckla medarbetarna och företaget.  

I en värld av målstyrning arbetar många företag med att även koppla lönesättningen till individuella mål. I nästa nummer av Löneskolan skriver jag om hur man kan jobba med både kriterier och mål i lönesättningen.

Har du några frågor kring lönebildning? I så fall är du varmt välkommen att maila mig på edel.karlssonhaal@svensktnaringsliv.se.

Fyra steg till rätt bedömning 

- Analysera lönestrukturen 

- Skapa ett underlag för bedömning 

- Gör en helhetsbedömning 

- Koppla till den nya lönen 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så blir fler nöjda med sin lön

MOTIVATION Almega och Kommunal har tillsammans jobbat fram stöd för att fler arbetsplatser ska använda avtalens möjligheter till individuell lönesättning fullt ut. Största vinsten är att fler medarbetare blir nöjda med sin lön, enligt Per Östlund på Almega.
NYHET Publicerad:

Här väger pålitlighet tungt i lönesättningen

INDIVIDUELL LÖN Ett starkt fokus på värderingar är det som ligger bakom en stor del av fastighetsbolaget Atrium Ljungbergs framgångar. Det gäller även lönesättningen. ”När vi mäter beteenden och inte bara affärsresultat får vi ett långsiktigt resultat”, säger vd:n Annica Ånäs.
NYHET Publicerad:

Duktiga medarbetare spräcker lönemodellen

STRATEGI När lönesystemet satte stopp för att belöna de kollektivanställda på ett bra sätt införde industriföretaget Gnutti Carlo Sweden i stället individuella löner, som för tjänstemännen. ”Det tar tid och det kräver mod, men det är absolut inte omöjligt”, säger hr-chefen Bodil Alvarsgård.
NYHET Publicerad:

Bättre dialog med statligt tillsvidareavtal

HALLÅ DÄR Lena Emanuelsson, förhandlingschef på Akavia. Du är ordförande för Saco-S som förhandlar för akademiker i staten med ett tillsvidareavtal utan siffror. Varför är det viktigt med ett tillsvidareavtal?
NYHET Publicerad:

EU:s klåfingrighet hotar svensk lönebildning

EU Arbetsmarknadsfrågorna klättrar allt högre upp på EU:s agenda, trots att det är ett område där förutsättningarna är så olika. ”Det är väldigt tokigt att trycka på alla länder samma regler”, säger Gabriella Sebardt, som arbetar med EU-arbetsrättsliga frågor i Bryssel.
NYHET Publicerad:

Lönemodellen öppnar nya karriärvägar

KOMPETENS Genom att koppla lönemodellen till tydliga karriärvägar vill Swecon attrahera de hett eftertraktade serviceteknikerna. Lönesamtalet handlar mindre om teknisk kompetens och mer om personlig utveckling, kundfokus och ansvar, enligt hr-chefen Eva Hedman.
NYHET Publicerad:

Så får Ericsson ihop lönepusslet

STRATEGI Att ha en gemensam global löneprocess samtidigt som löner och villkor måste vara konkurrenskraftiga lokalt är en utmaning. Det konstaterar Annika Wedberg som arbetar med lön och belöning på Ericsson. Här berättar hon hur företaget gör för att ta fram den bästa lösningen.
NYHET Publicerad:

Pensionen viktig lönefråga

LÖNEBILDNING I takt med att löneökningen får mindre betydelse blir pension och arbetstider desto intressantare. Med den svenska modellen kan parterna själva anpassa villkoren så länge det ryms inom arbetsgivarens totala kostnader, enligt Irene Wennemo på Medlingsinstitutet.
NYHET Publicerad:

”Rak feedback är aldrig brutal” 

HALLÅ DÄR Elizabeth Kuylenstierna, ledarskapskonsult och författare av boken Framgång med feedback. Varför är det så viktigt?
NYHET Publicerad:

Så ökar förståelsen för den nya lönen

INDIVIDUELLA LÖNER AFA Försäkring inför ett nytt samtal i löneprocessen där medarbetaren får uttrycka sina förväntningar inför lönesamtalet för chefen. ”Vi undviker missförstånd när chef och medarbetare är på samma våglängd”, säger Jens Danielsson, ansvarig för lönebildning och förmåner.
NYHET Publicerad:

Större lönelyft till högpresterare – utan höjd totalkostnad

INDIVIDUELLA LÖNER För ett år sedan ändrade Alektum Group sin löneprocess från grunden. Samtidigt som medarbetarnas prestationer nu bedöms enligt samma modell har cheferna fått större frihet att sätta lönenivåerna, enligt Erik Hamberg som ansvarar för löner och förmåner i koncernen.
NYHET Publicerad:

Så tar du kontroll över lönesnacket

MOTIVATION Risken för feltolkningar och missnöje är stor när medarbetare jämför löner med varandra. Men genom att ta kontroll över öppenheten kring löner kan arbetsgivare öka de anställdas motivation och engagemang, enligt hr-konsulten Marie Wikander.
NYHET Publicerad:

Hög lön inte i topp på talangens önskelista

KOMPETENS Lönen är en viktig faktor för unga när de väljer arbetsgivare, men den är långt ifrån viktigast. ”Det som avgör är värderingar, företagskulturen och ledarskapet”, säger Anna Stenberg, grundare av Women Executive Search, Wes.
NYHET Publicerad:

Lönesättning: Här är chefens största utmaningar

LEDARSKAP Cheferna har en central roll vid individuell lönesättning och det viktigt att de har rätt förutsättningar för att kunna göra det som förväntas av dem. Men vad behöver de? En svensk studie som gjorts av hur cheferna upplever lönesättningen visar på flera utmaningar.
NYHET Publicerad:

Lönesättningen får alla att dra åt samma håll

STRATEGI Individuella löner säkrar ABB Sveriges fortsatta utveckling. Nyckelfaktorn är att cheferna är kompetenta och vågar differentiera, enligt HR-direktören Maria Brithon.
NYHET Publicerad:

Många mål får strategin att gå i baklås

MÅLSTYRNING Tio procent av alla strategier som tas fram genomförs. Här ger David Holmberg, expert inom målstyrning, sina bästa tips på bästa för att få hela verksamheten att följa strategin som har satts upp.
NYHET Publicerad:

Flexibilitet viktigare än lön för unga

REKRYTERING Inom tio år utgör millennials, de som är födda 1983–1994, en fjärdedel av den tillgängliga arbetskraften. De är mer benägna att ta ett jobb med flexibla arbetstider än ett jobb med högre lön, enligt Peter Adielsson, konsult på Willis Towers Watson.
NYHET Publicerad:

Så håller du schysta lönesamtal

LÖNEBILDNING Ett aktivt ledarskap, transparens och kommunikation är nyckelfaktorer för att lyckas med individuella löner. Det diskuterades på årets Lönebildningsdag som återigen slog rekord med nästan 400 anmälda deltagare.
NYHET Publicerad:

Tät återkoppling motiverar Ambeas medarbetare

MOTIVATION För att koppla lönen tajtare till den enskilde medarbetaren har Ambea skruvat upp frekvensen på sina utvecklingssamtal. Nu hålls de tre gånger per år. ”Vi tyckte att det var lite förlegat att ha utvecklingssamtal bara en gång per år”, säger hr-chefen Pernille Ramirez.
NYHET Publicerad:

"Det är chefen som får det att hända"

HALLÅ DÄR Sofia Malmrud, doktorand på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Du är halvvägs igenom din avhandling om individuell lönesättning. Vad är din angreppsvinkel?