Så sätter betaltjänsten Klarna konkurrenskraftiga löner

NYHET Publicerad

INDIVIDUELL LÖN Klarnas nya lönemodell har gjort lönesättningen mindre vildvuxen och de fantasifulla titlarna färre. Att koppla lönen till kompetens och beteende ger större rättvisa och den som utvecklas snabbt kan snabbt få en högre lön, enligt David Morgenstern på Klarna.

David Morgenstern, Ericsson

"Hos oss är det inte lång och trogen tjänst som ger de högsta lönerna", säger David Morgenstern.

Foto: SÖREN ANDERSSON

Betaltjänstföretaget Klarna krigar om några av de mest eftertraktade talangerna på arbetsmarknaden just nu – duktiga mjukvaruutvecklare med ingenjörsutbildning. Klarna konkurrerar både med internationella företag som Facebook, Google och Amazon som sliter och drar i talangerna, och med företag som King och Spotify på den överhettade Stockholmsmarknaden. 

Mjukvaruutvecklare är en grupp där den fackliga anslutningen inte är särskilt stor men där det delas mycket information, konstaterar David Morgenstern, head of people experience på Klarna. 

– De har bra koll på varandras löner och villkor, och transparensen är stor. Det skapar ett ständigt tryck på oss arbetsgivare att hålla lönerna konkurrenskraftiga.  

Klarna har 3000 anställda varav 2000 i Sverige och företaget växer så att det knakar. Varje månad anställs runt 100 nya medarbetare. 

– Lönen är en nyckelhygienfaktor för att hitta nya talanger. Vi kan inte sätta vilka löner som helst men samtidigt måste vi hålla jämna steg med marknaden. Att inte växa är inget alternativ för oss. 

Även de andra mjukare värden betonas. Att det genom företagets system flödar miljontals realtidstransaktioner varje dag och att medarbetarna får jobba med spännande tekniska lösningar. 

– Många går igång på tekniska utmaningar. Just nu växer vi på flera marknader utanför Sverige och vi erbjuder stora volymer, men vi är ännu inte större än att du som medarbetare snabbt kan få kontroll och ansvar för delar av våra produkter.  

För två år sedan införde Klarna ett löne- och kompetenssystem med olika nivåer för vart och ett av de 13 kompetensområden som identifierades.  

Knutna till varje steg finns förväntningarna tydligt beskrivna. Det gäller både mjukare faktorer som hur medarbetaren ska bete sig i termer av att vara kundorienterad, ta ansvar och leva upp till Klarnas värderingar.  

Varje kompetensområde har en uppsättning kriterier för vad medarbetaren bör kunna och bidra med på olika nivåer. Det handlar om att kunna leverera, ta ansvar och att göra det i linje med Klarnas värderingar.  

Modellen gör det tydligt vilken nivå varje medarbetare bedöms vara på och vad medarbetaren behöver göra för att nå nästa nivå. Och till varje nivå knyts ett löneläge. 

– Hos oss är det inte lång och trogen tjänst som ger de högsta lönerna. Idealet är att skapa ett transparent och förutsägbart system som uppmuntrar utveckling. Lönen ska gå att förstå och den anställde ska känna att den egna lönen går att påverka genom att styra den egna utvecklingen. 

För att ta fram vad varje steg är värt i lön använder sig Klarna av externa marknadslönedata som sedan anpassas något för att passa företaget och konkurrensläget.   

Innan systemet infördes fanns det många olika titlar i företaget. Påhittigheten var stor och det var svårt att förstå vilken nivå en medarbetare befann sig på. Med den nya strukturen blir det mer förutsägbart och lättolkat internt vilken nivå var och en befinner sig på. Lönesättningen är också mindre vildvuxen och inte lika beroende av vem som sätter lönen.  

– Rättvisan är större samtidigt som vi nu kan ta höjd för att en person som utvecklas snabbt och tar ansvar snabbt kan få en högre lön. Och den som av någon anledning inte tar på sig lika stort ansvar har en plattare löneutveckling. 

Samma modell används i Klarnas verksamheter i 13 länder utanför Sverige. I länder där företaget inte har ett lika starkt arbetsgivarmärke kan det dock behövas lite mer förklaringar, konstaterar David Morgenstern.  

– I länder som inte känner till oss så väl kanske vi måste sälja in oss och klargöra modellen mer. Det skiljer till exempel mycket mellan olika länder hur viktigt det är med titlar.  

Särskilt inledningsvis ger tillgång till marknadslönedata i respektive land stort stöd.  

– Det tar lång tid att bygga upp en egen fingertoppskänsla för lönerna i ett nytt land och då är marknadslönedata en bra startpunkt. Men efter ett tag finns det inget egenvärde i att slaviskt följa marknaden. 

Som nästa steg i att utveckla lönebildningen på Klarna har en person med djup analyskompetens anställts för att undersöka vilka effekter lön och andra förmåner faktiskt har på produktiviteten.  

– Löner och förmåner är våra i särklass största utgifter och det känns som att vi skulle kunna vara mer datadrivna i hur vi sätter löner och vilka förmåner vi väljer att lyfta in.  

Det handlar om att försöka få fram hur kopplingen mellan lön och produktivitet ser ut. Skiljer det beroende på vilket skede i karriären eller livet som en medarbetare befinner sig? Vilken effekt har i så fall olika typer av ersättningar i olika skeden?  

– Vi får se vad resultatet blir. Förhoppningen är att kunna göra mer informerade val när det gäller lön och förmåner. Ju fler handfasta verktyg för lönesättning som vi kan sätta i händerna på våra chefer desto bättre, säger David Morgenstern. 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Svensk lönemodell klarar trycket

LÖNEBILDNING Den svenska lönemodellen står stark, även om det blåser upp till strid inför höstens avtalsrörelse, menar Irene Wennemo, Medlingsinstitutets generaldirektör. Hon litar på att systemet håller emot krav på alltför snabba löneökningar i enstaka branscher.
NYHET Publicerad:

Dahl: Allt fokus på att värna jobben

AVTAL 2020 I årets avtalsrörelse har alla parter ett intresse av att se till att jobben stannar i Sverige, konstaterar vice vd Mattias Dahl som inte utesluter ett nollbud från arbetsgivarsidan. ”Det beror helt på hur ekonomin ser ut och vad företagen klarar av”, säger han.
NYHET Publicerad:

Rekordfå tror på löneökningar

UNDERSÖKNING Arbetstagares förväntningar på generella lönehöjningar är historiskt låga inför höstens förhandlingar, enligt en undersökning. ”Det är en kraftig förstärkning av den nedåtriktade trend som vi har sett de senaste åren”, säger Skops Örjan Hultåker.
NYHET Publicerad:

Distansarbete kan krympa kontoren

HALLÅ DÄR Camilla Forsling, ansvarig för löneundersökningar i Norden, på Willis Towers Watson. Er undersökning visar att produktiviteten inte påverkats nämndvärt av coronakrisen trots att många jobbar på distans. Hur ser det ut?
NYHET Publicerad:

Utbildning räcker inte mot arbetslöshet

KRÖNIKA Oenigheten är stor kring vad som är bästa sättet att stödja de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Nationalekonomer förespråkar lägre ingångslöner medan facken anser att utbildning är nyckeln, skriver Edel Karlsson Håål, löneexpert.
NYHET Publicerad:

”Fysiska möten värdesätts mer i framtiden”

ARBETSMARKNAD Företag och anställda kommer att jobba på ett annat sätt på andra sidan corona. Det säger Mattias Dahl, vice vd. ”Det som annars hade hänt under tio år händer på ett år när det gäller digitalisering, men samtidigt upptäcker vi hur mycket det mänskliga mötet betyder”, säger han.
NYHET Publicerad:

LO: ”Coronahöjning” för vissa grupper fungerar inte

LÖNEBILDNING Att höja lönen kraftigt för vissa grupper på grund av corona fungerar inte. Lönebildningen måste vara långsiktigt hållbar. Det menar LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. ”Sedan kanske det kommer en ny kris och då vill en annan grupp ha mer betalt”, säger han.
NYHET Publicerad:

Tappa inte greppet om lönebildningen

KRÖNIKA Vi är i den största kris som de flesta av oss upplevt och det är oklart hur länge den kommer att pågå. För att inte riskera att fler jobb går förlorade är det viktigt att hålla huvudet kallt i lönebildningen. Det skriver Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert.
NYHET Publicerad:

Unionen vill se permanent system för korttidsarbete

STÖDSYSTEM Exportföretagen är ryggraden i svensk ekonomi som ger pengar till välfärden och utrymme för reallöneökningar. Därför är det viktigt att corona inte leder till protektionism och stängda gränser, säger Martin Wästfelt förhandlingschef på Unionen.
NYHET Publicerad:

Sveriges Ingenjörer: Viktigt att komma snabbt ur startblocken

KOMPETENS Att rädda kompetensen är en av de viktigaste frågorna just nu, hävdar Camilla Frankelius på Sveriges Ingenjörer. Mängder av verksamhetskritiska projekt har frysts och Sverige måste vara redo när hjulen börjar rulla igen för att inte hamna i bakvattnet.
NYHET Publicerad:

”Corona påskyndar automationen”

INDUSTRI Många företag inom branschorganisationen Ikem ser ingen större nedgång på grund av corona. Oron för framtiden finns och påskyndar automationen. ”Det är ett sätt att dra ner på personalkostnaderna”, säger förhandlingschefen Lars Askelöf.
NYHET Publicerad:

Kvinnor kan tvingas lämna byggsektorn 

JÄMSTÄLLDHET Blir coronakrisen långvarig riskerar byggbranschens satsningar på jämställdhet och mångfald att gå om intet. Mats Åkerlind på Byggföretagen jämför med 1990-talet då kvinnor och utlandsfödda tvingades att lämna – och sedan kom de aldrig tillbaka.
NYHET Publicerad:

Transportföretagen: Inför samma system som i Danmark 

STÖDPAKET Delar av transportsektorn står stilla men för många företag är korttidspermitteringar inget alternativ. Transportföretagens vd Marcus Dahlsten vill se direkta stöd från staten för att täcka fasta kostnader, som i Danmark och Norge.
NYHET Publicerad:

Intresset för att jobba i vården ökar

KOMPETENS Vårdföretagen går för högtryck och gör fantastiska insatser just nu. En positiv bieffekt av corona är att fler vill jobba inom vården.
NYHET Publicerad:

Lönebildningen får inte drabbas av panik

KRÖNIKA Coronapandemin gör att arbetsmarknaden gasar och bromsar samtidigt. Omorienteringen blir säkert långsiktigt bra men i det akuta skedet är många förlorare, konstaterar lönebildningsexperten Edel Karlsson Håål.
NYHET Publicerad:

Allvarligt läge för detaljhandeln 

STÖDPAKET Nästan vart tredje företag inom sällanköp uppger att de klarar högst två månader till om situationen inte förbättras. Läget är kaotiskt och allvarligt, konstaterar Johan Davidson på Svensk Handel.
NYHET Publicerad:

Smartaste sättet att använda extern lönestatistik

STATISTIK Företagsnära lönebildning handlar om att lägga ett pussel och där är marknadslönedata är en viktig del. Här berättar Anna Danielsson om den lönestatistik som Svenskt Näringsliv varje år tar fram till medlemsföretagen i tjänsten Näringslivets lönestatistik.
NYHET Publicerad:

Företagen måste tänka nytt i slaget om kompetensen

KOMPETENS Idag kan lönemodellen se helt olika ut beroende på vilket jobb och vilket företag en person väljer. Det gör att företag måste tänka om i slaget om kompetensen. Hr-chefer kan inte längre se lönen enbart som en kostnad, menar KTH-professorn Eric Giertz.
NYHET Publicerad:

Så sätter betaltjänsten Klarna konkurrenskraftiga löner

INDIVIDUELL LÖN Klarnas nya lönemodell har gjort lönesättningen mindre vildvuxen och de fantasifulla titlarna färre. Att koppla lönen till kompetens och beteende ger större rättvisa och den som utvecklas snabbt kan snabbt få en högre lön, enligt David Morgenstern på Klarna.
NYHET Publicerad:

”Sifferlösa avtal följer konjunkturen” 

HALLÅ DÄR Christian Kjellström, nationalekonom och utredare på Medlingsinstitutet. Vad lyfter ni fram i er senaste årsrapport?